| 1. |
- Oldgren, Jonas, 1964-, et al.
(författare)
-
Systematic Coronary Risk Evaluation estimated risk and prevalent subclinical atherosclerosis in coronary and carotid arteries: A population-based cohort analysis from the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Preventive Cardiology. - : Oxford University Press (OUP). - 2047-4873 .- 2047-4881. ; 28:3, s. 250-259
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background It is not clear if the European Systematic Coronary Risk Evaluation algorithm is useful for identifying prevalent subclinical atherosclerosis in a population of apparently healthy individuals. Our aim was to explore the association between the risk estimates from Systematic Coronary Risk Evaluation and prevalent subclinical atherosclerosis. Design The design of this study was as a cross-sectional analysis from a population-based study cohort. Methods From the general population, the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study randomly invited individuals aged 50-64 years and enrolled 13,411 participants mean age 57 (standard deviation 4.3) years; 46% males between November 2013-December 2016. Associations between Systematic Coronary Risk Evaluation risk estimates and coronary artery calcification and plaques in the carotid arteries by using imaging data from a computed tomography of the heart and ultrasonography of the carotid arteries were examined. Results Coronary calcification was present in 39.5% and carotid plaque in 56.0%. In men, coronary artery calcium score >0 ranged from 40.7-65.9% and presence of carotid plaques from 54.5% to 72.8% in the age group 50-54 and 60-65 years, respectively. In women, the corresponding difference was from 17.1-38.9% and from 41.0-58.4%. A doubling of Systematic Coronary Risk Evaluation was associated with an increased probability to have coronary artery calcium score >0 (odds ratio: 2.18 (95% confidence interval 2.07-2.30)) and to have >1 carotid plaques (1.67 (1.61-1.74)). Conclusion Systematic Coronary Risk Evaluation estimated risk is associated with prevalent subclinical atherosclerosis in two major vascular beds in a general population sample without established cardiovascular disease or diabetes mellitus. Thus, the Systematic Coronary Risk Evaluation risk chart may be of use for estimating the risk of subclinical atherosclerosis.
|
|
| 2. |
- Ekblom Bak, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Accelerometer derived physical activity patterns in 27.890 middle‐aged adults : The SCAPIS cohort study
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - : John Wiley & Sons. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 32:5, s. 866-880
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study aims to describe accelerometer-assessed physical activity (PA) patterns and fulfillment of PA recommendations in a large sample of middle-aged men and women, and to study differences between subgroups of socio-demographic, socio-economic, and lifestyle-related variables. A total of 27 890 (92.5% of total participants, 52% women, aged 50–64 years) middle-aged men and women with at least four days of valid hip-worn accelerometer data (Actigraph GT3X+, wGT3X+ and wGT3X-BT) from the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, SCAPIS, were included. In total, 54.5% of daily wear time was spent sedentary, 39.1% in low, 5.4% in moderate, and only 0.1% in vigorous PA. Male sex, higher education, low financial strain, born in Sweden, and sedentary/light working situation were related to higher sedentary time, but also higher levels of vigorous PA. High BMI and having multiple chronic diseases associated strongly with higher sedentary time and less time in all three PA intensities. All-year physically active commuters had an overall more active PA pattern. The proportion fulfilling current PA recommendations varied substantially (1.4% to 92.2%) depending on data handling procedures and definition used. Twenty-eight percent was defined as having an “at-risk” behavior, which included both high sedentary time and low vigorous PA. In this large population-based sample, a majority of time was spent sedentary and only a fraction in vigorous PA, with clinically important variations between subgroups. This study provides important reference material and emphasizes the importance of a comprehensive assessment of all aspects of the individual PA pattern in future research and clinical practice.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Jan-Eric, 1949, et al.
(författare)
-
School, Learning and Mental Health : A systematic review
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009. Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser. Slutsatser På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras: • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning. • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem. • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter. • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren. • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem. • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.
|
|
| 4. |
- Johansson, Bengt, 1966-, et al.
(författare)
-
Vatten- och avloppsinstallationer : en kunskapssammanställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning om vatten- och avloppsinstallationer i Sverige kan ge en bred och korrekt förståelse om branschens aktörer, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas. Några viktiga punkter är:Legionella – finns i tappvattensystem och orsakar ohälsa. Begränsning av risker behöver utredas vidare inte mot bakgrund av risker med förväntade högre temperaturer och önskemål om att ta fram system för med lägre energiförbrukning för varmvatten. Risk för legionella i kallvatten finns också.Utformning och placering av rörkopplingar – har stor betydelse för beständighet hos installationer och möjlighet att upptäcka och hantera läckage. Regler och vägledningar som utvecklats över tid har möjliggjort den goda standarden på vatten- och avloppsinstallationer vi har idag.Dimensionering av system – komponenter och flöden samverkar i samma system. Därför finns risker om en komponent eller ett delsystem optimeras av något skäl utan att konsekvenserna för hela förstås. Spillvattensystem är t.ex. beroende av flöden för tappdricksvatten.Det är viktigt att ta med sig förvärvade kunskaper och lärdomar för att undvika problem som tidigare visats sig vara kostsamma. Det gäller i synnerhet för system som installeras dolt, och som förväntas ha en livslängd på flera decennier.Ett regelverk som tar hänsyn till de problem som har lösts genom åren, och som ger goda förutsättningar att förebygga framtida problem, kommer att gynna den som bor eller vistas i byggnaden, den som äger byggnaden, den som bygger eller installerar, den som levererar byggprodukterna och den som försäkrar byggnaden. Det är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom lång problemfri livslängd oftast minskar miljöbelastningen.
|
|
| 5. |
- Persson, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Ekonomporträttet : Karl G Jungenfelt
- 2021
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 49:5, s. 37-49
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Weight gain and blood pressure
- 2020
-
Ingår i: Journal of Hypertension. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0263-6352 .- 1473-5598. ; 38:3, s. 387-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Although the causality of the obesity—hypertension association is established, the potential for prevention is not. We hypothesized that weight gain between early adulthood and mid-life is associated with higher mid-life blood pressure.METHODS: We investigated the hypothesis using a large contemporaneous population-based mid-life cohort of men and women aged 50-64 years. Recalled body weight at age 20 years was self-reported, and mid-life body weight and office blood pressures were measured in accordance with a detailed protocol.RESULTS: On average, men had gained 14.9 (95% CI 14.6-15.2) kg of weight, and women 14.6 (95% CI 14.4-14.9) kg, between age 20 years and the mid-life examination, corresponding to 0.40 (95% CI 0.39-0.41) kg/year for men and women. Both weight at age 20 years and weight at the mid-life examination were associated with mid-life blood pressures. On average, a 10 kg weight increase between age 20 years and mid-life was associated with 2.2 (95% CI 0.9-3.5) mmHg higher systolic and 1.7 (95% CI 0.9-2.5) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in men, and 3.2 (2.5-4.0) mmHg higher systolic and 2.4 (1.9-2.9) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in women. Mid-life weight was more closely associated than weight at age 20 years with mid-life blood pressure. For a given mid-life weight, blood pressure was higher in persons with higher weight gain from age 20 years.CONCLUSION: In sum, weight gain between early adulthood and mid-life was associated with higher mid-life blood pressure. The magnitude of the association indicates a potentially great public health impact of strategies to prevent weight gain throughout adulthood.
|
|
| 7. |
|
|
