| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Qvarsebo, Jonas, 1968-
(författare)
-
En ny människa för en ny familj
- 2002
-
Ingår i: Tvärsnitt. - 0348-7997. ; :3
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Qvarsebo, Jonas, 1968-
(författare)
-
Skolbarnets fostran : Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I centrum för avhandlingen står den konflikt om skolagan som aktualiserades när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Undersökningsperioden är 1946-1962. Det övergripande syftet har varit att analysera denna konflikts upprinnelse, utveckling och följder i relation till skolans fostransuppdrag och barndomens innebörder.Med utgångspunkt i detta syfte har dels har det formella skolpolitiska spelet kring enhetsskolan och skolans fostransuppdrag beskrivits, dels har ett antal centrala texter som producerades i denna process analyserats. Teoretiskt och metodiskt har undersökningen knutit an till ett diskursanalytiskt förhållningssätt där frågor om makt och styrning är centrala. I diskussionen om skolans fostransuppdrag framträdde olika diskurser som på vissa punkter stod i skarp opposition mot varandra. Vid en närmare granskning av denna konflikt har diskursernas olika möjlighetsvillkor undersökts, i betydelsen deras historiska och samhälleliga förutsättningar och deras inre logiker; och de centrala ord, begrepp och metaforer som har utgjort diskursernas centrala element har kunnat ringas in.De två maktteoretiska begreppen styrningsrationalitet och hegemoni har utgjort de primära analytiska redskapen. Med hjälp av styrningsrationalitetsbegreppet har de målsättningar, inställningar och problem som har varit knutna till hanteringen av barnen under perioden åskådliggjorts. De olika antaganden om barnet som den fostrande verksamheten har vilat på, kunskaperna och vetenskaperna som har legat till grund för den, teknikerna som har ansetts nödvändiga samt det subjekt som utgjort målet för olika fostrande åtgärder har analyserats och diskuterats. Med hjälp av hegemonibegreppet har kampen om skolbarnets fostran under perioden kunnat förstås och fostransdiskussionens konsekvenser för hur den nya skolans fostrande målsättningar formulerades och kom till uttryck i grundskolans formativa dokument.
|
|
| 8. |
- Qvarsebo, Jonas, 1968-
(författare)
-
The Historical Emergence of Modern Childhood
- 2021
-
Ingår i: The Sage Handbook of Global Childhoods. - London : Sage Publications. - 9781529762105 ; , s. 130-141
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In just a little over 100 years, children's living conditions together with the very notion of childhood have changed dramatically in the Western world. Child labor has been banned and institutions for care and schooling have become the primary life world of children rather than the farm and the household. Children are today perceived as individuals in their own right, as maturing through various developmental stages, and as having certain undeniable social and legal rights in relation to both parents and society. This development can of course be thought of in terms of humanitarian progress. But alongside this development we can also observe an increase in the monitoring and governing of children's lives, to the point that childhood can be thought of as ‘the most intensely governed sector of personal existence’ (Rose, 1999: 123). Against the backdrop of humanistic development on the one hand and an increasing governing of childhood on the other, this chapter explores the historical transformations of childhood through the lens of a few overarching themes: industrialization and urbanization, children's path into public life and citizenship, changed notions of the child's nature and being, and the scientification of the child.
|
|
