| 1. |
- Carlhed, Carina, 1967-
(författare)
-
Medicinens lyskraft och skuggor : ― om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960―1980
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.
|
|
| 2. |
- Halskov, Gerd Anne, 1949-
(författare)
-
Sygeplejerskeuddannelsen i Danmark : Reformforsøg, rekrutteringsmønstre og habituelle orienteringer
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation examines the recruitment to the nursing education in Denmark from 1850 but with emphasis on the years 1988-2001 during which a major reform was conceived and implemented. Pursuant to that reform, in 2001 the nursing education was given the status of a Bachelor’s Degree Program in Nursing. The aim of the dissertation is to determine the effects – if any – of this development on the recruitment profile and on the objective position of the nursing education in the field of advanced education in Denmark and whether there are polarizations and/or regularities in young peoples’ approach to the nursing education homologous with socio-cultural constellations.The dissertation draws theoretical inspiration from sociologist Pierre Bourdieu, with emphasis on Bourdieu’s reproduction theory and praxeology. The empirical basis for the dissertation consists of formal documents defining the nursing education since the first law on authorized nurses was passed in 1933 until The Executive Order regarding the nursing education in 2001. These documents form the basis for an objectifying analysis of the institutional, structural and education policy conditions that historically formed the framework for the shaping and content of the nursing educations. The historical background contributes to a contextualization of the analyses carried out concerning changes in recruitment patterns and students’ social positioning since nursing was established as an occupation. The analysis of recruitment patterns builds mainly on a survey carried out in 2004/5 covering a class of students from five nursing schools in Denmark (a third of the total population).The dissertation shows that the 2000/2001 reform did not lead to a fundamental change in ranking in the academic hierarchy. Although social recruitment to the nursing profession moved “upward”, seen over a longer period, the analyses showed that the nursing education as a whole, also after the 2001 reform, mainly attracted young women from “lower” positions in the social space than those from which university students were recruited. The dissertation furthermore shows how students’ social background and acquired dispositions can generate a basic habitual orientation that may have a determining influence on the way they orient themselves in relation to the education and occupation.
|
|
| 3. |
- Lundin, Anna, 1973-
(författare)
-
Folkbildningsforskning som fält : från framväxt till konsolidering
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.
|
|
| 4. |
- Engström, Lizbeth, 1958-
(författare)
-
Kliniken flyttar hem : Sjuksköterskans institutionella praktik inom specialiserad palliativ hemsjukvård
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis focuses on the nurse and her practice in end-of-life care in the field of palliative home care. The overall question is how nurses come to do what they do within this practice and where they get the practice, which can also be expressed as the genesis and structure of the practice. The thesis’ social relevance takes its starting point in the Swedish Elderly Care Act (Ädelreformen) and theoretical inspiration from Foucault’s discourse analysis regarding the establishment of the clinic. The thesis has a practice-theoretical approach in which Bourdieu’s habitus concept, explaining how practice is generated, is central. The habitus concept can be described as a set of subjective dispositions in the individual that prompt her to act in a certain way. These dispositions are expressed in attitudes, strategies, and capacities and can be seen in relation to the practice structure. The thesis’ method is based on observations, conversations, and interviews with the nurses about their work, education, and social background. Conversations between the nurses and the spouse living with the sick person were recorded and transcribed. Encompassed by the study were six nurses, whose work was followed for seven months in 13 private homes. The actions performed by the nurses in their practice proved to be homogenous, a circumstance they were not aware of. There was agreement between the nurses’ underlying structure and how they handled their practice, i.e. the end-of-life care in the private home. The nurses had similar ideals and had developed similar habituses as they grew up and during their adult lives. The thesis is empiric in that the reader follows the nurse in her work in private homes. The nurse organizes this care in the home in consultation with the patient and the person living with them in an extraordinarily cautious manner. How the nurse handles difficult situations and conversations with spouses and often dying patients, is viewed in relation to the nurse’s habitus and dispositions. Key words: nurse, palliative home care, practice theory, habitus, observation, pedagogical practice, Bourdieu, Foucault
|
|
| 5. |
- Gunvik-Grönbladh, Ingegerd, 1954-
(författare)
-
Att bli bemött och att bemöta : En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general purpose of this thesis is to contribute to further understanding of the academic appointment process explored and defined as participation in a collegial educational process. The appointment process for academic positions has historically been regulated by state authorities ever since the first university was established in Sweden and has continuously been questioned for necessity, procedure etc. The object of study is the appointment process focusing the consideration of teaching skill in appointing academic teachers. A theoretical construction is used as a method in order to grasp what the experts and applicants consider.The thesis draws theoretical inspiration from the French sociologist Pierre Bourdieu especially his work on social practice and his explanations within praxeological knowledge. In this thesis cultural capital, habitus and doxa are used as concepts for constructing a social practice. Inspired by Bourdieu’s concepts, the appointment process is made visible grounded on documentation: judgments of qualifications written by external experts and the applicants’ documentation in their applications.The empirical material on merits is analyzed according to Bourdieu’s indicators on symbolic capacities. The disposition of habitus (as an inner organizing principle) is limited to cultural capital and background demographic data. The indicators on scientific skill are also transmitted into symbolic capacities on teaching skill. Three appointments as assistant professors are analyzed, framed by information on advertisement, description of documentation, time lapse and final decision in appointment committees.The main conclusions are that the experts select whom to appoint using their practical sense unaware of the driving forces, explained as social practice. The experts act in line with the purpose of the assignment and they follow all the rules and instructions. Teaching skill is focused by the applicants and experts as practical mastery in the subject field (pedagogical authority). Selection is explained by the concept of habitus. Another conclusion is the tendency to “nuanced” co-optation similar to when appointments were made by self selection and teaching ability was important in early 19th century. A final conclusion is that in positioning of arguments in shared beliefs (doxa) in questioning the appointment process, researchers in the early years of this century represent heterodox opinions.
|
|
| 6. |
- Mårtenson Wikström, Eva, 1974-
(författare)
-
Information exchange in paediatric care
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Information exchange is an essential component for all involved in the paediatric care encounter. Despite this, most of the research about information exchange concerns adults and the significance of the child’s existence in the encounter have not been given sufficient attention. Therefore, the overall aims of this thesis were twofold. Firstly, the aim was to identify, describe and generate concepts in information exchange between minors, parents/guardians and health care professionals in paediatric care situations. Secondly, the intention was to formulate a theoretical construction, a theory, of the phenomenon of information exchange in paediatric care situations.This thesis is based on four studies. In studies I, II and III grounded theory was used according to Glaser and data have been analyzed using the constant comparative analysis method. Data have been collected through observations and medical records (I, II and III) and also with additional follow-up interviews (III). In study IV, at first a qualitative content analysis of Løgstrup’s ethical demand was conducted and, second, a simultaneous concept analysis of the findings from studies I, II and III and the findings from the qualitative content analysis was carried out. There were a total of 67 participants in the three observational studies: 28 minors (I), 24 parents/guardians (II) and 15 health care professionals (III), who exchanged information in different paediatric care encounters.The information exchange interaction process was resolved by the minors “balancing the circumstances” (I), the parents/guardians used “firm handling” (II) and the health care professionals were “sharing and contributing the responsibility” (III). The qualitative content analysis of Løgstrup’s ethical demand provided the mediation and the social norms. The simultaneous concept analysis finally gave the advanced outcome to intergrade, which means to merge gradually with another through a continuous series of intermediates. At the same time as we intergrade in paediatric care, we protect the totality of minors, recognize the dependency of the parents/guardians and the social interplay by the health care professionals, the information exchange is improved. This thesis emphasizes the importance of health care professionals’ communication skills and the need for education and practice in this topic, in order to improve the information exchange with minors and their parents/guardians from an ethical viewpoint. The theory intergrade explains how this could be applied and implemented.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ragnarsson, Susanne, 1966-
(författare)
-
Att klara skolan när huvudet dunkar och kroppen värker : en studie om återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Återkommande smärta är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen bland skolbarn. Den höga förekomsten är ingen ny kunskap, trots det finns det lite beskrivet hur smärtan påverkar barnens funktion och då särskilt om det får konsekvenser för barnens skolprestationer.Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera och värdera evidensen för ett samband mellan återkommande smärta och skolprestation. Detta utifrån smärtans frekvens, lokalisation och utbredning, samt utifrån både subjektiva och objektiva mått på skolprestation. Därutöver studerades möjlig modertorer och mediatorer .Metod Processen delades in i två steg. Steg 1 utgjordes av en systematisk litteraturöversikt (delstudie 1) som studerade den tillgängliga evidensen för sambandet mellan återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn mellan 4 och 18 år. Samtliga delar med urval, dataextraktion, kvalitets- och evidensbedömningar utfördes systematisk. Några av de kunskapsluckor som upptäcktes i steg 1 blev grunden till Steg 2 som utgjordes av delstudie 2 och 3. Dessa studier baserades på en longitudinell totalpopulationsstudie från Umeå “The Study of Health in School-aged children from Umeå”. Urvalet bestod av 1524 respektive 1567 barn. Oberoende variabeln var återkommande smärta och beroende variablerna var upplevda problem med skolprestation, meritvärde och gymnasiebehörighet. I studie 2 och 3 analyserades data med hjälp av logistisk och linjär regression.Resultat Steg 1: av 6 387 identifierade studier inkluderades 21 studier varav 13 kunde verifiera samband mellan återkommande smärta och nedsatta skolprestationer. Sammantaget fann översikten begränsat evidens för ett samband mellan återkommande smärta och objektiv skolprestation, samt otillräcklig evidens för ett samband mellan återkommande smärta och subjektiv skolprestation. Brister i de enskilda studiernas kvalitet och design bidrog till den låga evidensen. Steg 2: visade att smärta i årskurs 6 fördubblande oddsen för upplevda problem med skolprestation i årskurs 9, vilket gällde vid olika smärtfrekvenser, lokalisationer och antal smärtställen. Skolfrånvaro, koncentrations och sömnproblem kunde inte mediera sambandet mellan återkommande smärta och upplevda problem med skolprestation. Dessutom sågs ett samband mellan återkommande smärta i veckan i årskurs 6 och meritvärde i årskurs 9. Däremot fanns inget samband mellan smärta i årkurs 6 och gymnasiebehörighet, förutom bland flickor med magsmärta. Skolfrånvaro, koncentrationsproblem och upplevda skolprestation medierade delvis sambandet mellan smärta i årskurs 6 och lägre meritvärde i årskurs 9.Slutsats Resultaten indikationer att återkommande smärta kan predicerar nedsatta betyg och en upplevelse av problem med att prestera i skolan. Resultatet kan lägga till grund för prioriteringar av preventiva insatser i skolan och inom hälso-och sjukvården och kan också bidra med underlag inför utvecklandet av insatser riktade till barn med återkommande smärta.
|
|
| 9. |
- Ragnarsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Recurrent pain in school-aged children : a longitudinal study focusing on the relation to academic achievement
- 2022
-
Ingår i: Pain. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0304-3959 .- 1872-6623. ; 163:11, s. 2245-2253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recurrent pain is an increasing public health problem among school-aged children, with potential negative impact on children's daily lives, such as schoolwork. The overall aim of this study was to investigate whether recurrent pain in school year 6 was associated with poorer academic achievement at the end of elementary school in school year 9. The study was a follow-up study based on data from "The Study of Health in School-Aged Children from Umeå". Participants were 1567 children aged 12 to 13 years who attended school year 6. A follow-up was performed in school year 9, when the children were 16 years old. The children answered a questionnaire about recurrent pain (headache, stomachache, and backache). Information about academic achievement was collected from school registers. The results showed that having weekly recurrent pain in school year 6 predicted lower final overall grade points in school year 9 than in children with no recurrent pain. This applied for recurrent headache, stomachache, backache, and multiple pains and for both girls and boys. Recurrent pain did not predict secondary school eligibility, however. Perceived problems with academic achievement and problems with concentration partly mediated the association between recurrent pain and lower final overall grade points. Sleep problems were not associated with academic achievement and were therefore not a mediator. Thus, the results suggest that recurrent pain may predict later impairment of academic achievement and that problems with concentration and children's perceived achievement in school, but not sleep problems, may partly explain this relationship.
|
|
