| 1. |
- Andersson, Louise, et al.
(författare)
-
Med värme ihågkommen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.
|
|
| 2. |
- Blomquist, L., et al.
(författare)
-
Microdialysis of 5-S-cysteinyldopa from interstitial fluid in cutaneous human melanoma transplanted to athymic mice
- 1991
-
Ingår i: Melanoma Research. - 0960-8931. ; 1:1, s. 23-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Microdialysis was investigated as a tool for the determination of the extracellular concentration of the pigment metabolite 5-S-cysteinyldopa in human melanoma transplanted to athymic mice. Histology of the tumour with the microdialysis probes in situ showed no tissue damage. With probes equipped with polycarbonate membranes (20 kD) extraction (relative recovery) was approximately 50% at pH 4.0 and flow rates of 1 microliter/min, but at pH 7.0 recoveries were markedly lower, particularly from serum. In a first series of human melanomas transplanted to athymic mice low concentrations of 5-S-cysteinyldopa were detected in only two out of ten dialysates and were not detected in the other eight. Utilizing devices constructed for comparison of membrane characteristics in vitro we found about 4-fold higher recoveries with cuprophane and polyamide membranes than with polycarbonate membranes. Therefore newly constructed microdialysis probes (CMA/11) with cuprophane membranes were tested in vitro and gave recoveries of 38-48% from Ringer-Acetate solutions and 22-31% from serum, and the pH effects were low. When these probes were utilized in a second series of melanomas transplanted to athymic mice, 5-S-cysteinyldopa could easily be quantified in 10/10 experiments. A steady-state level of the dialysate 5-S-cysteinyldopa concentration was reached after 45 min.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dalenbäck, Jan-Olof, 1954, et al.
(författare)
-
Åtgärder för ökad energieffektivsering i bebyggelse
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energikommissionens betänkande ”Omställning av energisystemet” visade 1995 på en förhållandevis stor teknisk-ekonomisk potential att minska såväl den totala (TWh/år) som den specifika energianvändningen (kWh/m²/år) i bebyggelsen. En sådan utveckling förutsätter dock att nya byggnader som uppförs har lägre energibehov än befintliga samtidigt som energianvändningen i befintliga byggnader reduceras. Nya byggnaders energibehov bestäms främst av gällande regler för bygglov medan förutsättningarna för energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader är bäst i samband med underhålls- och renoveringsåtgärder. Trots något bättre ekonomiska förutsättningar än vad man antog i Energikommissionens betänkande, visar en utvärdering att det inte skett någon egentlig minskning av den specifika energianvändningen från 1993 till 2003. Sammantaget beror detta på en låg politisk ambition (ingen skärpning av krav med avseende på energianvändning i byggnader) och en generellt sett låg acceptans för energieffektivisering hos fastighetsägare (brist på incitament att minska energianvändningen). Med en uttalad ambition att erhålla en ökad energieffektivisering i bebyggelsen krävs därför en väsentlig skärpning av de krav som påverkar energianvändningen samtidigt som energieffektivisering måste stimuleras på ett mer påtagligt sätt. Ett system med kontinuerligt skärpta krav tillsammans med fastighetsekonomiska fördelar med låg energianvändning bör på sikt leda till en väsentlig energieffektivisering i bebyggelsen. Vi föreslår införande av krav med avseende på byggnaders energiprestanda vid ny- och ombyggnad och en skärpt uppföljning av desamma med hjälp av energideklarationer i anslutning till införandet av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. I sammanhanget föreslås dessutom tvingande krav i anslutning till befintliga byggnader med sämst energiprestanda. Vidare förslås att energieffektivisering stimuleras med riktade informationsinsatser till småhusägare respektive större fastighetsförvaltare tillsammans med införande av ett system för klassning av byggnader bland annat baserat på energiprestanda.
|
|
| 5. |
- EDVARDSSON, Bengt, et al.
(författare)
-
ABUNDANCE ANALYSIS AND ORIGIN OF THE ZETA-SCULPTORIS OPEN CLUSTER
- 1995
-
Ingår i: ASTRONOMY AND ASTROPHYSICS. - : SPRINGER VERLAG. - 0004-6361. ; 293:1, s. 75-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We have determined chemical abundances and radial velocities for stars in the field of the zeta Sculptoris cluster. We find that the cluster metal deficiency previously found from UBV photometry is not supported; the cluster overall metallicity, [Fe/H] =
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Göransson, Anders, et al.
(författare)
-
Energieffektiviseringspotential i bostäder och lokaler - Med fokus på effektiviseringsåtgärder 2005 – 2016
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport Energieffektiviseringspotential i bostäder och lokaler redovisar ett uppdrag till Chalmers EnergiCentrum (CEC) från Utredningen för genomförande av direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (M2006:06). En delrapport daterad 2007-10-15 har tidigare avlämnats och diskuterats vid en workshop 2007-11-14.Arbetet syftar till att bedöma potentialen för energieffektiviseringsåtgärder för värme och el i det svenska beståndet av småhus, flerbostadshus och lokaler. Det gäller åtgärder i själva husen såsom klimatskärmsåtgärder, injusteringar, driftstidsstyrning, byten till bättre elutrustning etc., men inte konverteringar (byte från ett uppvärmningssätt till ett annat). Potentialerna avses redovisade så, att värdena direkt kan användas i en summe-ring av bidrag till den tillgodoräkningsbara effektiviseringen för Sverige enligt direkti-vets sätt att räkna. Åtgärder som genomförs 2005 – 2016 fokuseras, eftersom det redan finns uppskattningar av vad åtgärder genomförda t.o.m. 2004 gett för bidrag.Potentialen avser dels hela den teoretiska teknisk-ekonomiska potentialen (om samtliga för fastighetsägaren/brukaren lönsamma åtgärder blir genomförda), dels bedömningar av nivåer för den realistiska potentialen (vad som i realiteten blir genomfört). Det genomförda arbetet har fördjupat kunskapen om genomförandehinder knutna till olika kategorier av främst lokaler; dock är dagens kunskap så pass översiktlig, att beräkningar av realistisk potential måste bli baserade på kvalificerade bedömningar.Arbetet utförs inom det nätverk av forskare och konsulter som CEC tidigare byggt upp för liknande uppdrag. Anders Göransson, Profu är projektledare och utredare, och insat-ser görs av bland andra Bertil Pettersson, CEC, Jan-Olof Dalenbäck, Installationsteknik, Chalmers, Lennart Jagemar, CIT Energy Management AB, Jan Bröchner, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers och Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB.
|
|
| 8. |
- Göransson, Anders, et al.
(författare)
-
Uppvärmning av byggnader - Analys av hur styrmedel som påverkar uppvärmning av byggnader kan bidra till olika miljömål
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar ett uppdrag från Naturvårdsverket till Chalmers EnergiCentrum (CEC) att analysera hur styrmedel som påverkar uppvärmning av byggnader kan bidra till olika miljömål. Uppdraget avser en samlad analys sett från olika miljömål, och en beskrivning av hur styrmedlen gällande bebyggelseuppvärmningen ser ut idag och vilka förändringar som skulle bidra till bättre måluppfyllelse.Arbetet gäller uppvärmning av småhus, flerbostadshus och lokaler. De miljömål som ingår är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Enbart naturlig försurning och God bebyggd miljö (delmål 6 om energianvändning).
|
|
| 9. |
- Harvey, Simon, 1965, et al.
(författare)
-
Chalmers Energiverksamhet 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGInventeringen av energiverksamheten på Chalmers visar på Chalmers styrka på området men även på vissa svagheter. Det finns ett uttalat behov av ökat synliggörande och marknadsföring av Chalmers samlade energiverksamhet och här kan CEC spela en viktig roll i framtiden.Resultaten kan sammanfattas enligt följande:• Chalmers energirelaterade verksamhet omfattar ca en tredjedel av Chalmers totala verksamhet fördelad på: - 17 institutioner med tyngdpunkt på 5-6 institutioner. Kopplingar till energi finns med varierande styrka på samtliga institutioner. - Fyra kompetenscentra CERC, HTC, KCK och SHC- Åtta mastersprogram: Electrical Power Engineering, Industrial Ecology - for a sustainable society, Sustainable Energy Systems, Innovative and Sustainable Chemical Engineering, Applied Mecanics, Applied Physics, Design for Sustainable Development samt Structural Engineering and Building Performance Design.(Se fig.3). Ett nytt mastersprogram Nuclear Engineering planeras till läsåret 2009-2010. • Verksamheten kännetecknas av djup och bredd med internationella spjutspetsar inom flera områden där detaljkunskaper på tekniknivå kompletteras med systemkunnande på hög nivå och där grundläggande och tillämpad forskning ofta sker i samverkan. • Chalmers har en omfattande samverkan med andra forskargrupper utanför Chalmers nationellt och internationellt samt med näringslivet.• Chalmers ligger i topp som mottagare av forskningsmedel från Energimyndigheten.• Varumärket Chalmers är starkt och kännetecknas av kvalitet, kompetens, öppenhet och samverkan.•Chalmers kraftfulla tidiga satsningar på miljöområdet - bildande av GMV tillsammans med GU och ”Miljöinitiativet” - har bidragit till att Chalmers intagit en internationellt ledande position inom miljöområdet och medverkan i nationella och internationella strategiska allianser, exempelvis Alliance for Global Sustainability.• Bildandet av CEC och utveckling av större projekt t.ex. Pathway-projektet, kompetenscentra och masterprogram på energiområdet har bidragit till att Chalmers energiverksamhet har uppmärksammats nationellt och internationellt.Intryck och möjligheter• Intrycket från inventeringsarbetet är samtidigt att Chalmers samlade styrkor inte utnyttjas till fullo p.g.a. att samverkan mellan olika forskargrupper inte sker i önskad omfattning.• Kunskapen om vad andra forskargrupper gör inom Chalmers är inte sällan bristfällig – främst hos dem som inte är aktiva inom större gemensamma Chalmerssatsningar som CEC, GMV och AGS.• Chalmers verksamhet på området upplevs av många som fragmenterad såväl inom som utom Chalmers. Det kan vara svårt att få grepp om helheten och vem som gör vad.• Ökad synlighet av Chalmers samlade styrkor och kompetens på energiområdet bedöms som viktig och skapar nya möjligheter för såväl forskningen som utbildningen i framtiden.• CEC:s verksamhet har fått olika genomslag inom Chalmers beroende på den roll och det uppdrag som CEC haft sedan starten. Generellt finns en positiv syn hos deltagande forskargrupper och på den bredare roll som CEC skulle kunna spela inte minst när det gäller synliggörande av verksamheterna (forskning och utbildning) och kommunikation med omvärlden. Det påpekas att det är en svaghet att CEC inte representerar all energirelaterad verksamhet vid Chalmers.• Den grundläggande uppfattningen inom Chalmers är att det behövs en funktion som CEC representerar och att alla som har energirelaterad verksamhet (forskning och utbildning) bör finnas med i ett CEC, som representerar hela Chalmers energiprofil och inte bara valda delar. • När det gäller formen för medlemskap i och finansiering av CEC finns olika uppfattningar. Här utkristalliseras två nivåer på deltagandet dels de som önskar få hjälp med information, marknadsföring och bli synliggjorda (internt och externt) och dels de som även önskar få aktivt stöd med koordinering och mäkleri för att få till stånd komplexa ämnesövergripande projekt ofta av systemkaraktär. Insatser för information och marknadsföring är av ett för hela Chalmers gemensamt intresse och bör finansieras av Chalmers centralt. Det mer specifika stödet för koordinering och mäklarfunktionen som sker i arbetet inom CEC:s plattformar bör intresserade forskargrupper själva finansiera.• Resultat från inventeringen utgör en viktig grund för vidareutveckling CEC:s roller och uppgifter inom Chalmers. En fortsatt dialog bör föras med intresserade forskargrupper för att utveckla former och finansiering för medverkan i CEC.
|
|
| 10. |
- Herrmann, Björn, et al.
(författare)
-
Characterization of the rnpB gene and the RNase P RNA in the order of Chlamydiales
- 2000
-
Ingår i: International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology. - 1466-5026 .- 1466-5034. ; 50:Part 1, s. 149-158
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sequence of the RNase P RNA gene (rnpB) was determined for 60 strains representing all nine species in the family Chlamydiaceae and for the related Chlamydiales species, Parachlamydia acanthamoebae and Simkania negevensis. These sequences were used to infer evolutionary relationships among the Chlamydiaceae. The analysis separated Chlamydophila and Chlamydia into two lineages, with Chlamydophila forming three distinct clusters: the Chlamydophila pneumoniae strains; the Chlamydophila pecorum strains; and a third cluster comprising the species Chlamydophila psittaci, Chlamydophila abortus, Chlamydophila caviae and Chlamydophila felis. The Chlamydia line of descent contained two clusters, with the Chlamydia suis strains distinctly separated from strains of Chlamydia trachomatis and Chlamydia muridarum. This analysis indicated that the rnpB sequence and structure are distinctive markers for species in the Chlamydiaceae. It was also demonstrated that the RNase P RNA derived from Chlamydia trachomatis is able to cleave a tRNA precursor in the absence of protein. These findings are discussed in relation to the structure of Chlamydia RNase P RNA.
|
|
