| 1. |
|
|
| 2. |
- Ackesjö, Helena, et al.
(författare)
-
Den utvidgade undervisningsrepertoaren
- 2023
-
Ingår i: Att undervisa barn i skolstartsålder. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789151110714 ; , s. 14-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven. : En dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag.
- 2020
-
Ingår i: Barn. - Trondheim : Norwegian University of Science and Technology. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 38:1, s. 71-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildning spelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010- talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering
|
|
| 4. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
The schoolarization of the preschool class : policy discourses and educational restructuring in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - : Taylor & Francis. - 2002-0317. ; 5:2, s. 127-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for thepreschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going througha watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the educationsystem. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policydocuments from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class.The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification,qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to beachieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policydiscourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about thebenefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into schooleducation, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goalachievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that containstwo collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teachingand a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.
|
|
| 5. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
To be or not to be (a school child) - from national to global discourses about the child in the school start age.
- 2022. - 1
-
Ingår i: Evaluating transitions to school programs. - Abdingdon Oxon : Routledge. - 9780367517656 - 9781003055112 - 9780367517670 - 9781003052821 ; , s. 27-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter takes a historical lens to ways in which transition to school has been conceptualised over the last 80 years in Sweden. Drawing on an extensive policy analysis, we analyse changing representations of the six-year-old child starting school, depending on how society has handled issues of the image of the child, school maturity, compulsory schooling, and the transition from home or preschool to school. The key idea is that every education system is about creating the person through education. The vision of the educated child is at the core of educational reforms. Historical discursive claims about the characteristics of the child, or the pupil, mirror the educational subject at a certain time and convey meanings of school maturity and transition to school. With this in mind, we analyse how policy documents describe the nature of the child and what the child should become in the educational institution.
|
|
| 6. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Utbildning för barn i skolstartsålder
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Aspelin, Jonas, et al.
(författare)
-
Om relationell pedagogik
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum. Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan. Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi.
|
|
| 9. |
-
Barndom, lärande, ämnesdidaktik : Exempel från en forskningsmiljö vid Lärarutbildningen
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en förändrad barndom för betydelse för yngre barns lärande och utbildning? Denna rapport försöker förstå och förklara denna betydelse med hjälp av forskare från forskningsfältet Barndom, lärande och ämnesdidaktik på Lärarutbildningen på Malmö högskola. I rapporten tas begreppen barndom, lärande och ämnesdidaktik upp som sammanflätade och ömsesidigt relaterade till varandra. I fem olika artiklar presenteras: Förskolans ledarskap i en nystartad förskola ; Hur dokumentation och bedömning i förskolor med olika pedagogiska inriktningar kan se ut ; En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot yngre barn ; Svenskämnesundervisningens innehåll i skolans tidigare år ; En kartläggning av forskning om de yngre barnen i det idrottsvetenskapliga intresseområdet
|
|
| 10. |
|
|
