SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Pennlert Julia) "

Sökning: WFRF:(Pennlert Julia)

  • Resultat 1-10 av 29
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Från Strindberg till Storytel : Korskopplingar mellan ljud och litteratur
  • 2021
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den kommersiella ljudboken har med stora kliv gjort intåg på den svenska bokmarknaden. Men det faktum att allt fler väljer att tillägna sig litteratur genom en mobiltelefon och ett par hörlurar på samma gång som de pendlar till jobbet, tränar eller lagar mat har också lett till intensiv diskussion. Det är tydligt att ljudbokens framväxt kan kopplas till samhällets digitalisering i en mer generell bemärkelse, samtidigt som den synliggör relationen mellan text och teknologi, litteratur och livspussel.Men det finns skäl att inte stirra sig blind på dagens snabba teknikutveckling. I "Från Strindberg till Storytel" reflekterar ett antal forskare från olika vetenskapliga fält kring sambanden mellan ljud och litteratur i samtiden och det förflutna. Vad det handlar om är att vidga vårt perspektiv på ljudets betydelse för läsaren, författaren och litteraturen.Här finns närstudier som Cecila Björkén-Nybergs granskning av tre inläsningar av Hjalmar Söderbergs "Den allvarsamma leken" och Malin Nauwercks diskussion av den muntliga poetiken hos Astrid Lindgren, men också texter av ett mer teoretiskt, principiellt och framtidsinriktat slag. Den ”nya muntligheten” befinner sig fortfarande i utveckling och förändring. Hur ”ny” den nu egentligen är – högläsning var normen i många sammanhang ända fram till 1700-talets slut."Från Strindberg till Storytel" är redigerad av Julia Pennlert och Lars Ilshammar, vilka också svarar för antologins inledning. Övriga medverkande är Karl Berglund, Cecilia Björkén-Nyberg, Annelie Bränström Öhman, Henrik Fürst Patrik Hedenius, Mats Malm, Jerry Määttä, Malin Nauwerck, Andreas Nyblom, Anders Ohlsson, Tobias Olofsson, Ylva Sommerland, Ann Steiner, Johan Svedje­dal och Sara Tanderup Linkis.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Lindberg, Jenny, et al. (författare)
  • Läsfrämjande som professionellt objekt : Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten presenterar projektet Läsfrämjande som professionellt objekt som genomförts under 2019 av lärare och forskare vid Högskolan i Borås på uppdrag av de regionala biblioteksverksamheterna i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro, Östergötland, Jönköping och Sörmland. Projektet har delvis tillkommit som ett svar på frågor och utmaningar som identifierades i tidigare utvecklingsprojektet Dela läslust 2017. Det rymmer en fortbildningsdel i kursform, med yrkesverksamma deltagare från folkbibliotek i nämnda regioner, och en följeforskningsdel där samma deltagare ingått i en empirisk studie. I denna rapport beskrivs, analyseras och utvärderas projektets samlade resultat.Kursen har innehållsligt behandlat praktiska erfarenheter av, och teorier om, läsning; läsfrämjande arbetsmetoder utifrån ett vidgat textbegrepp; studier om olika användargruppers medievanor; forskningsbaserade arbetssätt samt uthålligt förändringsarbete. Bredvid tre kursträffar med föreläsningar, diskussioner, workshops och muntliga presentationer, har kursen rymt tre webbseminarier. De 19 deltagarna har också bedrivit självständiga studier och skrivit ett kurspaper till stöd för sitt lärande och potentiellt även för verksamhetsutveckling på arbetsplatserna. Följeforskningen har haft analytiskt fokus på hur bibliotekens läsfrämjande arbete och dess utvecklingsmöjligheter förstås och beskrivs av kursdeltagarna. Underlaget för den löpande analysen har producerats kollektivt av högskolans representanter och, i viss mån, kursens deltagare.Studien visar bland annat att utgångspunkten för det läsfrämjande arbetet fortfarande i hög grad är den tryckta boken medan digitala metoder och medier ofta används och beskrivs som stödfunktioner och som ett medel för ökad tillgänglighet. Av analysen framgår också att egen läsning, som metod för professionell kompetensutveckling inom det läsfrämjande området, uppfattas som fundamental men ändå är svår att hinna med i verksamheter där främjande av andras läsning står i centrum. Ytterligare en svårighet som framträder i analysen är att åstadkomma en uthållig och rättvis utvärderingspraktik kring det läsfrämjande arbetet. Avslutningsvis diskuteras projektets utfall; ett antal utmaningar identifieras och omsätts i följande strategiska förslag till verksamhetsutveckling och fortsatt forskning:strategisk förstärkning av det läsfrämjande arbetet med tydligare målformulering och prioritering gällande bibliotekens verksamhet;adekvata, kvalitativa utvärderingsformer;aktiva insatser för en breddning av det digitala arbetet - den traditionella mediehierarki som placerar den tryckta boken främst behöver problematiseras och balanseras;fortsatt regionalt, men även lokalt, stöd till deltagargruppen för att tillvarata den kompetens som utvecklats inom projektet;infrastrukturen för forskningsorienterat arbete (inklusive egen läsning) behöver stärkas och bli mer likvärdig mellan kommuner och arbetsplatser;långsiktigt utvärderande följeforskning till stöd för den professionella bibliotekspraktiken
  •  
6.
  • Lundblad, Kristina, et al. (författare)
  • Digital humaniora : en pleonasm i den digitala kulturen
  • 2017
  • Ingår i: Digital humaniora : humaniora i en digital tid - humaniora i en digital tid. - 9789171735249 ; , s. 27-51
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Artikeln granskar beteckningen digital humaniora och vad den säger om några av bevekelsegrunderna för fenomenets – ”digital humaniora” – utbredning. Föreställningarna kring ”digital humaniora” diskuteras med hänsyn till frågor om bland annat kommunikationskulturer och forskningspolitik.
  •  
7.
  • Lydbøger
  • 2020
  • Ingår i: Passage. - 0901-8883. ; 35:83
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
8.
  • Ohlsson, Anders, et al. (författare)
  • Högläsningens funktioner i Shared Reading
  • 2021
  • Ingår i: Från Strindberg till Storytel : Korskopplingar mellan ljud och litteratur - Korskopplingar mellan ljud och litteratur. - 9789171736253 ; , s. 327-352
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
9.
  •  
10.
  • Pennlert, Julia, et al. (författare)
  • Att läsfrämja för öronen : Litteraturen, rösten och samtalet
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten presenterar vi en studie om hur folkbibliotekarier i VästraGötaland använder sig av ljudet, rösten eller samtalet i sitt läsfrämjande arbete.Undersökningen består av intervjuer med folkbibliotekarier och bibliotekschefer.Studien gjordes 2022 av Julia Pennlert och Sirpa Bark vid Bibliotekshögskolanpå Högskolan i Borås.En del av de intervjuade personernas berättelser handlar om att förmedla taloch ljudböcker till enskilda läsare, men undersökningen visar att den största deleni främjandearbetet handlar om den sociala läsningen. För många av folkbiblioteketsmålgrupper finns det ett stort värde i att läsa tillsammans. Shared reading nämnssom ett exempel på en metod för högläsning som blivit populär och spridit sigöver hela världen på senare år.Syftet med rapporten är att skapa en fördjupad förståelse för hur folkbibliotekarbetar med förmedling av litteratur och läsfrämjande där ljudet, rösten ellersamtalet står i centrum. Syftet är också att lyfta fram hur förutsättningarna serut idag för folkbiblioteken i det arbetet och vilka resurser som krävs.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 29

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy