| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
-
Evidence for Impacts of Near-ambient Ozone Concentrations on Vegetation in Southern Sweden
- 2009
-
Ingår i: Ambio. - : Royal Swedish Academy of Sciences. ; 38:8, s. 425-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Substantial impacts of near-ambient ozone concentrations on agricultural crops, trees, and seminatural vegetation are demonstrated for southern Sweden. Impacts of ambient ozone levels (2–15 μL L-¹ hr annual accumulated ozone exposure over a threshold of 40 nL L-¹ [AOT40]) range from a 2%–10% reduction for trees (e.g., leaf chlorophyll, tree growth) up to a 15% reduction for crops (e.g., yield, wheat/potato). Visible leaf injury on bioindicator plants caused by ambient ozone levels has been clearly demonstrated. The humid climatic conditions in Sweden promote high rates of leaf ozone uptake at a certain ozone concentration. This likely explains the comparatively large ozone impacts found for vegetation in southern Sweden at relatively low ozone concentrations in the air. It is important that the future methods used for the representation of ozone impacts on vegetation across Europe are based on the leaf ozone uptake concept and not on concentration-based exposure indices, such as AOT40.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Lokalklimatologisk inverkan på förekomsten av marknära ozon i Västra Götaland
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet mätt ozonhalter och meteorologi nära marken vid Vänerns kust samt vid sydvästra delen av platåberget Billingen i Västra Götalands län. Projektets syfte var att förbättra möjligheterna till att utvärdera halterna av marknära ozon i Västra Götaland i relation till miljömålen och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Projektets strategi var att undersöka om det förekommer en kusteffekt för ozon vid Vänerns kust, i likhet med den kusteffekt som finns vid västerhavet, med högre ozonförekomst nära kusten, samt att undersöka om ozonförekomsten runt ett platåberg följer de principer som föreslagits vad gäller ozonförekomst och lokal topografi, med högre ozonhalter vid högt belägna platser i inlandet. Två hypoteser testades inom projektet: Ozonförekomsten är högre vid kusterna längs större sjöar, såsom Vänerns kust, jämfört med närliggande inland. Ozonförekomsten på och runt ett platåberg, södra Billingen, kan förklaras utifrån den relativa topografin. I studien vid Vänerns kust användes ett mobilt (flyttbart) system med instrument för mätningar av ozonhalter och meteorologi. Det mobila mätsystemet placerades månadsvis vid de olika platserna i studien. Mätningarna relaterades till fasta mätningar av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri, en låglänt plats i inlandet, samt till stationära mätningar av ozonhalter vid Råö, nära kusten strax söder om Göteborg. En analys av ozonförekomsten vid Östads säteri och Råö visade att det under mätperioderna förekom väderförhållanden som var gynnsamma för att en eventuell kusteffekt vid Vänern skulle kunna detekteras. Mätningarna vid Vänern bedrevs vid två platser, Tådene kyrkogård som representerade Vänerns strand, och Tranum, ca 4,5 km från Vänerns sammanhängande kustlinje, som representerade Vänerns inland. Ozonhalterna som medelvärde under dagen vid Vänerns strand låg avsevärt under de ozonhalter som uppmättes vid Östad under samma period. Detta gällde även när pålandsvind rådde mot Vänerkusten. Nattetid var däremot ozonhalterna högre vid Vänerns strand jämfört med Östad. Vad gäller inlandet vid Tranum var ozonhalterna dagtid på samma nivå som vid Östad, medan ozonhalterna nattetid var högre vid Vänerns inland, jämfört med ozonhalterna vid Östad. De dygnsvisa maximala 8-timmarsmedelvärdena i Vänerns inland låg i nivå med motsvarande värden för Östads Säteri. Vad gäller Vänerns strand låg värdena klart under motsvarande värden för Östads Säteri. 8-timmarsmedelvärdena för de två mätplatserna vid Vänern var betydligt lägre jämfört med motsvarande värden vid Råö. Parallellt med mätningarna med det mobila systemet mättes halterna av ozon och kvävedioxid (NO2) månadsvis med diffusiva provtagare vid Vänerns strand respektive inlandet samt vid ytterligare en plats däremellan (Tådene kyrka, ca 0.5 km från Vänerns strand). Ozonmätningarna med diffusiva provtagare bekräftade resultaten från de mobila mätningarna, att ozonhalterna var lägre vid Vänerns strand, jämfört med inlandet vid 4 Tranum. Ozonhalterna vid Tådene kyrka var mellan de som uppmättes vid Tådene kyrkogård och vid Tranum. Medelhalterna av NO2 följde samma mönster som halterna för ozon. NO2 halterna vid Vänerns strand var avsevärt lägre jämfört med inlandet. De meteorologiska mätningarna tyder på att klimatet vid Vänerns strand, jämfört med inlandet uppvisar mindre dygnsvariation i temperatur, lägre vindhastigheter samt högre luftfuktighet dagtid. Det rådde samma samband mellan dygnsvisa variationer i ozonhalt respektive temperatur för de bägge mätperioderna vid Vänerns strand respektive inland, vilket indikerar att sambandet mellan ozonhalter och luftens stabilitet var detsamma vid de bägge mätplatserna. I dagsläget finns ingen förklaring till den oväntat låga ozonförekomsten dagtid vid Vänerns strand, jämfört med inlandet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, P.E., et al.
(författare)
-
Twenty years of nitrogen deposition to Norway spruce forests in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 809, s. 152192-152192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The yearly, total (dry+wet) deposition of inorganic nitrogen (inorg-N) to Norway spruce forests was estimated with afull spatial coverage over Sweden for a twenty-year period, 2001–2020, based on combined measurements with Teflonstring samplers, throughfall deposition and bulk deposition to the open field.The results were based on a novel methodto apply estimates of the dry deposition based on measurements at a limited number of sites, to a larger number of siteswith only bulk deposition measurements, in turn based on the existence of a strong geographical gradient in the dry depositionof inorg-N from southwest to northeast Sweden. The method should be applicable for other geographical regionswhere gaseous NH3, NO2 and HNO3 are not main drivers of N dry deposition and where geographical gradientsin dry deposition could be defined.It was shown that Norway spruce forests in south Sweden receive more N from depositionthan has been previously estimated, based onmodelling. Clear time trends were demonstrated for decreased depositionof inorg-N to Norway spruce forests in all parts of Sweden. The decreaseswere somewhat larger thanwhat couldbe expected from the decrease in the reported emissions of inorg-N from Europe. The results emphasize that estimates of the total deposition are necessary in order to map levels and follow the development of N deposition in forests.
|
|
| 10. |
|
|
