| 1. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Fyra samhällsscenarier för strategisk planering – SOMCRISC rapport 2
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 2. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 3. |
- Petersson, Jesper, 1974, et al.
(författare)
-
Att dela och delta på nätet
- 2017
-
Ingår i: Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1. - Stockholm : Myndighet för samhällskydd och beredskap (MSB). - 9789173837712
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ta till vara potentialen i digitala plattformar för att sammankoppla myndigheter och medborgare i nya samverkansformer har uppmärksammats från flera håll. Realiseringen av sådana möjligheter är dock inte en isolerad teknikfråga utan berör en rad förhållanden mellan myndigheter, expertis, allmänheten och kommersiella intressen. I den här trendrapporten diskuteras potentialen i digitala samverkansformer mellan myndigheter och allmänheten. I relation till kriskommunikation pekas på hur ett ökat ’digitalt’ delande och deltagande från allmänhetens sida vid kriser kan föra med sig fördelar för såväl myndigheter som medborgare, både i form av en förbättrad krishantering och också en vidgad demokrati. Samtidigt ställer ett sådant deltagande krishanteringssystemet inför en rad nya utmaningar att hantera, t.ex. rörandes vem som ska få bidra med information och kunskap, hur källkritik ska säkerställas, och hur information ska spridas och frågor kring ansvarsfördelningen hanteras. Nedan kommer dessa teman diskuteras via rubrikerna trendens framväxt, trendens drivkrafter, trendens påverkan, samt trendens konsekvenser för samhällelig kriskommunikation. Resonemanget kring trendens påverkan på samhällelig kriskommunikation är baserat på vad som framkom vid en workshop anordnad av SOMCRISC-projektet med medverkande representanter från myndigheter och frivilligorganisationer.
|
|
| 4. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Blurring the shoreline: De- and re-infrastructuring and the changing colors of European flood policy
- 2021
-
Ingår i: Environment and Planning E: Nature and Space. - : SAGE Publications. - 2514-8494 .- 2514-8494 .- 2514-8486. ; 4:2, s. 623-644
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper provides a genealogy of the emergence of a common EU flood policy, including the scope and direction of this policy. Noticing how EU policy proposes green infrastructure (associated with using nature as a buffer zone in managing floods) as an alternative to grey infrastructure (implying fixed installations of concrete and cement), this paper adopts the theoretical lens of the so-called infrastructural turn, which advocates a relational investigation of infrastructure. By engaging this approach, the paper shows how flood infrastructure can contain very different compositions of (unruly) water and (settled) land. A narrative of a historically strong focus on guarding society from the powerful forces of nature through a fixed line of defense is increasingly giving way to more muddy states—quite literally—where society is expected to learn to live with flooding and show ecological consideration. To capture the EU’s, and especially the European Commission’s efforts to establish a pan-European flood infrastructure that accommodates this turn, the concepts of de- and re-infrastructuring are developed. These concepts act as heuristic devices to capture how policy performs some combinations between water and land as constituting an attractive and functional flood infrastructure, but constitutes other infrastructural relations of the aquatic and the terrestrial as undesirable and, hence, as malfunctioning. This performative act of distinguishing between what constitutes “good and proper” versus “bad and undesirable” infrastructure is referred to as a politics of infrastructure.
|
|
| 5. |
- Petersson, Jesper, 1974, et al.
(författare)
-
Defend, Retreat and Attack: Urban Waters and Valuation Practices
- 2022
-
Ingår i: Water Alternatives. - : Water Alternatives Association. - 1965-0175. ; 15:1, s. 175-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the river landscapes and concomitant values resulting from tensions between flood management and visions of a River City. The aim is to contribute to an understanding of the management of urban waters as valuation practices. We regard valuation practices as co-constitutive of current and future river landscapes. Sweden’s second-largest city, Gothenburg, is located next to the sea, and the Göta River, Sweden’s largest water system, runs through it. Our empirical focus is on how this city approaches increasing risks of flooding. We explore three approaches that have been formulated in relation to flood management: defend, retreat and attack. We ask how these approaches are applied in the management of Göta River flooding and in the city’s vision of a future Gothenburg that embraces the river as a genuinely positive aspect of urban life. We present the case as a journey that takes us upstream from the river’s sea inlet port and through Gothenburg. During our kilometre by kilometre journey, the river’s appearance shifts. The varied river landscape mirrors the diversity in how its waters are valuated, both historically and in present times. The perception of urban waters is shaped by practices of valuation. These valuations are generative. They connect the value of water to other entities, actors, plans, activities and buildings, and they are thus key to the river landscapes that will eventually be realised. By way of conclusion, we identify a number of governance challenges that are particularly relevant to urban rivers.
|
|
| 6. |
- Petersson, Jesper, 1974, et al.
(författare)
-
Det digitaliserade jaget
- 2017
-
Ingår i: Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1. - Stockholm : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). - 9789173837712
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här trendrapporten fokuserar på de nya möjligheter som har öppnats för individer att via digitala verktyg analysera sig själva och sin omgivning och avlutas med en diskussion kring på vilket sätt den här utvecklingen kan komma att påverka myndigheter och frivilliginsatser i krisrelaterade sammanhang. Den beskriver också flera incitament bakom den här utvecklingen och olika möjliga följder. Trenden beskrivs via rubrikerna trendens framväxt, trendens drivkrafter, trendens påverkan, samt trendens konsekvenser för samhällelig kriskommunikation i relation till myndigheter och former för frivillig organisering. Det avslutande avsnittet som specifikt kopplar till kriskommunikation är en sammanställning av kommentarer från en workshop med deltagare från myndigheter och frivilligorganisationer och som anordnades av SOMCRISC-projektet. I avsnittet pekas det på hur förändrade förutsättningar för att kontinuerligt generera stora datamängder om individen i en mer eller mindre öppen infrastruktur, kan vidga våra möjligheter till uppsikt över oss själva och vår omgivning, men också för utomstående aktörer att övervaka, analysera, och via kommunikation, styra våra beteenden i samband med kriser.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Geographies of eHealth: Studies of Healthcare at a Distance
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the proliferation of healthcare services using information and communication technology to overcome spatial and temporal obstacles. These services are given such names as telemedicine and telecare, which are sometimes grouped together as telehealthcare under the umbrella term eHealth. My main argument is that a prevalent and overoptimistic rhetoric of how the possibilities of digitalization are expected to produce a homogenous and ubiquitous healthcare space conceals many of the spatiotemporal complexities involved in introducing telehealthcare and in the overall organizing of healthcare. To counteract such simplifications, I contend that we need a relational understanding of the technical and the geographical as always nested in the social and vice versa. With such an approach, it is arguably possible to begin to tease apart the many spatiotemporal entanglements of these innovations and to trace their political ramifications. This position is developed by integrating perspectives from science and technology studies with insights from human geography. The four constituent papers of this thesis pursue this argument in qualitatively grounded case studies of telehealthcare and its geographies. Paper I looks at various initiatives for fetal tele-ultrasonography, demonstrating that this practice cannot be reduced to a mere transparent relay for the speedy transmission of digital information across space and time. The paper investigates how its introduction could affect medical knowledge production, power hierarchies, and subject positions, for example, the status attributed to the fetal figure. Paper II traces Swedish transformations of telehealthcare. The use of telemedicine to reach those outside medicine’s range has arguably been accompanied by efforts to achieve intra-organizational streamlining via telemedicine. This process has continued with the emergence of telecare for personal use directed toward the overlapping groups of the elderly people and patients with chronic conditions. I contend that this shift can be understood through a geographical lens as attempts to save space and time by keeping as many patients as possible out of costly hospitalization and preventing them from engaging scarce specialist resources. Paper III compares four telemedicine projects in Sweden. In detailing how the purpose of practicing telemedicine differed between these projects in relation to, for example, the specifics of distance, care availability, and treated medical conditions, the paper demonstrates the existence of many versions of telemedicine. Whereas this fluidity could further the spread of telemedicine, it could also cause problems. To various actors wanting to use telemedicine in a homogenous and fixed way for national streamlining purposes, this diversity has generated confusion when they wished to align telemedicine in a preferred direction. The paper concludes that technology travels best when it can contain both fluid and fixed relationships. Paper IV argues that, whatever is claimed about creating a space- and time-independent healthcare by means of telehealthcare, the use of telecare to connect the standardized spaces of healthcare with the fluid everyday lives of elderly people and patients with chronic conditions actually works by unfolding new spaces of visibilities and establishing new temporalities as well. By investigating these spatiotemporalities, I demonstrate how these applications draw together discourses on individual freedom with medically derived algorithms and concerns about how to make best use of scarce healthcare resources.
|
|
| 9. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Medicine At A Distance In Sweden: Spatiotemporal Matters In Accomplishing Working Telemedicine
- 2011
-
Ingår i: Science Studies. - 0786-3012. ; 24:2, s. 43-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the accomplishment of making technology work, using the discourse around telemedicine in Swedish healthcare during 1994-2003. The paper will compare four projects launched in the mid-1990s and policymakers’ visions of healthcare through telemedicine. I will employ a sociotechnical approach developed within Actor-Network Theory that understands functioning technology not as something intrinsic but as an outcome of an ongoing process of negotiations. In the paper, I will extend the sociotechnical approach of what constitutes working technology to include spatiotemporal matters. I will also approach the closely related issue of space that has become a concern of Actor-Network Theory scholars interested in the accomplishment and continued workings of technology as it travels. In this discussion, an emphasis on fixed relations (network space) has been challenged by investigations into changing relations (fluid space). This paper suggests that in order to travel well, technology must be both fixed and fluid.⁰
|
|
| 10. |
- Petersson, Jesper, 1974, et al.
(författare)
-
Myndigheters styrning av nätet
- 2017
-
Ingår i: Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1. - Stockholm : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). - 9789173837712
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här trendrapporten fokuserar myndigheters alltmer uttalade intresse av att styra över nätet och spänningar mellan en ökande statlig digital informationstillgång och individuell frihet. De senaste decenniernas snabba utveckling av den digitala sfären har fört med sig ett nytt regleringslandskap. Detta landskap kännetecknas av en balansgång mellan å ena sidan de fördelar som finns med ett fritt informationsflöde och en öppen infrastruktur och å andra sidan olika aktörers vilja att styra och kontrollera desamma. Dessa spänningar går också att spåra i trendens möjliga effekter för samhällelig kriskommunikation, vilka diskuteras i den avlutande delen av rapporten. Diskussionen är en sammanställning från en av SOMCRICS-projektet anordnad workshop. I workshoppen deltog utvalda företrädare för myndigheter och frivilligorganisationer.
|
|
