| 1. |
- Mattsson, Pauline, et al.
(författare)
-
Introduction: Universities and the Matter of Mattering
- 2024
-
Ingår i: Making Universities Matter. - Cham : Springer Nature. - 2197-5701 .- 2197-5698. - 9783031487989 - 9783031487996 ; , s. 1-10
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this introductory chapter, we provide insights into the debates that inspired this volume. Our aim is to extend the boundaries of the concept societal interaction and discuss the conditions for universities to undertake such endeavors. Within this context, we introduce the matter of “mattering” which serves as the central theme that runs through this volume. Mattering, we posit, can be comprehended through three key concepts: collaboration, engagement, and impact. We outline how each concept contributes to an increasing understanding of the manifold ways in which mattering can be grasped and achieved. Furthermore, we provide an overview of the coherent set of individual chapters that, separately or jointly, deal with the three concepts. Through these chapters, this volume aims to make a valuable addition to the evolving literature that explores how universities can expand their impact beyond conventional higher education missions. Collectively, these chapters cover the context of the mattering of universities and draw on various empirical data sources, mainly from Sweden but also internationally. Within this compilation of inquiries, we shed light on the multifaceted impact of universities on societies, exploring the mechanisms, contexts, and temporal dimensions of their contributions to advancing knowledge and addressing societal challenges.
|
|
| 2. |
- Perez Vico, Eugenia, 1980-, et al.
(författare)
-
Valorizing the Humanities : Impact Stories, Acting Spaces, and Meandering Knowledge Flows
- 2024
-
Ingår i: Making Universities Matter. - Cham : Springer. - 2197-5698 .- 2197-5701. - 9783031487989 - 9783031487996 ; , s. 211-232
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Despite its proven societal value, humanities knowledge tends to be marginalized in research policy; this has been a topic of debate for some time. In this chapter, we focus on the valorization of humanities knowledge, with the aim of comprehending the way this process engenders societal impact. We argue that historical impact stories offer an effective methodological approach for a deeper understanding of such valorization and its subsequent impact. Drawing on three humanities research cases from Sweden, we propose that valorization and impacts of humanities knowledge should be seen as processual and as influenced by societal actors who determine the premises and condition the somewhat unpredictable nature of such impacts. We introduce two concepts: (i) acting space, which involves access to collaborators, audiences, and channels that enable knowledge valorization, and (ii) meandering knowledge flows, which provides insight into the uneven and hard-to-predict nature of valorization. Through these concepts, we wish to provide a better and more nuanced understanding of how knowledge valorization in the humanities unfolds. By doing so, we hope to support humanities scholars to find ways of articulating their own modes of mattering.
|
|
| 3. |
- Schwebel, Georg, 1983, et al.
(författare)
-
Low-cost oxygen carrier materials for chemical-looping combustion of biomass
- 2013
-
Ingår i: Environmental Division 2013 - Core Programming Area at the 2013 AIChE Annual Meeting: Global Challenges for Engineering a Sustainable Future; San Francisco; United States; 3 November 2013 through 8 November 2013. - 9780816911103 ; , s. 406-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Andersson, Johnn, et al.
(författare)
-
The critical role of informed political direction for advancing technology : The case of Swedish marine energy
- 2017
-
Ingår i: Energy Policy. - London : Elsevier. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 101, s. 52-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine energy technologies can contribute to meeting sustainability challenges, but they are still immature and dependent on public support. This paper employs the Technological Innovation Systems (TIS) framework to analyze the development and diffusion of Swedish marine energy up until 2014. While there were promising device developers, relevant industrial capabilities, and world-class research, the system suffered from weaknesses in several important innovation processes. Finally, the analysis identifies the lack of informed political direction as a critical blocking factor and highlights its connection to domestic market potential. © 2016 Elsevier Ltd
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Fel av utredningen att främst fokusera på kommersialisering
- 2021
-
Ingår i: Universitetsläraren. - : Universitetsläraren. - 0282-4973.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid lärosätena riktar tydligt in sig på kommersialisering för industriell utveckling. Men nyttiggörande av forskning är ett bredare begrepp, skriver nio forskare vid den Vinnovafinansierade forskningsplattformen Making Universities Matter.
|
|
| 9. |
- Fuenfschilling, Lea, et al.
(författare)
-
Norm-critical innovation as a way forward for responsible innovation? Evidence from a Swedish innovation policy program
- 2022
-
Ingår i: Journal of Responsible Innovation. - Philadelphia : Routledge. - 2329-9460 .- 2329-9037. ; 9:3, s. 371-397
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2014, the Swedish innovation agency Vinnova set up the program ‘Gender and Diversity for Innovation’, which has its roots in norm-critical innovation. In line with rationales for responsible innovation, a central aim of the program is to identify and challenge discriminatory norms to develop more inclusive and equal innovation processes. This article presents the findings of an in-depth analysis of 34 projects funded under the program. It explores how norm-critical innovation has been practiced and performed in various empirical settings and whether norm-critical innovation practices could be a way forward for the implementation of responsible innovation. Using a qualitative research design, we identify the most common activities and outputs in the projects and carve out the core characteristics of norm-critical innovation practice. Furthermore, the paper explores the value and limitation of norm-critical approaches for fostering responsible innovation and addressing societal challenges more broadly. © 2022 The Author(s).
|
|
| 10. |
- Hellsmark, Hans, 1974, et al.
(författare)
-
Teknologiska innovationssystem inom energiområdet: En praktisk vägledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att illustrera hur ett praktiskt inriktat ramverk, tekno- logiska innovationssystem (TIS), kan användas av analytiker och beslutsfattare vid departement och myndigheter för att analysera strategiskt viktiga teknikområden ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????I rapporten analyseras fem TIS centrerade kring havsbaserad vindkraft, marin energi, ????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? systemsvagheter som bromsar områdets vidare utveckling, vilka som kan åtgärdas av systemets aktörer och vilka som motiverar särskilda politiska åtaganden. Rapporten utgör därmed ett underlag för att formulera åtgärder för att åstadkomma ökad innova- tion, teknikspridning och industrialisering inom ovan nämnda teknikområden.Studien har även möjliggjort en jämförande analys av likheter och skillnader ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? mellan områdena – de är starka respektive svaga av olika orsaker. Detta visar att ???????????????????????????????????????????????????????????????????????Samtidigt har områdena gemensamma drag. Systemets aktörer, där även politiska ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- skapsnätverk. Men de har varit sämre på att skapa tidiga nischmarknader som ger utrymme för fortsatt lärande och kostnadsreduktion. Sådana nischer kan ibland skapas av marknadens aktörer, men ofta krävs politiska styrmedel. De behövs för att investeringar i kunskapsutveckling ska kunna nyttiggöras och för att en bred industriell utveckling inom nya områden skall göras möjlig i Sverige.Vidare presenteras lärdomar kring vad en aktiv teknikpolitik innebär. Två huvud- ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- hällsbygget och därför bör vara ett politikområde bland många samt att den skarpa ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? olika faser av innovationssystemets utveckling.För att lyckas med en aktiv teknikpolitik behövs en hög grad av koordinering ??????????????????????????????????????????????????????????????????????? teknikområden så att ”rätt” typ av åtgärder kan sättas in vid ”rätt” tidpunkt av ”rätt” aktör. TIS-ramverket lyfts här fram som en metod för att skapa ett sådant underlag. Slutligen presenteras en metod för projektbedömningar som syftar till att stötta handläggare i utvärderingar av projekt inom nya teknikområden.Rapporten i sin helhet riktar sig särskilt till beslutsfattare och handläggare vid myndigheter, departement och politiker, men även andra organisationer och indi- vider med intresse av att högt ställda klimatmål ska kunna nås samtidigt som en positiv näringslivsutveckling möjliggörs.
|
|
