| 1. |
- Fatheddine, Djamila, 1979, et al.
(författare)
-
Litteraturläsning för social hållbarhet
- 2019
-
Ingår i: NNMF 7 Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt, NTNU, Trondheim, 23-24 okt 2019.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett socialt hållbart samhälle kännetecknas av att människor där lever ett gott liv i hälsa, jämställdhet och jämlikhet utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver människors tillit och förtroende till varandra och delaktighet i samhällsutvecklingen. Social hållbarhet är dessutom av avgörande betydelse för demokrati och helt nödvändigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Folkhälsomyndigheten, 2018). Med termen social vill vi här betona förmågan att kunna relatera, att upptäcka och skapa relationer individer emellan likväl som med sig själv medan begreppet hållbarhet implicerar någon form av stabilitet (Rundberg & Andersson, 2018). I den här artikeln vill vi lyfta fram kopplingen mellan litteraturläsning och social hållbarhet och hur detta samband kan förstås i relation till grundskolans litteraturundervisning. En aspekt av social hållbarhet kan knytas till det hermeneutiska bildningsbegrepp som handlar om vikten av att människan för att kunna förstå sig själv och omvärlden behöver lämna det redan bekanta och möta det nya, okända för att därefter vända åter (Gustavsson, 1996). För att kunna ha en hög tolerans gentemot andra människor behöver vi därmed få möta andra världar redan i tidig ålder för att medvetandegöras om olika perspektiv. En väg för att nå detta är via litteraturupplevelser. Genom litterära texter möter vi andra världar och tvingas många gånger omvärdera våra förgivetttaganden likväl som bygga på och vidga vår horisont. (Gadamer, 1997; Michelsen & Skaftun 2017) Det är därmed fullt möjligt att betrakta litteraturläsning som en betydelsefull resurs i att möjliggöra en utveckling mot social hållbarhet. Detta ställer då krav på utformningen av en litteraturundervisning där barn och unga kan få stöd i att kunna läsa, bearbeta och reflektera kring litterära texter för att bildningsprocesser ska kunna ske vilka i sin tur utgör en grogrund för social hållbar utveckling.
|
|
| 2. |
- Pihl, Anna-Lena, 1962-
(författare)
-
Anka Ryall. Litteraere grenseoverganger : Recension
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - Lund : Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :1, s. 85-87
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Pihl, Anna-Lena, 1962-
(författare)
-
Voices and Perspectives : Translating the Ambiguity in Virginia Woolf's To the Lighthouse
- 2013
-
Ingår i: Point of view as challenge. - Vaasa : Vakki Publications. - 9789526788722 - 9789526788739 ; , s. 281-291
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kärnan i Virginia Woolfs roman To the Lighthouse (1927) är som i flera andra av hennes verk tvetydigheten, öppenheten för flera tolkningar. Berättarröst och upplevare kan exempelvis växla flera gånger, också i en och samma mening och det är ibland oklart huruvida dessa roller i en scen innehas av olika karaktärer eller en och samma. Direkt återgiven dialog används sparsamt i romanen. I en kommunikativ situation får läsaren i stället, genom täckt anföring (erlebte rede; free indirect discourse) följa karaktärers inre tankar under samtalet, återgivna av den extradiegetiska berättaren. De ord som kan förmodas yttras avslöjas sällan för läsaren, eftersom dessa är underordnade det inre känslolivet. Det finns också en tvetydighet i romanen vad gäller hierarki, vilket som är den egentliga handlingen och vad som är sidospår. Effekten av tvetydighet är starkt kopplad till den lösa meningsbyggnaden, Woolfs speciella kommateringsteknik. Trots deras betydelse i Woolfs skrivande förekommer det inte sällan i översättning att skiljetecken ändras och tvetydigheten påverkas. Jag kommer att ta upp exempel på hur tvetydighet skapas i To the Lighthouse och visa hur Ingalisa Muncks och Sonja Bergvalls svenska översättning Mot fyren (1953) genom olika översättningsval blivit mindre tvetydig och därmed mindre representativ för Woolfs berättarteknik.
|
|
| 5. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Lärarutbildningen och den digitala kompetensen
- 2019. - 1:1
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144130637 ; , s. 261-290
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet beskriver vi ett utvecklingsprojekt kring frågor om lärares digitala kompetens. Bakgrunden till projektet är de förändrade läroplansskrivningarna gällande digital kompetens. Vår studie visar att lärarstudenterna erbjuds att utveckla sin digitala kompetens på ett avgränsat, snarare än ett systematiskt sätt. Lärarstudenterna möter ett blandat kursinnehåll kring digitalisering i samhället och utbildning genom enstaka inslag i kurser snarare än en precis idé om lärares pro fessionella digitala kompetens. Det lärarstudenterna främst efterfrågar är mer innehåll kring praktiskt och didaktiskt användande av digital teknik i skolpraktik. Studien pekar vidare på vikten av att fånga upp samt nyansera nyantagna studenters föreställningar om elevens digitala kompetens. På så vis skulle digitaliseringen kunna figurera som en naturlig del i lärarutbildningen snarare än som något nytt och främmande.
|
|
