| 1. |
- Lindbäck, Hugo, et al.
(författare)
-
Läkemedel i vattenrecipienter: Del 2 : En fortsättningsstudie om läkemedels påverkan på vattenmiljön nedströms reningsverk som grund för prioritering för avancerad rening och återvinning av vatten
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den hydrauliska påverkansmodellen, det vill säga relationen mellan reningsverkens utsläppsflöde och recipientflödet, är en bra modell för att prioritera vilka reningsverk där fullskalig rening skulle göra mest miljönytta. Mätningar som gjordes vid totalt 15 reningsverk, i denna och föregående studie, visade att de reningsverk med högst utsläppsflöde relativt recipientflöde också är de som har störst recipientpåverkan vad gäller läkemedel och andra mikroföroreningar.Bland de 15 reningsverken i båda studierna var de med högst totalsumma av läkemedel i utgående vatten Vinslöv och Ekeby följt av Staffanstorp och Ekebro. Recipienterna med högst totalsumma av läkemedel var Ekeby, Staffanstorp och Tomelilla. Recipienterna där bedömningsgrunden för diklofenak, 100 ng/l, överskrids är Ekeby, Staffanstorp, Tomelilla, Svalöv, Nyvång, Södra Sandby och Ellinge. I dessa recipienter riskerar biologin i vattnet påverkas negativt och åtgärder borde sättas in för att minska denna påverkan.Diklofenak visade högst reduktion av fyra ämnesexempel i Perstorps och Hässleholms våtmark, mellan 72-96% i mars, juni och augusti. Det finns dock tydliga säsongsskillnader i våtmarkernas förmåga att reducera mikroföroreningar, framför allt i november är reduktionen låg (mellan 40-50%). Den nedgång i reduktion som noteras i november kan bero på en minskning av biologisk nedbrytning, fotonedbrytning och växtupptag, vilket illustrerar svårigheterna med en teknik som endast är aktiv under delar av året. De övriga tre ämnesexemplen: karbamazepin, oxazepam och bensotriazol (tre exempel på problematiska ämnen som är svårbehandlade) hade låg reduktionsgrad i Perstorps och Hässleholms våtmark (mellan 3-50%). Högst reduktion av dessa ämnen var i Perstorp våtmark i juni (mellan 40-50%). Sammanfattningsvis visar resultaten att våtmarker kan vara en bra åtgärd för att reducera halter av vissa mikroföroreningar, men att svårnedbrytbara föroreningar inte reduceras i någon större utsträckning. Studien har inte undersökt i vilken utsträckning ämnena fastläggs i sedimenten.Infiltrationsprocessen av avloppsvattnet i Sjöbo, som tar ca 1 år fram till recipient, leder till att diklofenak och karbamazepin är i det närmaste 100 % reducerade medan oxazepam och bensotriazol uppvisar reduktion på ca 50 %. Även denna reningsmetod kan med andra ord innebära en god reduktion av vissa mikroföroreningar medan andra föroreningar reduceras i begränsad utsträckning. Studien har inte undersökt i vilken utsträckning ämnena fastläggs i marklagren.En av frågeställningarna i denna studie var om receptbeläggningen av diklofenak i tablettform 1 juni 2020 har haft någon effekt i miljön. Jämförelse av halten diklofenak nedströms reningsverken från förra och denna studie visar dock ingen större effekt av receptbeläggningen på halter i miljön 1-1,5 år efter receptbeläggningens införande, d v s halterna nedströms har inte minskat nämnvärt under denna tidsperiod.
|
|
| 2. |
- Pirzadeh, Pardis
(författare)
-
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de vattendrag som rinner igenom jorbrukslandskap är belastade med bekämpningsmedel. Vattendragsokalerna som ingått i undersökningen har stor andel jordbruksmark i sina tillrinningsområden, mycket frilandsodling av grönsaker och växthus inom sina avrinningsområden.Resultaten visar att förekomsten av ogräs-, svamp-och insektsbekämpningsmedel under maj till september är sådan att den kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt. Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt togs 52 vattenprover i denna undersökning och i 49 av dessa, det vill säga 94 procent av proven, hittades bekämpningsmedel. Av de 41 undersökta substanserna hittades 26 substanser (63 procent). I medelantal återfanns sju substanser per prov. Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel 0,45 μg/l. Detta värde ligger nära EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten, 0,5 μg/l. I en tredjedel av proven överskred något ämne sitt riktvärde.Resultaten från den nationella miljöövervakningen i skånska Vemmenhög visar att bekämpningsmedelhalten har minskat tiofalt från 1990-talet till i dag. Denna positiva utveckling är i stor utsträckning tack vare Greppa Näringens rådgivning och olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket. Trots den positiva utvecklingen visar resultaten från denna studie och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått till acceptabla halter i ytvatten. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska bekämpningsmedelhalter i ytvatten.En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och rekommendationer, finns för att skydda yt- och grundvatten från att förorenas av bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar spridningen till miljön då andelen ekologisk odlad areal ökar.I dagsläget saknar Skåne en heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel. Resultaten av övervakningen är viktiga för att driva åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att alla är med och betalar för att övervaka den miljöpåverkan verksamhen bidrar till, i synnerhet lantbrukarna.
|
|
| 3. |
- Pirzadeh, Pardis, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 2022 genomfördes provtagningar i tretton skånska vattendrag som en del av den regionala miljöövervakningen av bekämpningsmedel i ytvatten. Syftet med denna rapport är att redovisa resultatet från provtagningarna samt sätta årets resultat i relation till tidigare regionala och nationella undersökningar av bekämpningsmedel.Resultatet från miljöövervakningen visar att miljötillståndet i de undersökta vattendragen är negativt påverkat av bekämpningsmedel och i flera fall inte uppnår kraven för God status. Bekämpningsmedel hittades i 64 av 65 prov. I snitt hittades 10 substanser i varje vattendrag. De substanser som hittades i flest prov var AMPA, glyfosat och bentazon. I 35 % av proverna var summahalten högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten. Sju av de tretton undersökta vattendragen hade vid något tillfälle ett toxicitetsindex som var högre än ett, vilket innebär att det kan finnas en ökad risk för negativ påverkan. Sex av dessa vattendrag hade minst en riskkvot som var högre än ett, vilket visar att det finns en risk för negativ påverkan på organismer i vattendragen för enskild substans. Resultatet visar att det finns en tydlig påverkan av bekämpningsmedel i majoriteten av de undersökta vattendragen. Görslövsån, Råån, Skavebäck, Hasslarpsån och Tommarpsån uppnår inte kraven för god status på grund av att diflufenikan eller imidakloprid hittades i halter över bedömningsgrunden. Av de tretton vattendrag som undersöktes visar resultatet att bekämpningsmedelsbelastingen var högst och utgör störst risk i Görslövsån, följt av Dalköpingeån och Råån.Majoriteten av vattendragen som undersöktes 2022 har även undersökts i tidigare års regionala miljöövervakning. I denna rapport jämfördes summahalterna från nuvarande undersökning med de summahalter som uppmätts i tidigare undersökningar. Jämförelsen visade att bekämpningsmedelsbelastningen kan variera från år till år och mellan månader inom samma år, vilket belyser att det finns ett behov av kontinuerlig och mer frekvent övervakning i avrinningsområdena. En mer frekvent övervakning skulle möjliggöra identifiering av belastningstoppar samt ge en mer rättvisande bild av miljötillståndet.
|
|
| 4. |
- Pirzadeh, Pardis
(författare)
-
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien är en del av fortsättningen på 2010 års studier ”Bekämpningsmedel i skånska vattendrag” och ”Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne”. Syftet med dessa studier var att undersöka bekämpningsmedelsbelastningen i tio Skånska vattendrag och att undersöka om det kan finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildningar i kiselalgsskal. Resultaten visade en antydan om att ju mer jordbruksmark som finns i ett avrinningsområde desto fler bekämpningsmedel och desto högre totalhalt kan hittas. Det verkar också finnas ett samband mellan bekämpningsmedelsbelastning och missbildade kiselalgsskal.Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med flera länsstyrelser och Naturvårdsverket håller på att utveckla en biologisk miljögiftsindikator som främst utgår från missbildade kiselalgskal. Denna och ovan nämnda studier är ingående underlag till detta arbete. Förhoppningen är att kunna utveckla en tillräcklig säker miljögiftsindikator för bedömningen av ”Övrigt förorenande ämnen” under ekologisk status, inom ramen för vattendirektivet.Bekämpningsmedel, metaller och kiselalger har i den här studien mätts på fem lokaler i vattendragen Görslövsbäcken, Vegeån, Bråån och Rörums södra å. Provtagning skedde tre gånger, en gång per månad under juli, augusti och september 2011. Den jordbruksintensiva Görslövsbäcken valdes igen från 2010 års studie. Vegeån valdes också för att vattendraget är en högbelastad jordbrukså. Provtagningslokalen i Bråån ligger vid Rövarekulan, en plats med alunskiffer och förmodad hög metallbelastning. I Rörums södra å togs vattenprov på två lokaler, en uppströmslokal med lägre påverkan från fruktodlingar och en lokal nedströms fruktodlingar.
|
|
| 5. |
- Pirzadeh, Pardis, et al.
(författare)
-
Dagvatten i Helsingborgs stad : En undersökning av miljöfarliga ämnen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från den här dagvattensstudien visar att dagvatten från olika typer av stadsmiljöer kan innehålla flera föroreningar i varierande halter. Det är svårt att få en rättvisande bild av föroreningar i dagvatten, eftersom flöde, regnintensitet, intervall mellan regnfall, och flera andra faktorer, bidrar till varierat föroreningsinnehåll.De ämnen som visade på flest överskridanden av jämförvärden, var zink och koppar. Alla 18 dagvattenprov överskred HaVs förslag till bedömningsgrunder för båda ämnena. Utöver zink och koppar överskred fosfor och Bens(a)pyren jämförvärden oftast. Att zink hittas i förhöjda halter i dagvatten från tätort är att vänta, eftersom det finns många källor till zink i städer, som till exempel trafik, lyktstolpar, cykelställ, zinkplåtar och tak. Koppar hittades i högst halter vid Ängelholmsvägen, vilket är en hårt trafikerad väg. Förorening av koppar är typiskt vid stora vägar på grund av bilarnas bromsbelägg. Även det polyaromatiska kolvätet bens(a)pyren härstammar troligtvis främst från trafiken, i den här studien.Nästan samtliga förhöjda värden kommer sannolikt från trafiken, och det är troligen dit man behöver rikta miljöskyddsåtgärder. Ett viktigt steg skulle vara för kommun, VA-bolag, Trafikverket och stadsplanerare att samarbeta kring hur dagvatten från större vägar kan samlas upp och renas. Man skulle också behöva arbeta med att utsläpp från trafikolyckor, i första hand med tankbilar, inte ska spridas i miljön. Byggsektorn är också viktig att rikta in sig på så att miljövänliga byggmaterial används. Vad gäller miljöfarlig verksamhet så behöver krav på rening och utsläppshalter ställas innan dagvattnet leds till det allmänna dagvattennätet.
|
|
| 6. |
- Pirzadeh, Pardis
(författare)
-
Ecotoxicological assessment by microcosm tests on plankton communities
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to present a short-term plankton community toxicity test in laboratory microcosms, with which the effect of the test substance on species abundance and composition of the community is evaluated. This laboratory microcosm is an intermediate between single-species tests and outdoor mesocosm tests. The brominated flame retardant HBCDD was chosen as the reoccurring test substance in three experiments. It was applied at similar nominal exposure concentrations in toxicity experiments performed in test systems with different grades of complexity. One experiment was performed in an outdoor artificial pond in which cylinders were inserted to isolate replicate mesocosms. The other experiments were performed in a greenhouse environment in 10 L microcosms with sediment and water from a eutrophic lake and brackish water estuary. The short-time plankton community toxicity test proposed in this work was successful in detecting structural changes in plankton community composition due to exposure to anthropogenic chemicals. Several prerequisites for a sensitive community toxicity test were fulfilled. Ecological interactions, like competition and predation, were present and made detection of community level responses like secondary effects possible. The community which developed in the 10 L microcosms included many plankton species. This is important for a sensitive and representative evaluation of the toxic effect. The rich plankton community and a maintained balance between the autotroph and heterotroph communities during the course of the experiment were possible due to the sediment compartment. The sediment acts as a seed-bank from which plankton continuously hatch and enter the water volume. Lake water inoculation did not increase the species richness and made no change in plankton community composition. Using artificial water decreases both work-load and costs, considerably. Another important issue in the evaluation of toxicity tests is the variance of test endpoints between replicates. The minimal detectable difference from control (MDD) which mirrors the variability of test endpoints was compared between the mesocosm experiment and the two microcosm experiments. The three lowest MDD values were more or less in the same range between the experiments and ranged between 5-39%. A possible increase in MDD was observed with increased experimental duration. An exposure period of 7 days is considered optimal in detecting clear community level responses at a minimum time. The effects of the test compounds in the three experiments were evaluated with population level and community level metrics. Judging from the results, no single toxic endpoint was found to be the most sensitive one. This stresses the importance of analysing both community and population metrics.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Pirzadeh, Pardis, et al.
(författare)
-
Läkemedel i vattenrecipienter - Hur prioriterar vi framtidens rening? : En studie om läkemedels påverkan på vattenmiljön nedströms reningsverk som grund för prioritering för avancerad rening och återvinning av vatten
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Naturvårdsverkets rapport Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen (2017) finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester, samtidigt som sådan rening också medför rening av andra oönskade mikroföroreningar i avloppsvattnet. Naturvårdsverket konstaterar också att det saknas underlag för att utvärdera vid vilka reningsverk som det är aktuellt att införa avancerad rening.Målet med detta projekt var att ta fram en regional arbetsmetod som kan underlätta detta arbete, samt presentera en möjlig prioriteringsordning för skånska reningsverk vad gäller uppgradering till avancerad rening utifrån reningsverkens recipientpåverkan.Som ett första steg togs två listor fram, en lista med verkens storlek vad gäller anslutna personekvivalenter och en lista med reningsverk som har stora utsläppsflöden i förhållande till recipientflödet (stor hydraulisk påverkan) och därmed låg utspädning. De reningsverk som hade högst utsläppsflöde i förhållande till recipientflödet var Rosendal (Tomelilla), Svalöv, Nyvång (Åstorp), Södra Sandby; Ellinge (Eslöv) och Ekeby (Bjuv). I Bjuv valdes också Ekebro reningsverk som, på grund av sitt läge nedströms Ekeby, kunde undersökas vad gäller kumulativa effekter. Som ett andra steg togs vattenprov vid fyra olika tillfällen under året uppströms, nedströms och i utgående vatten från dessa reningsverk. Provernas innehåll av läkemedel analyserades och resultaten utvärderades för att undersöka om reningsverk med stor hydraulisk påverkan också utgör stor risk för påverkan vad gäller utsläpp av läkemedel.Resultaten från läkemedelsanalyserna visade att reningsverken har betydande utsläpp av läkemedel till recipienterna, det vill säga, att halter i recipienterna överskrider bedömningsgrunder i HaV:s föreskrifter (HVMFS 2019:25).Bedömningsgrunderna för Diklofenak, och 17-beta-östradiol i enstaka fall, överskreds nedströms alla sju undersökta reningsverk vilket betyder att det finns risk för giftpåverkan på vattenorganismerna. Vid Ellinge, Ekebro och Nyvångs reningsverk där recipienterna är vattenförekomster inom ramen för vattendirektivet uppnås måttlig ekologisk status på grund av överskridandet. Detta innebär attåtgärder behöver genomföras för att minska halterna i recipienten så att de inteöverskrider bedömningsgrunden och så att, i sin tur, miljökvalitetsnormen god ekologisk status nås till 2027. Vattenmyndigheterna listar bland annat avancerad rening, bättre användning av receptfria produkter (till exempel genom att information leder till att kunder väljer mer miljövänliga alternativ) och miljötillsyn som åtgärder för att minska halterna i sitt nya förslag till åtgärdsprogram för 2021-2027. VA-branschen behöver också arbeta för att minska utsläpp till exempel genom uppströmsarbete och att vara aktiva aktörer i omställningen till avancerad rening.8Vid reningsverk i Skåne där analyser av läkemedelsrester inte har skett kan påverkansanalysen ge en indikation på var övervakning behöver riktas. Den påverkansanlys som arbetades fram inom detta projekt pekar ut 17 skånska reningsverk där det finns risk att bedömningsgrunden för Diklofenak överskrids och vid 12 av dessa finns det även risk att bedömningsgrunden för 17-beta-östradiol överskrids. Nästa steg kan därmed vara att analysera Diklofenak nedströms reningsverken i Lyby, Vinslöv, Perstorp, Staffanstorp, Lönsboda, Hässleholm ochKlippan och 17-beta-östradiol nedströms reningsverken i Källby, Svedala, Lyby, Vinslöv, Perstorp, Sjöbo för att kontrollera vattnets status.Ett annat viktigt mål i projektet var att identifiera reningsverk med sårbara recipienter utifrån ett klimatperspektiv. Detta går egentligen hand i hand med prioriteringsordningen för avancerad rening. Det vill säga, Rosendal, Svalöv, Nyvång, Södra Sandby, Ellinge och Ekeby som har studerats närmare i denna studie,och som var de reningsverk som hade störst hydraulisk påverkan på recipienten, är också de mest sårbara reningsverken sett till klimatförändringar. Då deras utsläpp redan idag har stor påverkan på recipienten kommer de att få ännu större påverkan allteftersom längre torrperioder, till följd av klimatförändringar, kommer att leda till att flödet i deras recipienter minskar periodvis. Om avancerad rening införs vid dessa reningsverk måste en bedömning göras om och när det tillräckligt renade vattnet kan användas som resurs så att recipientens flöde inte påverkas negativt, i de situationer vattentillskottet från reningsverket utgör en betydande del av recipientflödet. En analys av torråret 2018 visade att perioden med väldigt låga flöden varade från maj till november, med andra ord, hela odlingssäsongen. En möjlig väg kunde vara att magasinera renat utgående vatten från november till maj och använda detta till bevattning under sommarmånaderna. En sådan lösning kräver stora reservoarer i form av dammar och våtmarker, vilka också skulle kunna gynna biodiversiteten i de områden där de anläggs
|
|
| 9. |
- Pirzadeh, Pardis, et al.
(författare)
-
Miljögifter i fisk längs Skånes kust : Sammanställning av resultat från regional miljöövervakning 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skrubbskädda fiskades i oktober och november på tio provtagningslokaler runtSkånes kust, från Helsingborg i nordväst till Nymölla i nordost. Vid varjeprovtagningslokal fiskades cirka 10 till 20 skrubbskäddor med längden 20–35 cmmed syftet att undersöka metaller och organiska miljögifter. Alla lokaler, utomreferenslokalen Stenshuvud, valdes med anledning av en eller flera påverkanskällor.Resultatet tolkades i relation till dessa utsläppskällor men jämfördes även med annanmiljöövervakning och recipientkontroll av miljögifter för att ge en bättre förståelseav läget runt Skånes kust.Bland provtagningslokalerna i denna studie hittades de högsta halterna kvicksilver iskrubbskädda på lokalerna Landskrona norr och Helsingborg bulkhamnen.Mätningar inom recipientkontrollen antyder att kvicksilverhalten ökar iskrubbskäddors muskel i hela Öresund och börjar närma sig livsmedelsgränsvärdet,500 µg/kg våtvikt, vid flera lokaler. Eftersom den nationella miljöövervakningenvisar att ämnet inte ökar signifikant i sill på referensstationer, som främst påverkasav kvicksilverdeposition från atmosfären, verkar det finnas lokala/regionala källortill kvicksilver i Öresund. Det verkar finnas en nord-sydlig gradient därprovtagningslokaler i norra Öresund har högre halter än i södra Öresund. De kändakällorna till kvicksilver, som gipsdumpningarna i havet utanför Helsingborg ochLandskrona på 1950-till 1980-talet och den läckande landdeponi inom KemiraKemis område i Helsingborg, har funnits där innan den tydliga ökningen i fisk, åren2006 till 2021. Ökningen i fisk kan antingen bero på nytillkomna okända utsläpp avkvicksilver eller att de fysio-kemiska förhållandena i havet har ändrats så attkvicksilver blivit lättare för fisken att ta upp.Halterna av övriga metaller har analyserats från skrubbskäddornas lever.Arsenikhalten vid Landskrona norr var tydligt högre än de halter som uppmättsinom recipientkontroll och nationell miljöövervakning. Det antyder att det finns eneller flera betydande lokala källor. Halten i sediment var dock inte förhöjd här.Blyhalten var högst vid Helsingborgs bulkhamn där även blyhalterna i sedimentet varförhöjda. Eftersom skrubbskädda är en bottenlevande fisk har den troligen störrerisk att påverkas av förhöjda halter i sediment. Men då det är svårt att veta exakt hurstationära skrubbskäddor är, är det också svårt att veta avgränsningen på debottenområden som påverkat dem mest. Halterna i skrubbskäddornas lever och isediment antyder dock att det är möjligt att det finns en i dagsläget okänd ochbetydande lokal källa till bly, i närheten av Helsingborgs bulkhamn.6Kadmiumhalten var högst vid Nymölla. Hittills har inga punktkällor till kadmiumutpekats i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Den närmasteutsläppskällan är utsläppsröret från Nymölla, som tar emot vatten från fleraverksamheter.Kopparhalten var högst i Nymölla följt av Ystad. Vid dessa lokaler är utsläpp frånpappers- och massaindustri respektive avloppsreningsverk betydande.Naturvårdsverket anger att de mest betydande utsläppen av koppar till vatten iSverige generellt kommer från sådana industrier.Kromhalten var endast mätbar i Landskrona norr. På samtliga övriga lokalerundersteg kromhalten detektionsgränsen. Halten i Landskrona norr var dock mer ändubbelt så hög som de högsta mätningarna från både Öresunds vattenvårdsförbundslokaler och den nationella miljöövervakningen på sill-/strömmingslever.Nickelhalten var högst i Landskrona norr. Halten i Landskrona norr var betydligthögre än vad övrig miljöövervakning visar. Nickelhalterna i sediment i södrahamnbassängen är förhöjda, vilket visar att ämnet ackumuleras i närmiljön.Zinkhalten i skrubbskäddelever var högst i Nymölla. I Nymölla står Stora Enso ABför utsläpp av ca 2500 kg zink/år till vattenförekomsten och har pekats ut sombetydande påverkanskälla till zink i VISS.Höga halter polyaromatiska kolväten (PAH) uppmättes i skrubbskäddornas musklervid referenslokalen Stenshuvud. Detta är ovanligt och oklart vad det kan bero på.Analyser av PAH i fiskmuskel görs inte inom den nationella övervakningen eftersomde är osäkra då PAH metaboliseras av fisk. Fiskar kan vara olika bra på attmetabolisera PAH vilket leder till stor haltvariation och vilket gör det svårt attjämföra mellan provtagningslokaler och över tid. Samtidigt visar resultatet frånStenshuvud att halter har uppmätts och ej metaboliserats. Om detta beror påkontaminering av fiskarna, till exempel av olja, eller om fiskarna verkligen harexponerats för höga PAH halter kan endast bekräftas/dementeras genom att ta ettnytt prov.Gällande de organiska miljögifterna i övrigt överskreds halten i skrubbskäddornasmuskel inga gränsvärden vad gäller polyklorerade bifenyler (PCB), dioxiner ellerperfluorerade ämnen (PFAS). Bromerade difenyletrat (PBDE) var underdetektionsgränsen men detektionsgränsen i denna undersöknings analyser var högreän gränsvärdet, vilket innebär att det inte går att bedöma om gränsvärdetöverskreds.
|
|
| 10. |
- Woin, Per, 1958-, et al.
(författare)
-
Effects of metsulfuron methyl and cypermethrin exposure on freshwater model ecosystems
- 2003
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - Amsterdam : Elsevier. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 63:3, s. 243-256
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate the short-term (2 weeks) effects of the herbicide metsulfuron methyl alone and in combination with the insecticide cypermethrin in freshwater enclosures (80 l). We used a factorial design with four levels of herbicide (0, 1, 5, 20 mg/l) and two levels of insecticide (0 and 0.05 mg/l). The root growth of the macrophyte species Elodea canadensis and Myriophyllum spicatum decreased following exposure to the lowest concentration of metsulfuron methyl tested. Metsulfuron methyl exposure resulted in a decreased pH in the aquatic enclosure at the lowest concentration tested, which is most likely a further indication of decreased macrophyte primary production. The biomass of periphytic algae growing on the leaves of M. spicatum increased in the enclosures exposed to metsulfuron methyl. The species composition of the periphytic algae differed significantly from the controls in the enclosures exposed to 20 mg/l of the herbicide. The increased biomass of periphytic algae on the leaves of the macrophytes is probably an indirect effect of the herbicide exposure. The exposure to metsulfuron methyl possibly induced a leakage of nutrients from the macrophyte leaves, which promoted an increased algal growth. The exposure to metsulfuron methyl did not alter the biomass or the species composition of the phytoplankton community. The zooplankton communities in the enclosures were dominated by rotifers, which were not affected by the exposure to cypermethrin. However, a cypermethrin exposure of 0.05 mg/l initially decreased the abundance of copepod nauplii. Ten days after exposure, the abundance of nauplii was significantly higher in the insecticide-exposed enclosures compared with the non-exposed enclosures. This might be an indication of a sub-lethal stress response, which either increased the number of offspring produced or induced an increased hatching of copepod resting stages. No combined effects of the herbicide and insecticide exposure, either direct or indirect, were observed in the enclosure study. Significant effects on the macrophytes were observed following exposure to 1 mg metsulfuron methyl per litre in the enclosure study. Furthermore, a single species laboratory assay indicated that the shoot elongation of E. canadensis decreased following exposure to ]/0.1 mg metsulfuron methyl per litre. These concentrations are well within the range of expected environmental concentrations, thus this study shows that aquatic ecosystems, in particular those which are macrophyte- dominated, may be affected by metsulfuron methyl at concentrations that may well occur in water bodies adjacent to agricultural land.
|
|
