SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Persson Maria 1976) "

Sökning: WFRF:(Persson Maria 1976)

  • Resultat 1-10 av 72
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bergström, Göran, 1964, et al. (författare)
  • Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
  • 2021
  • Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
  •  
2.
  • Ekblom Bak, Elin, 1981-, et al. (författare)
  • Accelerometer derived physical activity and subclinical coronary and carotid atherosclerosis : cross-sectional analyses in 22 703 middle-aged men and women in the SCAPIS study
  • 2023
  • Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 13:11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: The aim included investigation of the associations between sedentary (SED), low-intensity physical activity (LIPA), moderate-to-vigorous intensity PA (MVPA) and the prevalence of subclinical atherosclerosis in both coronaries and carotids and the estimated difference in prevalence by theoretical reallocation of time in different PA behaviours.DESIGN: Cross-sectional.SETTING: Multisite study at university hospitals.PARTICIPANTS: A total of 22 670 participants without cardiovascular disease (51% women, 57.4 years, SD 4.3) from the population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage study were included. SED, LIPA and MVPA were assessed by hip-worn accelerometer.PRIMARY AND SECONDARY OUTCOMES: Any and significant subclinical coronary atherosclerosis (CA), Coronary Artery Calcium Score (CACS) and carotid atherosclerosis (CarA) were derived from imaging data from coronary CT angiography and carotid ultrasound.RESULTS: High daily SED (>70% ≈10.5 hours/day) associated with a higher OR 1.44 (95% CI 1.09 to 1.91), for significant CA, and with lower OR 0.77 (95% CI 0.63 to 0.95), for significant CarA. High LIPA (>55% ≈8 hours/day) associated with lower OR for significant CA 0.70 (95% CI 0.51 to 0.96), and CACS, 0.71 (95% CI 0.51 to 0.97), but with higher OR for CarA 1.41 (95% CI 1.12 to 1.76). MVPA above reference level, >2% ≈20 min/day, associated with lower OR for significant CA (OR range 0.61-0.67), CACS (OR range 0.71-0.75) and CarA (OR range 0.72-0.79). Theoretical replacement of 30 min of SED into an equal amount of MVPA associated with lower OR for significant CA, especially in participants with high SED 0.84 (95% CI 0.76 to 0.96) or low MVPA 0.51 (0.36 to 0.73).CONCLUSIONS: MVPA was associated with a lower risk for significant atherosclerosis in both coronaries and carotids, while the association varied in strength and direction for SED and LIPA, respectively. If causal, clinical implications include avoiding high levels of daily SED and low levels of MVPA to reduce the risk of developing significant subclinical atherosclerosis.
  •  
3.
  •  
4.
  • Moberg, Christina, et al. (författare)
  • De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
  • 2022
  • Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
  •  
5.
  • Jernsand, Eva Maria, 1967, et al. (författare)
  • An Introduction: Tourism, Knowledge and Learning
  • 2022
  • Ingår i: Tourism, Knowledge and Learning. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 1-8
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • In this chapter, the editors of the book introduce the reader to learning in a sustainable tourism context. Learning and personal development have emerged as motivations and interests in tourism and travel, in line with societal and market changes. This transformation relates to, for instance, the climate crisis, the Covid-19 pandemic, rapid technological developments, and the fact that travellers are more experienced, knowledgable and aware. Learning and the collaborative production of knowledge is also seen as a necessity for dealing with threats to climate, biodiversity, welfare, security and democracy. The purpose of this book is to explore how tourism, knowledge and learning can be used as means towards sustainable development through current, new or changed structures, concepts, activities and communication efforts. In this first chapter, we also outline the main theoretical concepts of the book, and the conceptual, empirical and methodological contributions of each chapter.
  •  
6.
  • Jernsand, Eva Maria, 1967, et al. (författare)
  • Towards a research agenda on tourism, knowledge and learning
  • 2022
  • Ingår i: Tourism, Knowledge and Learning. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 113-119
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • This chapter reconnects to the book’s theoretical starting point: experience-based and transformational learning. We then synthesize the results from the chapters under four themes: from passive to active, from analogue to digital, from generic to target group-adapted, and from fragmented to inclusive. Under each theme, we discuss prospects and limitations and suggest research avenues. As several of the chapters highlight the need to develop how learning experiences are created and organized, we encourage future research to address issues that can inform research and practice about 1) the role of the tourists in creating learning experiences, 2) the impacts of the digital transition, 3) the adaptation of tourism offers to tourists’ prior knowledge and preferences, and 4) the role of collaboration.
  •  
7.
  • Lundberg, Erik, 1978, et al. (författare)
  • Science tourism: a conceptual development
  • 2022
  • Ingår i: Tourism, Knowledge and Learning Conceptual Development and Case Studies. Edited By: Eva Maria Jernsand, Maria Persson, Erik Lundberg. - London and New York : Routledge. - 9781003293316 ; , s. 26-39
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Science tourism is an activity where people travel to learn about science and gain scientific knowledge and in some cases to participate in scientific research. This chapter provides an expanded conceptualization of science tourism that includes the role of researchers and scientific institutions in co-creating experiences of science tourism. The conceptual model can be used as an analytical lens to understand suppliers’ degree of embeddedness in tourism and science, and how the suppliers, through their activities, make it possible for tourists to immerse themselves in science tourism activities. In addition, the model helps tourism practitioners to strategically position themselves in this growing market.
  •  
8.
  • Persson, Maria, 1976, et al. (författare)
  • Kunskapsturism som kan utveckla besöksnäringen : #21 NYFIKEN
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vilka är egentligen anledningarna till att vi reser? Nöjen, eskapism och avkoppling är starka ”hedoniska” (som ger oss njutning) resemotiv som utgör ryggraden för besöksnäring och turism. Andra mer ”eudaemoniska” resemotiv som lärande och personlig utveckling har hittills setts som mer perifera nischmarknader. Men en förändring är på gång. Klimatkrisen, frågor om samhälls- och hållbar utveckling, covid-pandemin och resenärer som är mer erfarna, kunniga och medvetna än någonsin tidigare håller på att ändra efterfrågan. Resenärerna önskar upplevelser som relaterar till de värderingar de har, man vill lära sig något och utvecklas som individer. Rapporten NYFIKEN handlar om turism som på olika sätt har lärande som syfte. Den summerar forskningsprojektet Kunskapsturism som attraktion och resurs som genomförts av forskare vid Centrum för turism, Göteborgs universitet. Projektet visar på att kunskap bör ses både som attraktion och som resurs för hållbar destinationsutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i två typer av lärande: upplevelsebaserat och transformativt (begreppen förklaras närmare i kapitel 2). Då alltfler besökare efterfrågar lärandeupplevelser finns potential för destinationer att utveckla högkvalitativa kunskapsbaserade turismupplevelser och genom det bidra till hållbar utveckling. Kunskapsturism äger rum i både bebyggd miljö i form av museer, akvarier och djurparker, samt i natur-, kultur- och industrimiljöer som kulturarv, naturreservat och nationalparker. I rapporten ger forskarna tre exempel på upplevelsekoncept inom kunskapsturism: Biosfärområden, Marina kolonilotter och Scary seafood. Science tourism (vetenskapsturism) är en specifik form av kunskapsturism direkt eller indirekt kopplad till forskningsverksamhet. I vissa fall kan turister och besökare också bidra till forskningen genom sitt deltagande (så kallad medborgarforskning). Det är ett sätt att demokratisera kunskap genom att öppna upp i många fall sluten forskning och expertkunskap för att ge andra möjlighet att bidra till och också påverka vetenskaplig kunskap. Den globala utvecklingen och utmaningarna som följer av den ställer krav på nya strategier som främjar kunskapsutveckling om hållbar utveckling och kollektivt lärande. Detta är nödvändigt för att kunna transformera det globala turismsystemet till att gå i takt med FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. De omfattar att hantera hot mot både klimat och biologisk mångfald, välfärd, säkerhet och demokrati. Genom att utveckla kunskapsturism kopplat till destinationer kan besöksnäringen bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle. Centralt i detta är samskapande mellan olika aktörer. Det behövs en bredare och fördjupad samverkan mellan besöksnäringens medarbetare, akademin och offentlig sektor för att bygga förståelse, kunskap och färdigheter och för att utveckla koncept för kunskapsturism.
  •  
9.
  • Persson, Maria, 1976, et al. (författare)
  • Livepodd från Vetenskapsfestivalen: Gränsöverskridande mat : Matarvspodden
  • 2023
  • Ingår i: Matarvspodden. - Göteborg : Kulturarvsakademin och Centrum för kritiska kulturarvsstudier.
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Matarvspodden gästar Vetenskapsfestivalen i Göteborg och pratar gränsöverskridande matarv. Tillsammans med marinbiologen Maria Bodin och arkeologen Maria Persson pratar vi matkultur genom historien och mat som kommit eller gått över gränser. Det avhandlas allt från bananer, salt, marina kolonilotter, Särimner, kökkenmöddingar och kröningsoxar till framtidens sjömat.
  •  
10.
  • Tourism, Knowledge and Learning
  • 2022
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This book contributes to the understanding of how tourism can be designed to provide conditions for learning. This involves learning for tourists, the tourist industry, public authorities and local communities. We explore how tourism, knowledge and learning can be used as means towards sustainable development through current, new or changed structures, concepts, activities and communication efforts. The book should be seen as both an inspiration for tourism actors (e.g. tourism attractions, policy makers and other industry actors). and a scholarly contribution to further research. A holistic approach distinguishes this book from most existing literature that focuses on separate units of tourism, for instance, personal or community well-being, nature-based tourism, cultural heritage tourism, or tourism that is a result of researchers's travels (so called scientific tourism). The various contributors to the book provide a range of perspectives and experiences, from social sciences with a focus on marketing, innovation management, human geography and environmental law, to arts and humanities with a focus on heritage studies, archaeology and photography, and, finally, to natural sciences with a focus on marine sciences.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 72
Typ av publikation
tidskriftsartikel (29)
bokkapitel (17)
annan publikation (8)
rapport (6)
konferensbidrag (4)
samlingsverk (redaktörskap) (3)
visa fler...
bok (3)
doktorsavhandling (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (48)
refereegranskat (22)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Persson, Maria, 1976 (55)
Engström, Gunnar (7)
Bergström, Göran, 19 ... (6)
Jernberg, Tomas (6)
Angerås, Oskar, 1976 (5)
Lind, Lars (5)
visa fler...
Persson, Margaretha (5)
Rosengren, Annika, 1 ... (5)
Jernsand, Eva Maria, ... (5)
Lundberg, Erik, 1978 (5)
Hagström, Emil (5)
Eriksson, Mats (4)
Persson, Anders (4)
Sundström, Johan, Pr ... (4)
Engvall, Jan (4)
Söderberg, Stefan (4)
Solevid, Maria, 1976 (4)
Mannila, Maria (4)
Persson, Mikael J, 1 ... (4)
Synnestvedt, Anita, ... (4)
Börjesson, Mats, 196 ... (3)
Nyström, Fredrik H. (3)
Alexandersson, Henri ... (3)
Hjelmgren, Ola (3)
Karlsson, Håkan, 196 ... (3)
Lampa, Erik, 1977- (2)
Gummesson, Anders, 1 ... (2)
Ahlström, Håkan, 195 ... (2)
Torén, Kjell, 1952 (2)
Redfors, Björn (2)
Swahn, Eva, 1949- (2)
Dobers, Peter, 1966 (2)
Engvall, Jan, 1953- (2)
Blomberg, Anders, 19 ... (2)
Ferraz, Natalia, 197 ... (2)
Sjöholm, Cecilia, 19 ... (2)
Lindberg, Eva (2)
Elmersjö, Magdalena, ... (2)
Ostenfeld, Ellen (2)
Svärd, Veronica (2)
Swahn, Eva (2)
Öhlin, Jerry (2)
Gullström, Martin (2)
Persson, Sara (2)
Ekblom, Örjan, 1971- (2)
Ekblom Bak, Elin, 19 ... (2)
Öhrvall, Richard, 19 ... (2)
Kaun, Anne, 1983- (2)
Andrén, Elinor (2)
Fredholm, Susanne, 1 ... (2)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (66)
Uppsala universitet (10)
Linköpings universitet (9)
Umeå universitet (7)
Lunds universitet (7)
Karolinska Institutet (7)
visa fler...
Södertörns högskola (2)
Gymnastik- och idrottshögskolan (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Stockholms universitet (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Högskolan Dalarna (1)
Kungl. Musikhögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (45)
Engelska (27)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (57)
Samhällsvetenskap (17)
Medicin och hälsovetenskap (7)
Naturvetenskap (3)
Teknik (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy