| 2. |
- Phil Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2013 till september 2014, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Stockholms län görs mätningar av nedfall med nederbörd över öppet fält vid fyra ytor, i krondropp vid fyra ytor och i markvatten vid sex ytor. Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet vid samtliga fyra krondroppsytor i länet har minskat signifikant sedan mätstarten. Under 2013/14 varierade svavelnedfallet mellan 1,3 - 3,1 kg per hektar och år. Den generella bedömningen av länets markvatten vid fem av de sex mätplatserna visar på en relativt god försurningsstatus. pH i markvattnet är vid de flesta lokaler runt 5,0, ANC är oftast positiv och halterna oorganiskt aluminium är oftast låga. Vid Gladö i länets södra del visar dock markvattenmätningarna på en försämrad försurningsstatus. Kvävenedfallet, som följs främst som nedfall på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 4 och 5 kg per hektar under 2013/14 vid länets lokaler. Det totala nedfallet till skog kan antas vara cirka 15 % högre i länet på grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år. I dagsläget är det beräknade kvävenedfallet runt 5,5 kg per hektar och år vid två av länets mätlokaler och vid resterande två mätlokaler strax under belastningsgränsen. Den kritiska belastningen för kvävenedfall har tidigare överskridits under lång tid i Stockholms län, och vegetationen är sannolikt redan sedan länge påverkad. Nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som slutförs under 2015. Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens obsyte-program, då programmet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från atmosfäriskt nedfall till tillstånd i träd och mark. 31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Röken spreds över ett stort område, och vissa indikationer tyder på att NO2-halten i närområdet skulle kunna påverkats av branden. Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Island sedan 1783, vilket påverkat luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp. Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att SO2-halterna, framförallt i norra Sverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.
|
|
| 3. |
- Phil Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning:I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms länfrån perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar.Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet.De senaste modellberäkningarna visar att ca 2 % av länets sjöar kan anses vara försurade 2010,på grund av mänsklig verksamhet.Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Desenaste åren har svavelnedfallet i länet varit lågt, och en bidragande orsak skulle kunna varaminskningen av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007. Försurningen orsakas inte baraav försurande nedfall utan även av kvävenedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direktförsurande effekt, medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta uppkväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffringskapacitetvid skörd. Provtagning och analys av markvattnet tyder på att försurningsstatusen förskogsmarken i länet är god.Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat i sammastorleksordning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfall på öppetfält i länet att kvävebelastningen i länet varit förhållandevis låg under de senaste åren. Kvävenedfalletinnebär en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra attnitratkväve läcker ut till grundvatten och ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar attförhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Ettframtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter både för övergödningoch för försurning.Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupadutvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.
|
|
| 4. |
- Phil Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- μI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Stockholms län görs mätningar av lufthalter vid två ytor, mätningar av nedfall med nederbörd över öppet fält och som krondropp samt mätningar i markvatten vid tre ytor. Dessutom mäts, genom separat finansiering av Länsstyrelsen i Stockholms län, lufthalter vid Svenska Högarna, beläget långt ut i Stockholms skärgård.Lufthalterna av SO2 vid Farstanäs, sydväst om Stockholm, var i mitten av 1990-talet höga, men har minskat signifikant sedan dess. Halterna ligger i nivå med motsvarande halter uppmätta utanför tätorter i Skåne och på västkusten. Lufthalterna av SO2 under sommaren 2015 vid Bergby, nordväst om Stockholm, låg på ungefär samma nivå som vid Farstanäs. Lufthalterna av SO2 vid Svenska Högarna var som sommarmedelvärde 2015 högre jämfört med både Bergby och Farstanäs, sannolikt beroende på utsläpp från fartygstrafiken. Även lufthalterna av NO2 vid Farstanäs har varit höga, högre jämfört med motsvarande halter uppmätta i Skåne och på västkusten. Som ett årsmedelvärde för de senaste tre åren var halten av NO2 vid Farstanäs fortfarande hög för att vara i bakgrundsmiljö, 4,5 μg/m3. Årsmedelhalten av NO2 låg något lägre vid Bergby jämfört med Farstanäs. Sommarmedelhalten av NO2 2015 vid Svenska Högarna var nästan lika hög som vid Bergby, återigen sannolikt beroende på inverkan från fartygsemissioner.Lufthalterna av NH3 låg under första hälften av 2000-talet vid både Bergby och Farstanäs runt 0,5 – 1,0 μg/m3. Under de följande 10 åren har halterna av NH3 tenderat att minska, men detta är statistiskt säkerställt endast för halterna vid Bergby vintertid.Svavelnedfallet i krondropp har minskat signifikant sedan mätstarten vid samtliga ytor i länet. Under de senaste ca fem åren har dock svavelnedfallet legat konstant. Mätningarna av markvattenkemin vid länets provytor visar på en relativt god försurningsstatus. pH i markvattnet är vid de flesta lokaler runt 5,0, den syraneutraliserande förmågan, ANC, är oftast positiv och halterna oorganiskt aluminium är oftast låga.Beräknade värden för totaldeposition av oorganiskt kväve till barrskog i länet uppgår till ca 5-7.5 kg N per hektar och år. Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar, 5 kg N per hektar och år, överskrids därför något i länet. I huvudsak har dock halterna av oorganiskt kväve i markvattnet varit relativt låga, vilket indikerar att kväveupplagringen i skogsmarken i Stockholms län inte nått den nivå där risken för läckage till markvattnet ökar.Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport, ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark”, som kan beställas från IVL.Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av lufthalter inomKrondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i sydöstra Sverige som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren. För andra mätplatser inom Krondroppsnätet och LNKN i sydöstra Sverige, belägna längre inåt landet, syns inte motsvarande förändring. Detta tyder på att minskad svavelhalt i fartygsbränsle resulterat i lägre SO2-halter i luft i starkt trafikerade kustnära områden i sydöstra Sverige.Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av NV.Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.
|
|
