| 1. |
- Enlund, Karolina Brunius, et al.
(författare)
-
Dog Owners' Ideas and Strategies Regarding Dental Health in Their Dogs-Thematic Analysis of Free Text Survey Responses
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media S.A.. - 2297-1769. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Periodontal disease is the most common disease in dogs over 3 years of age. In dogs, as in humans, daily tooth brushing, as a means of active dental home care, is considered the gold standard for prophylaxis and prevention of periodontal disease progression. However, the performance of adequate tooth brushing is insufficient in dogs. There is no full account as to why dog owners fail to comply with this routine, but in order to facilitate better practice, a further understanding of dog owner's perspectives is needed. The aim of this study was to investigate dog owners' ideas and strategies regarding their dogs' dental health. In a large-scale Swedish survey regarding dental health in dogs, dog owners' free text comments (n = 8,742) from a concluding open-ended query were analyzed using qualitative methods. Many different notions concerning dental health in dogs were identified, of which perceived importance of different diets and chewing being the most prominent. Five common themes represented dog owners' ideas and strategies regarding dental health in their dogs: what is considered to cause dental problems; what is deemed not to promote dental health; how to prevent dental problems; what impedes proper dental care, and; needs for increased knowledge and support. Contrary to existing research and knowledge in the field, the respondents commonly trusted that diet procure good dental health in the dog, as does chewing on bones. Seemingly, a range of misconceptions flourish among dog owners, indicating a need to share information and experiences, as well as support to bridge barriers to tooth brushing and other aspects that can enhance dog owners' knowledge and practice. In addition, this study highlights the need for randomized controlled trials on effects of diets and supplements on different aspects of dental health; calculus, periodontal disease, and dental fractures, including dogs of different breeds, sizes and ages. Further research is also needed with respect to which strategies that best aid dog owners, by whom the support is best provided, when, and at what time point.
|
|
| 2. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Åsa, et al.
(författare)
-
Översyn av förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten : Redovisning av regeringsuppdrag med Havs- och vattenmyndighetens analys av normerna och förslag till ändrad lagstiftning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav genom ett beslut den 22 oktober 2015 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att göra en översyn av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (fisk- och musselvattenförordningen). Behovet av att göra denna översyn har framförts av Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I rapporten görs en översyn av miljökvalitetsnormerna i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och en bedömning av om det finns normer som bör ändras, tas bort eller om samma skyddsnivå kan uppnås på annat sätt. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att fisk- och musselvattenförordningen upphävs. Som en följd av detta behöver ett antal föreskrifter upphävas eller ändras. Därutöver behöver viss vägledning tas fram för att täcka återstående skyddsbehov.Det är svårt att få en överblick av i vilken utsträckning fisk- och musselvattenförordningen har påverkat den övervakning som bedrivs och hur mycket övervakning som bedrivs enbart utifrån förordningens krav. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är dock att ett upphävande av förordningen inte kommer att påverka den övervakning som utförs på ett betydande sätt. Konsekvensutredningen visar att fisk- och musselvattenförordningen kan upphävas och att detta medför i huvudsak positiva effekter för såväl miljön som berörda myndigheter och verksamhetsutövare.
|
|
| 5. |
- Anil, Athira, et al.
(författare)
-
Effect of pore mesostructure on the electrooxidation of glycerol on Pt mesoporous catalysts
- 2023
-
Ingår i: Journal of Materials Chemistry A. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2050-7488 .- 2050-7496. ; 11:31, s. 16570-16577
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Glycerol is a renewable chemical that has become widely available and inexpensive due to the increased production of biodiesel. Noble metal materials have shown to be effective catalysts for the production of hydrogen and value-added products through the electrooxidation of glycerol. In this work we develop three platinum systems with distinct pore mesostructures, e.g., hierarchical pores (HP), cubic pores (CP) and linear pores (LP); all with high electrochemically active surface area (ECSA). The ECSA-normalized GEOR catalytic activity of the systems follows HPC > LPC > CPC > commercial Pt/C. Regarding the oxidation products, we observe glyceric acid as the main three-carbon product (3C), with oxalic acids as the main two-carbon oxidation product. DFT-based theoretical calculations support the glyceraldehyde route going through tartronic acid towards oxalic acid and also help understanding why the dihydroxyacetone (DHA) route is active despite the absence of DHA amongst the observed oxidation products.
|
|
| 6. |
- Anttila, Sten, et al.
(författare)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- B. Araujo, Rafael, et al.
(författare)
-
Elucidating the role of Ni to enhance the methanol oxidation reaction on Pd electrocatalysts
- 2020
-
Ingår i: Electrochimica Acta. - : Elsevier BV. - 0013-4686 .- 1873-3859. ; 360
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Amongst promising available technologies enabling the transition to renewable energy sources, electrochemical oxidation of alcohols, in a direct fuel cell or in an electrolysis reaction (H-2 production), can be an economically and sustainable alternative to currently used technologies. In this work, we highlight the advantages of a Pd-Ni bimetallic electrocatalyst for methanol electrooxidation - a convenient choice due to the low cost of Ni combined with the observed acceptable catalytic performance of Pd. We report a synergistic effort between experiments and theoretical calculations based on density functional theory to provide an in-depth understanding - at the atomistic level - of the origin of the enhanced electrochemical activity of methanol electrooxidation using the bimetallic catalysts Pd3Ni and PdNi over pure Pd. Cyclic voltammograms and High-Performance Liquid Chromatography (HPLC) demonstrate higher activity towards methanol electrooxidation with increased Ni concentration and, furthermore, higher selectivity for CO2. These effects are understood by: 1) changes in the methanol oxidation reaction mechanism. 2) Mitigation or suppression of CO poisoning on the Pd-Ni alloys as compared to the pure Pd catalyst. 3) A stronger tendency towards highly oxidized intermediates for the alloys. These findings elucidate the effects of a bimetallic electrocatalyst for alcohol electrooxidation as well as unambiguously suggest PdNi as a more cost-effective alternative electrocatalyst.
|
|
| 9. |
- Berglund, Eva C., et al.
(författare)
-
Run-off replication of host-adaptability genes is associated with gene transfer agents in the genome of mouse-infecting Bartonella grahamii
- 2009
-
Ingår i: PLoS genetics. - : Public Library of Science (PLoS). - 1553-7404. ; 5:7, s. e1000546-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The genus Bartonella comprises facultative intracellular bacteria adapted to mammals, including previously recognized and emerging human pathogens. We report the 2,341,328 bp genome sequence of Bartonella grahamii, one of the most prevalent Bartonella species in wild rodents. Comparative genomics revealed that rodent-associated Bartonella species have higher copy numbers of genes for putative host-adaptability factors than the related human-specific pathogens. Many of these gene clusters are located in a highly dynamic region of 461 kb. Using hybridization to a microarray designed for the B. grahamii genome, we observed a massive, putatively phage-derived run-off replication of this region. We also identified a novel gene transfer agent, which packages the bacterial genome, with an over-representation of the amplified DNA, in 14 kb pieces. This is the first observation associating the products of run-off replication with a gene transfer agent. Because of the high concentration of gene clusters for host-adaptation proteins in the amplified region, and since the genes encoding the gene transfer agent and the phage origin are well conserved in Bartonella, we hypothesize that these systems are driven by selection. We propose that the coupling of run-off replication with gene transfer agents promotes diversification and rapid spread of host-adaptability factors, facilitating host shifts in Bartonella.
|
|
| 10. |
- Björklund, Karin, 1979, et al.
(författare)
-
Metals and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in stormwater sediments: particle distribution and catchment area emission factors (CAEFs)
- 2010
-
Ingår i: Book of abstracts - 10th Urban Environment Symposium, 9-11 June 2010, Gothenburg, Sweden. ; , s. 19-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Emissions from traffic and construction materials contaminate stormwater with both metals and organicpollutants, and techniques for efficient removal of contaminants are reguested. The purpose of this studywas to determine the particle distribution of some selected metals and polycyclic aromatic hydrocarbons(PAHs) in a stormwater sedimentation facility, and to caiculate the emitted amounts of these contaminantsin the studied catchment area. Chemical analysis and determination of physical parameters wereperformed on sediments sampled at a stormwater treatment facility consisting of seven sedimentationchambers connected in series. The facility is located in central Gothenburg, Sweden, and receives runofffrom the E6 and E20 motorway, with a daily traffic bad of approximately 86 000 vehicies. Theconcentrations of the PAHs and metals showed a trend with sediment concentrations increasing from thefirst to the last chamber. The pollutant concentrations were weil correlated with the particle sizedistribution, dry densities, water and organic content of the sediments. in two or more of the chambers, theconcentrations of Cd, Pb, Cu, Zn, Ni, Cr and carcinogenic PAHs were higher than the given guideline vaiuesfor contaminated soil. The relative composition of the PAHs in sediment, with a dominance of pyrene,phenanthrene, fluoranthene and chrysene, indicates that rubber tyres, diesel exhaust and road asphaltcould be important sources of PAH pollution. The calculated catchment area emission factors (CAEFs)showed, in Wyear ha, the following order: petroleum hydrocarbons Cio - C4o (15 000) > Zn (3200) > Ni(~3000) > Cu (1500) > Sb (930) > Cr (820) > V (640)> Pb (260) > Co (120) > As (87) > Sn (25)> Mo (43)> ~16-EPA PAH (13) > Cresols (3.4) > Cd (1.3)> Hg (0.43). The results show that large parts of the finestsediment particle fractions, with high concentrations of the contaminants, are released with outiet waterfrom the sedimentation facility. The treatment facility could be more efficient if a filter was installed afterthe sedimentation steps, before discharge of water to the nearby stream.
|
|
