| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 2. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A pilot study 2002-2003 at turbines on land showed that certain locations in the landscape could explain some of the casualty risks and the main reasons for collisions were found. During the 2005 introductory studies and in the project 2006 on bats in offshore areas in Kalmarsund we could confirm earlier known flyways from coastal points and found an extensive activity of passing migrants but also of resident species coming from various directions to areas with an abundance of insects. Observations were made at Utgrunden and Yttre Stengrund in Kalmarsund in the Baltic Sea and in Öresund between Sweden and Denmark. The observers onboard the boats and at the coastal points where bats take off used ultrasound detectors, strong portable spotlights and at special times also thermal camera. Boxes for automatic recording of bats were used on land, were placed on the turbines, and on the boat's cap. These methods resulted in a total of 12 354 observations of bats, 3 830 over the sea and 8 524 on land. Bats fly over the sea in winds up to about 10 m/s, a major part of the activity took place at wind speeds less than 5 m/s. Bats of 10 species were observed on the open sea and all of them were foraging at suitable weather conditions, which means calm weather or light breeze. The bats did not avoid the turbines. On the contrary they stayed for shorter or longer periods hunting close to the windmills because of the accumulation of flying insects. Hunting close to the blades was observed, why the risk of colliding might be comparable to land-based turbines. Bats also used wind turbines for resting. Insects were collected at places and times when bats were observed feeding. Chironomids were dominating, but we also found many other flying species of other insect groups. Insects, but probably also crustaceans, were caught by bats in the water surface. Some terrestrial species occurred among the insects and spiders that were drifting in the air. At times we suppose that their origin was in the Baltic Republics or Russia. It was earlier completely unknown that many bat species, migratory and non-migratory, regularly use this food resource on the open sea far from the coasts in the late summer and early autumn. With radar on Utgrunden's lighthouse data on movements of the largest bat species, mainly Nyctalus noctula, could be studied. This gave data on flyways, directions, movement patterns when foraging, especially near the turbines. With the radar it was possible to measure altitude and the results showed that almost all activity took place below 40 m above sea level, while only a few cases of higher flight was recorded. Observations from boat showed that altitude was very variable according to the available insects. Bats were seen hunting from the water surface up to the upper part of the windmills. Need of further research and developing methods is discussed in the report. An updated risk assessment is presented. A standpoint today is that areas with concentrated flyways and foraging habitats with an abundance of flying insects must be very carefully examined if new windmills are planned. The collision risk at offshore wind power parks is impossible to study as long as there are no such parks. Investigations on bats needed for environmental impact assessments are suggested. To minimize the casualty risks at existing turbines further research is needed. Some measures to take have been discussed. In certain cases it is probably most effective to move a turbine a relative short distance because of the sometimes short edges of the flyways and also the insect rich habitats. Another method is to stop the turbine during periods of high risk. Because the accumulation of insects is the reason for bats hunting close to the blades methods to reduce the amount of flying insects at the turbines would be of interest. Methods to keep the bats away from the turbines do not exist and some such ideas might also have negative effects on other animals and also on humans.
|
|
| 3. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En pilotundersökning 2002-2003 vid vindkraftverk på land i Sydsverige visade på lägen i landskapet där riskerna för kollisioner var förhöjda samt de viktigaste orsakerna till olyckorna. Under 2005 års förstudie och i projektet 2006 vid havsbaserade vindkraftverk kunde vi bekräfta tidigare utpekade utsträck över havet av fladdermöss i Kalmarsund och fann en omfattande aktivitet av passerande migranter men även av stationära arter som från olika håll flög ut till områden med mycket insekter. Observationer gjordes framför allt vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund och i Öresund. Observatörerna på båtarna och på utsträcksplatser på land använde ultraljudsdetektorer, starka strålkastare och vid vissa tillfällen värmekamera. Automatiskt registrerande boxar användes på land, hängdes på vindkraftverken och placerades på båtens kapp. Metoderna resulterade i totalt 12 354 observationer av fladdermöss, varav 3 830 över havet och 8 524 på land. Fladdermöss flög över havet i vindstyrkor upp till ca 10 m/s, men en stor del av aktiviteten skedde vid vindstyrkor mindre än 5 m/s. Fladdermöss av 10 arter observerades ute till havs och alla sågs söka föda vid tjänlig väderlek, d.v.s. främst vid svaga vindar och blankvatten. Fladdermössen undvek inte vindkraftverken. Tvärtom stannade de ofta till för insektsjakt nära verken på grund den ansamling av insekter som förekom där. Jakt helt intill rotorbladen observerades, vilket innebär att kollisionsrisken kan vara jämförbar med landbaserade verk. Fladdermöss kan bevisligen också använda vindkraftverk som viloplats, vilket har skett i det mest insektsrika området vi undersökte.Insamling av insekter gjordes på de platser och vid de tillfällen då fladdermöss sågs jaga. Fjädermyggor dominerade, men många andra flygande arter av andra insektsgrupper var också företrädda. Insekter, och troligen även några kräftdjur, togs också i havsytan. Några arter av landlevande arter förekom bland de mängder av insekter och spindlar som drev omkring i luftmassorna. Vid vissa tillfällen antar vi att de har kommit från Balticum eller Ryssland. Det har inte tidigare varit känt att många fladdermusarter, stationära och migrerande, regelbundet utnyttjar denna födoresurs långt ute i havet under eftersommaren och tidiga hösten.Med radarn på Utgrundens fyr kunde data om de största arterna, troligen mest stor fladdermus, insamlas. Det gällde flygvägar, riktningar, rörelsemönster vid födosök, speciellt i närheten av vindkraftverken. Med radarn kunde fastställas att nästan all aktivitet skedde under 40 m höjd, endast enstaka fladdermöss flög högre vid sträckflykt. Direktobservationerna från båt visade att fladdermössen varierade höjd efter tillgången på insekter. Sålunda förekom flyghöjder från havsytan upp till verkens övre delar.Behov av fortsatt forskning och utvecklingsarbete diskuteras i rapporten. Vidare görs en uppdaterad riskbedömning. Ståndpunkten är nu att områden med koncentrerade flygvägar och insektsrika födosöksområden är de som måste granskas extra noga inför lokalisering av nya vindkraftverk. Risken för kollisioner vid ren passage genom stora vindkraftsparker kan inte bedömas, eftersom det ännu inte hunnit uppföras några parker. Förslag ges om vilka undersökningar som bör föregå lokaliseringsbesluten. Några krav på vad kontrollprogram vid utbyggnad bör innefatta diskuteras också. För att minska riskerna vid befintliga vindkraftverk krävs fortsatt forskning och metodutveckling. Några åtgärder som diskuterats hittills redovisas i rapporten. I svåra fall är sannolikt den effektivaste åtgärden att flytta vindkraftverket. Det kan troligen räcka med relativt korta avstånd på grund av att flygvägarna kan ha skarpa gränser och att de insektsrika födosöksbiotoperna också kan vara ganska väl avgränsade. En annan åtgärd kan vara att låta vindkraftverket stå stilla vid de tider då risken för kollisioner är stor. Eftersom ansamling av insekter kring vindkraftverken kan vara en viktig orsak till jakt nära rotorbladen kan man också tänka sig åtgärder för att minska mängden flygande insekter runt verken. Fungerande metoder som kan få fladdermöss att väja för vindkraftverk finns inte och idéer som förekommit kan ha negativa effekter i form av störningar eller skador på andra djurarter och för människor.
|
|
| 4. |
- Anheden, Marie, et al.
(författare)
-
Value chains for production of Renewable Transportation Fuels Using Intermediates
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An increased share of renewable transportation fuels requires utilisation of new low-cost sources of bio-based raw materials other than what is currently used in the pulp and paper industry and for power and district heat generation in the bioenergy sector. Currently, proposed raw material includes forest residues (branches and tops), stumps, waste round wood and different by-products from pulp and pa-per industry and sawmills. Of these, forest residues and stumps have, by far, the largest potential for increased utilisation. However, these types of raw materials are often voluminous and heterogeneous and are difficult to handle in existing refineries for production of transportation fuels. The cost of transporting this type of raw material over large distances in order to supply a larger plant is often said to be high. This report includes an analysis of the possible advantages and disadvantages of transform-ing forest-based biomass to an intermediate product with a higher energy density that is more homo-geneous and easier to handle during transport and during final conversion to transportation fuel.Two value chains are investigated as case studies a) bio-SNG production using forest residues, bark and sawdust as raw material and b) bio-oil production from forest residues, lignin in black liquor and tall oil, which can be upgraded to transportation fuels at a refinery. In the study we have assumed that the conversion of the original biomass to an intermediate product mainly takes place at a pulp mill. The intermediate conversion technologies included for value chain a) are drying and pelletizing and for value chain b) pyrolysis and distillation. The final conversion to end product bio-SNG takes place in connection to a district heating system, and the final deoxygenation and upgrading of bio-oil to hydrodeoxygenated (HDO) oil takes place at an oil refinery. The value chains with intermediates are compared with value chains without intermediates where the entire conversion process to final product is located in connection to a district heating system in value chain a) and at a stand-alone plant near to a refinery in value chain b). The value chains are studied from a well-to-gate perspective, from extrac-tion of the forest biomass to produced bio-SNG/HDO bio-oil. A direct comparison between value chains for bio-SNG and bio-oil production should be avoided. They are based on different reference data that are not synchronized. A direct comparison between the chains should in addition be done in a well-to-wheel perspective.The results show that the initial hypothesis that local production of a more energy dense intermediate would reduce transportation costs could not be verified. The reason is primarily the introduction of a second transport step to transport the intermediate to the final conversion site in addition to the transport of the raw material. The transport costs are associated with relatively high fixed cost espe-cially for ship and train transport, so the introduction of a second relatively high fixed transport cost of the intermediate has a dominating effect. Further, it can be concluded that the transport cost make up a relatively small share of the total production cost of the final product, in the order of 10%, and in a few cases up to 20%. There is therefore a relatively small difference in total specific production cost for the final product between value chains with and without intermediates considering the level of uncer-tainty in the input data and the assumptions behind the scenarios studied.Summarizing, the results indicate that the production costs are highly sensitive to the economies of scale, oxygen content in the bio-crude oil and raw material costs (forest residues price or electricity price in the case where lignin is used as raw material). Transportation costs have, comparatively, a little effect in the total production cost.
|
|
| 5. |
- Anttila, Sten, et al.
(författare)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 6. |
- Bindler, Richard, et al.
(författare)
-
Early medieval origins of iron mining and settlement in central Sweden : multiproxy analysis of sediment and peat records from the Norberg mining district
- 2011
-
Ingår i: Journal of Archaeological Science. - : Elsevier BV. - 0305-4403 .- 1095-9238. ; 38:2, s. 291-300
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The historical Norberg mining district in central Sweden with its shallow, easily accessible iron ores figures prominently in the earliest documents from the 14th century concerning mining or metallurgy. This 1000-km2 district is considered to be one of the first areas in Sweden exploited for iron ores and, in fact, Europe’s oldest known blast furnace, Lapphyttan, is located in the Norberg district about 10 km from the mines in the village of Norberg (Norbergsby). Earlier archaeological excavations suggest the furnace was in operation as early as the 11th or 12th century (870 and 930 14C yr BP), and a number of other sites in the district have been dated to the 13th–15th centuries. Here, we have analyzed two lake sediment records (Kalven and Noren) from the village of Norberg and a peat record from Lapphyttan. The Lapphyttan peat record was radiocarbon dated, whereas the sediment from Kalven is annually laminated, which provides a fairly precise chronology. Our pollen data indicate that land use in the area began gradually as forest grazing by at least c. AD 1050, with indications of more widespread forest disturbance and cultivation from c. 1180 at Lapphyttan and 1250 at Kalven. Based on 206Pb/207Pb isotope ratios in Kalven’s varved sediment record, there is an indication of mining or metallurgy in the area c. 960, but likely not in immediate connection to our sites. Evidence of mining and metallurgy increases gradually from c. 1180 when there is a decline in 206Pb/207Pb ratios and an increase in charcoal particles at Lapphyttan, followed by increasing inputs of lithogenic elements in Noren’s sediment record indicating soil disturbance, which we attribute to the onset of mining the iron ore bodies surrounding Noren. From AD 1295 onwards evidence of mining and metallurgy are ubiquitous, and activities accelerate especially during the late 15th century; the maximum influence of Bergslagen ore lead (i.e., the minimum in 206Pb/207Pb isotope ratios) in both Kalven and Noren occurs c. 1490–1500, when also varve properties change in Kalven and in Noren sharp increases occur in the concentrations of a range of other ore-related metals (e.g., arsenic, cadmium, copper, iron, lead, mercury and zinc). From the 15th century onwards mining and metallurgy are the dominant feature of the sediment records.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Burström, Lage, et al.
(författare)
-
Musculoskeletal symptoms and exposure to whole-body vibration among open-pit mine workers in the arctic
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health. - : Nofer Institute of Occupational Medicine. - 1232-1087 .- 1896-494X. ; 30:4, s. 553-564
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: This cross-sectional questionnaire study was carried out at 4 open-pit mines in Finland, Norway, Russia and Sweden as part of the MineHealth project. The aim has been to compare the prevalence of musculoskeletal symptoms between drivers of mining vehicles and non-drivers. Material and Methods: The mine workers were asked whether they had suffered from any musculoskeletal symptoms during the previous 12 months in specified body regions, and to grade the severity of these symptoms during the past month. They were also asked about their daily driving of mining vehicles. Results: The questionnaire was completed by 1323 workers (757 vehicle drivers) and the reported prevalence and severity of symptoms were highest for the lower back, followed by pain in the neck, shoulder and upper back. Drivers in the Nordic mines reported fewer symptoms than non-drivers, while for Russian mine workers the results were the opposite of that. The daily driving of mining vehicles had no significant association with the risk of symptoms. Female drivers indicated a higher prevalence of symptoms as compared to male drivers. Conclusions: The study provided only weak support for the hypothesis that drivers of vehicles reported a higher prevalence of musculoskeletal symptoms than non-vehicle drivers. There were marked differences in the prevalence of symptoms among workers in various enterprises, even though the nature of the job tasks was similar.
|
|
| 9. |
- Burström, Lage, et al.
(författare)
-
Thermal perception thresholds among workers in a cold climate
- 2017
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 90:7, s. 645-652
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: To investigate whether exposure to cold could influence the thermal perception thresholds in a working population.METHODS: This cross-sectional study was comprised of 251 males and females and was carried out at two mines in the northern part of Norway and Sweden. The testing included a baseline questionnaire, a clinical examination and measurements of thermal perception thresholds, on both hands, the index (Digit 2) and little (Digit 5) fingers, for heat and cold.RESULTS: The thermal perception thresholds were affected by age, gender and test site. The thresholds were impaired by experiences of frostbite in the fingers and the use of medication that potentially could affect neurosensory functions. No differences were found between the calculated normative values for these workers and those in other comparative investigations conducted in warmer climates.CONCLUSIONS: The study provided no support for the hypothesis that living and working in cold climate will lead to impaired thermal perception thresholds. Exposure to cold that had caused localized damage in the form of frostbite was shown to lead to impaired thermal perception.
|
|
| 10. |
- Drakman, Annelie, et al.
(författare)
-
Humaniora har mer än en roll att spela
- 2012
-
Ingår i: Respons. - 1102-1721. ; :6, s. 14-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Är humaniora lönsamt? Ska det vara lönsamt? Fem doktorander funderar över sin och samhällets framtid.
|
|
