| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Delshammar, Tim, et al.
(författare)
-
Stadsodling – reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är uppenbart att det mediala intresset för stadsodling har vuxit påtagligt de senaste åren. En sökning i databasen Retriever visar en ökande användning av begreppet ”urban odling” och en starkt ökande användning av ordet “stadsodling”. Olika medier påverkar så klart varandra. Radioprogrammet Odla med stadsgrönt började sändas våren 2009. Medier påverkar politiken som i sin tur påverkar medier. Den förste oktober 2009 lämnades motionen ”Stadsodling viktig i hållbara städer” in till riksdagen. Såväl media som politik påverkar och påverkas av praktiken. Våren 2009 började projektet Barn i stan odla i stadsdelen Seved i Malmö, ett projekt som uppmärksammats flitigt i media. Samma år började organisationen Stadsjord odla i stadsdelen Högsbo i Göteborg, även det flitigt uppmärksammat i media. Den statliga Delegationen för hållbara städer har beviljat bidrag till åtminstone fyra planeringsprojekt med inriktning mot stadsodling: SLU (sökt 2009), Plantagon (två projekt sökta 2010) samt Falun kommun (sökt 2012). Även investeringsprojekt har haft inslag av stadsodling, till exempel Malmö stads ansökan “Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård” ( sökt 2010). Stadsodling finns med som ett inslag i flera aktuella stadsförnyelse- och stadsbyggnadsprojekt. Det har fått fungera som en symbol för kombinationen av ekologisk och social hållbarhet. En viktig fråga att reflektera över är därför hur hållbar stadsodling är. Vad kan vi ha för nytta av stadsodling? Hur kan odling ta plats i städerna? Hur kan vi stadsodla på ett hållbart sätt?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Martin, et al.
(författare)
-
Tunga ting med text : Sivert Grubbe och eftermälet
- 2019
-
Ingår i: Tidens landskap : En vänbok till Anders Andrén - En vänbok till Anders Andrén. - 0349-4128. - 9789188909121 ; :77, s. 48-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln diskuterar den danske adelsmannen Sivert Grubbe och de tavlor med långa inskrifter på latin som han satte upp på sina herrgårdar Torup och Hovdala på 1630-talet. Tavlorna sattes upp mot slutet av hans liv och kan ses som ett försök att skapa ett minnesmärke över sig själv, att styra det egna eftermälet.
|
|
| 6. |
- Kjellberg, Joakim, et al.
(författare)
-
Dubbla vapenhus vid Tierp, Bälinge och Alunda kyrkor? En rapport från ett forskningsprojekt
- 2010
-
Ingår i: Uppland. - 0566-3059. ; , s. 65-74
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Nordliga vapenhus i Uppland genomfördes under hösten 2009 i syfte att med hjälpa av en georadarutrustning belägga förekomsten av nordliga vapenhus vid tre Uppländska kyrkor i Alunda, Tierp och Bälinge. Georadarresulten visar på ett tydligt nordligt vapenhus vid Alunda kyrka, något som även belagts vid tidigare arkeologiska undersökningar. Vid Bälinge och Tierps kyrkor påträffades osammanhängande radaranomalier som kan vara kopplade till eventuella vapenhus men dessvärre är dessa resultat inte lika tydliga som georadarresultaten från Alunda kyrka. De goda resultaten från Alunda kyrka visar dock att den icke-förstörande georadarmetoden kan vara ett mycket användbart redskap vid undersökningar av liknande strukturer i framtiden där traditionella arkeologiska undersökningsmetoder inte är lämpliga eller önskvärda.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Qviström, Linda, et al.
(författare)
-
"Bara spik" : Potentialen hos arkeologiska fynd av byggnadsjärn
- 2023
-
Ingår i: META - Historiskarkeologisk tidskrift. - : Historiskarkeologiska. - 2002-0406 .- 2002-388X. ; :2023, s. 101-109
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Although finds of nails and fittings are common from urban, early modern archaeological sites, they are rarely used in the interpretations of the excavated buildings. These finds are often poorly documented and they seldom get preserved once the excavation report is completed. This means that the finds in many cases cannot be used in future research projects. In this article, we discuss the potential of these types of artefacts in research on early modern buildings and house construction. We furthermore discuss what would be required in the handling of the material in order for it to be used as a general resource.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Qviström, Linda
(författare)
-
Lysande frånvaro - om senmedeltida lampor
- 2019
-
Ingår i: Meta H: historiskarkeologisk tidskrift. - 2002-0406. ; , s. 163-178
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On the absence of late medieval lamps in Sweden. From a handful of written documents, we know that lamps were used in churches, and probably in castles, in late medieval Sweden. But the texts do not tell us what kinds of lamps were used, or if they were employed in other contexts. The relative lack of relevant archaeological finds from this period is discussed in this article, together with the forms of lamps and fuels that may have existed.
|
|
