| 1. |
- Aguiar Borges, Luciane, et al.
(författare)
-
White Paper on Nordic Sustainable Cities
- 2017
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapid urbanisation is one of today’s biggest global challenges. Nordic Sustainable Cities is a flagship project under the Nordic Prime Ministers’ initiative Nordic Solutions to Global Challenges that seeks to shed light on this challenge from a Nordic perspective.The White Paper on Nordic Sustainable Cities develops a narrative to describe the “Nordic Sustainable City”. It forms a basis for the knowledge sharing effort that will be carried out by Nordic Innovation, Nordregio’s sister institution under the Nordic Council of Ministers in 2018. This work aims to export Nordic stories as a means of branding the Nordic Region and contributing to global efforts towards urban sustainability.
|
|
| 2. |
- Bjerkesjö, Peter, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) med fokus på hur ÅGPverksamheten fungerar när det gäller möjligheten att bidra till miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”.Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en bred verksamhet där Naturvårdsverket i dagsläget ansvarar för 132 terrestra program, som spänner över alla organismgrupper och många olika naturtyper. Utöver det har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvar för 21 åtgärdsprogram och kunskapsuppbyggande program för akvatiska arter och naturtyper. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som samverkar med andra verksamheter och aktörer så som markägare och regionala myndigheter i genomförandet av åtgärderna som specificerats i programmen. Utvärderingen består av en kartläggning av ÅGP-verksamheten samt djupintervjuer med länsstyrelser. Den utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Relevans: Möter ÅGP-verksamheten identifierade behov i förhållande till miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? 2. Sammanhang: Hur fungerar ÅGP-verksamheten i relation till andra verktyg/åtgärder? 3. Effektivitet: Uppnår ÅGP-verksamheten mål och resultat på ett effektivt sätt? Resultaten visar att ÅGP-verksamheten svarar mot identifierade behov genom att vara ett avgränsat verktyg som fokuserar på aktiva åtgärder där de behövs som mest. Detta förstärks genom att programmen genomförs lokalt av länsstyrelserna i samverkan med andra lokala aktörer, vilket bidrar till att programmen är förankrade i lokalt identifierade behov. Tillgängliga ekonomiska resurser uppfattas dock som starkt otillräckliga för att kunna möta alla identifierade behov och för att kunna arbeta med alla åtgärdsprogram.ÅGP-verksamheten fungerar som ett bra komplement till andra verktyg och åtgärder i och med att den kan fokusera på de mest hotade arterna utanför skyddade områden där andra insatser saknas. Länsstyrelserna har i många fall lyckats med att hitta synergier internt mellan ÅGP-verksamheten och, framför allt, arbetet med områdesskydd och reservatsförvaltning. Samtidigt finns det styrmedel som uppfattas motverka ÅGP-verksamheten. Här nämns miljöersättningssystemet som styr markanvändning på ett sätt som är oförenlig med behoven för många av de mest hotade arterna. Dessutom finns ett antal styrmedel som enligt länsstyrelserna inte direkt motverkar ÅGP-verksamheten, men som skulle behöva revideras för att kunna användas för artbevarande.Mål för ÅGP-verksamheten finns uppsatta på programnivå och på miljömålsnivå. Mål för hela ÅGP-verksamhetens effekter saknas och därmed saknas även uppföljningar av ÅGP-verksamhetens samlade bidrag. Bristen på ekonomiska resurser och den efterföljande tidsbristen hos länsstyrelserna ses som hinder för måluppfyllelsen på programnivå. Tidsbristen bidrar även till att länsstyrelsernas arbete blir mer ”ad hoc” och att de har svårt att planera långsiktigt strategiskt eller exempelvis hitta synergier mellan program. Organisationsformen där Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten administrerar, länsstyrelsen genomför och koordinerar samverkan lokalt och mellan länsstyrelserna, och SLU Artdatabanken erbjuder expertstöd uppfattas huvudsakligen som effektivt. Effektiviteten av ÅGP-verksamheten är starkt beroende av länsstyrelsernas framgång i att engagera andra aktörer i arbetet med programmen men även där försvåras arbetet av bristen på ekonomiska resurser. För effektiviteten är även kunskapsutbyte och lärande mellan länsstyrelserna centralt. En struktur där varje program har en nationell koordinator finns på plats, men rollen för de nationella koordinatorerna uppfattas av vissa som otydlig, och det finns en stor variation i nivån av kunskapsutbyte och lärande mellan de olika programmen.Utifrån utvärderingens resultat har följande rekommendationer tagits fram:Överväg att sätta upp mål för ÅGP-verksamheten som helhet och utveckla uppföljningen av verksamhetens samlade bidrag. För att uppnå detta behöver även rapporteringen från länsstyrelserna utvecklas och harmoniseras av Naturvårdsverket och Havs- och VattenmyndighetenTydliggör Havs- och Vattenmyndighetens uppdrag inom akvatiska åtgärdsprogram. I nuläget saknar Havs- och Vattenmyndigheten ett tydligt uppdrag att arbeta med åtgärdsprogrammen då detta inte specificeras i myndighetens regleringsbrev.Utred potentialen och konsekvenserna av eventuella ytterligare prioriteringar. På grund av de begränsade ekonomiska resurserna kan länsstyrelserna inte arbeta med alla program som är relevanta i deras län. Trots att Naturvårdsverket har gjort tidigare försök till prioriteringar uppfattas det svårt att kunna prioritera ner program. Därför föreslår vi en utredning för att bedöma vad en hårdare prioritering mellan arterna skulle få för konsekvenser för de hotade arterna och naturtyperna. Länsstyrelserna ska involveras i utredningen som sedan kan användas som underlag för fortsatta diskussioner om prioriteringar.Tydliggör och vidareutveckla länsstyrelsernas nationella koordinering av program för att den samlade effektiviteten inte blir lidande på grund av begränsat lärande och utbyte mellan länsstyrelserna.Integrera bevarande av hotade arter och naturtyper i andra politikområden och andra sektorsmyndigheters arbete. Resultaten visar att andra myndigheter samverkar i varierande grad med ÅGP-verksamheten och att vissa styrmedel motverkar ÅGP:s syfte. Vi rekommenderar även en fördjupad utredning om vilka styrmedel och policyer som motverkar eller inte stödjer ÅGP-verksamhetens syfte, och om vilka ändringar som kan göras.Undersök möjligheten att stärka kopplingen mellan svenska och europeiska forskningsprojekt och ÅGP-verksamheten. Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har begränsade möjligheter att utlysa forskningsfinansiering och därför behövs samarbete med svenska forskningsfinansiärer.Förstärk ÅGP-verksamheten med ytterligare resurser. Vi har i utvärderingen konstaterat att de resurser som finns till att arbeta med ÅGP inte står i proportion till dels de behov som finns utifrån att nå miljömålet Ett rikt växtoch djurliv och dels de åtgärder som pekas ut i åtgärdsprogrammen. En rekommendation från utvärderingen är att regeringen förstärker resurstilldelningen för arbetet med hotade arter och naturtyper som del av en förstärkt satsning på arbetet med biologisk mångfald.
|
|
| 3. |
- Borges, Luciane Aguar, et al.
(författare)
-
What Makes a Sustainable City?
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Find inspirationin the Nordic cities. This booklet showcases the Nordic Sustainable Cities – giving you an insight into the shared practices that Nordic cities are using towards sustainable urban futures. The challenges that Nordic cities face – unsustainable resource consumption, pollution, homelessness, segregation, to name a few – are not unique to the region, but found all over the world. The Nordic region and its cities are on a journey towards sustainability, and we invite you to join us. This booklet is based on the White Paper on Nordic Sustainable Cities made by Nordregio. The booklet and the white paper has been made as part of the Nordic Sustainable Cities project. Nordic Sustainable Cities is one of six flagship projects under the Nordic prime ministers’ initiative Nordic Solutions to Global Challenges, which is coordinated by the Nordic Council of Ministers.
|
|
| 4. |
- Hagbert, Pernilla, Dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Taking the lead or following norms? Examining intersections of power in sustainability transitions in Swedish housing associations
- 2022
-
Ingår i: Environmental Sociology. - : Informa UK Limited. - 2325-1042. ; 8:2, s. 187-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we explore narratives of sustainability in housing and everyday life, positing the home as an ‘opportunity space’ for sustainability transitions. Case studies of three Swedish housing associations provide empirical insights on how sustainability is understood and practiced among residents. Addressing aspects of power and problem framing in sustainability transitions, we analyse how sustainability engagements in the associations are shaped by intersecting discourses, power relations and norms relating to age, gender, class and ethnicity. The analysis suggests that reflexivity on sustainability in the associations on one hand links to different sustainability approaches, which relate to assumptions regarding who can become engaged and the organisation of the associations’ work. On the other hand, narratives and practices of ‘doing sustainability’ are made sense of in different ways, where issues of for whom, the type of knowledge that is premiered, and the ‘upscaling’ of initiatives pose challenges for a more inclusive and transformative approach to sustainability in housing associations. Taken together, this creates different conditions for sustainability transitions in housing and everyday life, shaped both by norms of who and what is seen as sustainable, and by structures that outline the space for action for the associations and their residents.
|
|
| 5. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 6. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel - en förstudie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten från förstudien ”Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel”. Förstudien finansierades av Trafikverket och genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI Statens väg- och transport-forskningsinstitut. Syftet med förstudien har varit att bidra med kunskap och identifiera kunskaps-luckor om vad som behövs för att styra mot ett tillgängligt transportsystem för alla i landsbygder och mindre tätorter. Ett övergripande syfte var även att specificera inriktning för en kommande huvudstudie. Litteraturöversikten visar att äldre, unga och migranter, särskilt i kombination med funktionsnedsättning, är att betrakta som transportutsatta grupper. Mer intersektionell forskning behövs för att förstå komplexiteten i frågor som rör tillgänglighetsutmaningar kopplat till exempelvis kön, ålder och socioekonomisk status. En slutsats är att det finns anledning att vidare analysera, utveckla och tillgängliggöra metoder för hur intersektionella perspektiv bättre kan användas i utformning, genomförande och uppföljning av olika typer av mobilitets- och leveranstjänster som utvecklas av privata och offentliga aktörer. I huvudstudien kan det även finnas anledning att närmare studera hur olika aktörer kan säkerställa att personer med olika behov kan involveras och ha inflytande i transportsystemet. Samlat visar förstudien även att förutom att anpassa lösningar efter platsen och att involvera berörda målgrupper kan även andra mer övergripande utmaningar behöva adresseras för att kunna öka tillgängligheten på landsbygder. Utmaningar som att policy liksom kollektivtrafikförsörjning utgår från en urban norm som missgynnar landsbygder, juridiska hinder och avsaknad av samverkan och fungerande affärsmodeller med externa parter för att bredda utbudet av mobilitet och leverans på landsbygder. Vilka åtgärder som behövs för att kunna öka tillgängligheten för alla på landsbygder kommer huvudstudien att fokusera på.
|
|
| 7. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Shared Mobility in Rural Contexts: Organizational Insights from Five Mobility-as-a-Service Pilots in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:18, s. 10134-10134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite a growing interest in using Mobility-as-a-Service (MaaS) as a tool to address ruraltransport problems, the question of how to organize such a concept remains unanswered. To addressthis knowledge gap, this article explores organizational elements of rural MaaS pilots. The analysis,which is based on participatory observation and interviews with actors involved in five pilots in ruralareas of Sweden, reveals that the motives of the actors involved in rural MaaS both overlap with anddiverge from the frequently stated objectives of urban MaaS developments.Both concepts centeron complementing and extending public transport, but while urban MaaS is underpinned by thefight against climate change, congestion, and local pollution, the main objective of rural MaaS is toreduce transport poverty. The analysis, moreover, illustrates that despite the geographic differences,actors involved in rural MaaS pilots face similar organizational challenges as have been reportedfrom urban MaaS developments. In both cases, actors struggle with finding their roles, mitigatinguncertainties, distributing responsibilities, and negotiating business models. Finally, the analysisfinds that rural MaaS puts higher expectations on user involvement than urban MaaS and identifiesa risk that rural MaaS developments might contribute to spatial injustice since the studied pilots onlysupported rural communities with high social capital.
|
|
| 8. |
- Johansson, Henrik, et al.
(författare)
-
Näringslivets arbete med biologisk mångfald : En kartläggning av företagens strategiska arbete och uppföljning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en kartläggning av näringslivets uppföljning och arbete med biologisk mångfald. Syftet med kartläggningen är att bidra med kunskap och lärande exempel på hur företag kan utveckla uppföljningen och sitt strategiska arbete med biologisk mångfald, samt att synliggöra hinder och framgångsfaktorer. Kartläggningen syftar till att inspirera fler företag att utveckla sin uppföljning samt synliggöra vilka faktorer som är viktiga för att underlätta näringslivets uppföljning och arbete för Sveriges miljömål.Trots att intervjustudien inkluderar ett något begränsat urval av företag visar resultaten tydligt att samtliga företag pekar på en komplexitet kring hur man ska mäta och följa upp påverkan på biologisk mångfald.De intervjuade företagen lyfter förståelse kring påverkan inom hela sin värdekedja som en viktig framgångsfaktor. Det kan också vara lämpligt att dra nytta av det viktiga arbete som ofta sker inom klimatområdet för att etablera ett strategiskt arbete kopplat till biologisk mångfald och strukturera sin uppföljning. Det är dock viktigt att vara vaksam på de faktiska skillnader som finns mellan dessa båda områden.
|
|
| 9. |
- Matschke Ekholm, Hanna, et al.
(författare)
-
Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från en mötesserie strukturerad efter de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Mötesserien är framtagen utifrån att Nationella expertrådet för klimatanpassning har beställt dokumentation om expertkunskap, idéer och förslag kring organisatoriska och fysiska lösningar för hur samhället kan anpassas för ett förändrat klimat.Resultaten från mötesserien kommer att arbetas in i sammanlagt sju framtidsbilder som kopplar till de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Framtidsbildernas syfte är att vara tankeväckande för hur ett framtida samhälle, givet de utmaningar som klimatförändringarna skapar, kan komma att se ut.
|
|
| 10. |
- Perjo, Liisa, et al.
(författare)
-
Co-creation for socio-ecological urban development? - The case of Gröna Solberga
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this research report has been to study co-creation processes to promote socio-ecological sustainable urban development in the testbed "Gröna Solberga". The testbed was established in the residential area Solberga in southern Stockholm, with the aim of developing innovative solutions to the housing sector's sustainability challenges. The report provides an introduction to research on co-creation as a process for various actors who do or learn something through collaboration. In the analysis we also use research on Living Labs. Typical of these is to focus on the co-creation of innovative solutions in real housing environments, which Gröna Solberga is an example of. The term socioecological urban development is used in the report to study how ecological and social sustainability is taken into account in Gröna Solberga. The empirical part of the study analyzes co-creation and socioecological sustainability aspects in the planning and implementation of the activities carried out within the framework of the testbed. In practice, the co-creation processes in Gröna Solberga took place when the goals and competencies of the various actors met, partly in establishing and forming the test bed, and partly in planning and implementing pilot projects where different solutions were tested. The co-creation processes were also strongly influenced by various regulations, physical and technical conditions, which in practice set the framework for the opportunity to test new solutions. Gröna Solberga has evolved over time in terms of the roles and influence of the different actors involved. One conclusion is that co-creation in long-term testbeds in real living environments should be studied as dynamic processes where different framework conditions affect and change co-creation and roles over time.
|
|
