SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Persson Tommy 1964 ) "

Sökning: WFRF:(Persson Tommy 1964 )

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Sehlstedt-Persson, Margot, 1957-, et al. (författare)
  • Konditionering av virke vid olika fuktkvoter : studier i tomograf
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fuktförändringar i virke under pågående konditionering har aldrig tidigare studerats i tomograf.Resultat av denna labbstudie av diffusionsbaserad, icke-kondenserande jämviktskonditionering vid olika fuktkvotsnivåer sammanfattas enligt följande: (Notera att torkningsspänningar inte utvärde­rats i denna studie utan enbart fuktförändringar.)Studien styrker industriella erfarenheter att konditionering ”tar bättre” på virke nedtorkat till lägre fuktkvot jämfört än om fuktkvoterna är högre.Försöken ger en god fingervisning om hur länge konditionering bör pågå för en viss önskad medel­fuktkvotshöjning i ett industriellt vanligt förekommande klimat 70 °C och psykrometer­skillnad 2° vilket motsvarar en jämviktsfuktkvot på 16,8%. Vill man ex höja medelfuktkvoten från 10 – 12% visar resultaten att 4 timmars konditionering är tillräckligt för furuvirket. Att i samma klimat höja medel­fuktkvoten 2% vid högre startfuktkvoter (mellan 14–23%) har inte i något fall varit möjligt för vare sig gran eller furu under de 8 timmar som konditionering pågick. Det är också viktigt att påpeka att konditioneringsklimatet i dessa labbförsök har uppnått börvärden mycket snabbt (figur 3) vilket inte är fallet vid stora virkeslaster i industriskala där basningskapacitet och blåsdjup påverkar tid till uppnådda börvärden.Vad gäller fuktkvotsskillnad nära ytorna ses generellt en utplaning av fuktförändringar i samtliga försök efter 3–4 timmar.Fuktkvotsnivån spelar roll för den inledande fuktkvotsförändringen inom tvärsnittet: ju torrare virke desto snabbare förändring.När konditioneringen startar är fuktvandringen i splintved effektivare än i kärnved vilket sannolikt förklaras av splintvedens högre diffusivitet.Vad gäller eventuella skillnad mellan träslag är det inte möjligt att dra några slutsatser.Metodstudien visar att upplösningen i tomografen är tillräcklig för att kunna utvärdera fuktkvotsförändringar nära virkesytorna i ca 3 mm tjocka skal.
  •  
3.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy