| 1. |
- Albertsson, Johannes, et al.
(författare)
-
Subsoiling starch potato
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Soil compaction due to heavy machinery and intensive cultivation causing yield reduction in potato is an increasing problem worldwide today. In this experiment inter-row subsoiling at the depth of 55 cm has been tested as a strategy to loosen the soil after planting and thereby increase the yield in starch potato production. The effects of subsoiling were tested in three different irrigation regimes. The results show that subsoiling can increase the starch potato yield significantly in sandy soils where a compacted plough pan is present. This holds true for all years and all cultivars tested. The effect was greater in dry years and decreased with increasing irrigation intensity. However, the starch content of the tubers was not affected by subsoiling but the total starch yield from the field increased with 0.86 ton/ha to 1.37 ton/ha, depending on year, cultivar and irrigation strategy.
|
|
| 2. |
- Albertsson, Johannes, et al.
(författare)
-
Subsoiling starch potato : Higher yields of starch potatoes and improved water management
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Soil compaction due to heavy machinery and intensive cultivation causing yield reduction in potato is an increasing problem worldwide today. In this experiment inter-row subsoiling at the depth of 55 cm has been tested as a strategy to loosen the soil after planting and thereby increase the yield in starch potato production. The effects of subsoiling were tested in three different irrigation regimes. The results show that subsoiling can increase the starch potato yield significantly in sandy soils where a compacted plough pan is present. This holds true for all years and all cultivars tested. The effect was greater in dry years and decreased with increasing irrigation intensity. However, the starch content of the tubers was not affected by subsoiling but the total starch yield from the field increased with 0.86 ton/ha to 1.37 ton/ha, depending on year, cultivar and irrigation strategy
|
|
| 3. |
- Behaderovic, Danira, et al.
(författare)
-
Kolinlagring i jordbruket – en översikt över pågående arbete kring kolkrediter och affärsmodeller
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruks-, skogsbruks- och annan markanvändningssektor står för 25 % av de globala antropogena växthusgasutsläppen. För att kunna nå målet om högst 1,5 graders uppvärmning uppskattar IPCC att det, utöver emissionsreduktioner, kommer krävas upptag i skalan 100 miljarder till 1 biljon ton CO2 under 2000-talet. Här spelar jordbruket en viktig roll och Europeiska kommissionen föreslår ett mål om ett nettoupptag av 310 miljoner ton CO2-ekvivalenter i terrestra ekosystem till och med 2030, genom bland annat kolinlagrande jordbruk. Koldioxidavlägsnande genom kolinlagrande jordbruk skiljer sig från andra industriella metoder då det rör sig om processer som är svåra att kontrollera och som påverkas av flera naturgivna faktorer. Det saknas ekonomiskt genomförbara metoder för storskalig och frekvent kvantifiering och verifiering av kolinlagring. I dagsläget finns ett stort antal aktörer på den frivilliga koldioxidmarknaden för krediter skapade genom kolinlagring i jordbruksmark. Dessa aktörer följer många gånger olika program och tillhandahåller olika typer av krediter, exempelvis krediter för klimatkompensation (offset credits) eller krediter för att uppnå nationella eller globala klimatmål (contributional credits). Krediterna kan säljas under olika permanenskriterier, vanligast är att krediten ska ha en garanterad livslängd på 100 år. Då kolinlagring i marken är en reversibel process och kolet riskerar att återgå till atmosfären är det förknippat med stora osäkerheter att garantera en 100-årig livslängd för denna typ av krediter. En stigande global medeltemperatur utgör en risk, då nedbrytningen av markens organiska material sker snabbare under högre temperaturer och redan idag syns tecken på att kolinlagringen i matjorden försvagats i Finland till följd av stigande medeltemperaturer. Att kvantifiera och verifiera kolinlagring i jordbruksmark kommer med en rad svårigheter. De förändringar i markens kolhalt som sker är små och kan ta flera år innan de går att uppmäta. Att mäta små förändringar i markens kolhalt (% C) är kostsamt och svårt att säkerställa statistiskt. För att kvantifiera markens kolförråd (ton C/ha) behöver dessutom markens densitet mätas vilket är en ytterligare komplicerande faktor. Detta är inte samstämmigt med krav på regelbundna jordprover och årliga kvantifieringar av kolförrådet i marken. När teknologi så som fjärranalys och modellering kombinerat med få datapunkter blir tillräckligt mogen kommer det underlätta verifieringen och övervakning, dock går denna utveckling långsammare än vad klimatmålen kräver. Svårigheten i att garantera permanens samt kvantifiera och verifiera kolinlagring är några av skälen till att köpare av krediter inte är villiga att betala det pris som säljarna förväntar sig för att täcka åtgärdskostnaderna av en växtföljd där huvudfokus är kolinlagring. Åtgärdskostnaden för olika kolinlagrande åtgärder ligger mellan 200 – 4400 kr per ton CO2, där fånggröda har den lägsta åtgärdskostnaden medan vallodling/skyddszoner har den högsta. Per genererad kolkredit (motsvarande 1 ton CO2) kan lantbrukarna få en ersättning mellan 150–1000 kronor, beroende på program och certifiering. För att öka kolpoolens permanens är det möjligt att använda sig av biokol, vars kolsänka kan certifieras genom European Certificate C-sink. Kolinlagrande jordbruk har potential att bidra till fler mervärden, utöver koldioxidupptag, så som minskad övergödning, resiliens mot torka och översvämningar, This work is licensed under CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ bördig åkermark, biologisk mångfald och minskad vind-och vattenerosion. För att öka incitament för lantbrukare att tillämpa kolinlagrande jordbruk, och för att öka betalningsvilja hos potentiella kreditköpare, kommer det vara viktigt att lyfta fram och integrera dessa mervärden. Utöver de ekonomiska hindren, finns också hinder i form av naturgivna förutsättningar, t.ex. skiljer sig kolinlagringspotentialen mellan olika jordarter och initial mullhalt. Det kan även finnas odlingspraktiska hinder så som att mellangrödor kan bli ett ogräsproblem, eller uppföröka växtföljdssjukdomar. Vilka prioriteringar anser intressenter att en lantbrukare bör prioritera? Ökad livsmedelsproduktion eller satsa på åtgärder som framför allt maximerar kolinlagringen? En svårighet är också hur lantbrukare som redan har en hög kolhalt ska belönas för tidigare utförda åtgärder och för upprätthållandet av denna kolhalt. Det finns även miljörisker med kolinlagrande jordbruk, så som ökade lustgasutsläpp när kvävehalten i marken ökar. Samtliga aspekter behöver beaktas i utformningen av det kolinlagrande jordbruket.
|
|
| 4. |
- Ekelöf, Joakim, et al.
(författare)
-
Djupluckring höjer skörden stora möjligheter med rätt teknik
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Potatis är en gröda med relativt ytligt rotsystem, vilket gör att den lätt utsätts för torkstress med sänkt skörd och kvalité som följd. Att bibehålla optimal markfukt är många gånger svårt och kan kräva att mätutrustningar och andra redskap används. Denna studie syftar till att klargöra effekten av en exakt markfuktsstyrning i potatis med hjälp av markfuktsensorer och prognosmodeller, samt sätta resultatet i relation till kostnaden för styrutrustningen. Studien bekräftar att både skörd, kvalitet och storleksfördelning påverkas av markfukten men också att sortskillnader finns. Skörden från de olika bevattningsleden skiljde sig signifikant från varandra i sorten Kuras, med högst skörd i de ”optimalt bevattnade” ledet (10-30 kPa) och lägst skörd i det obevattnade. Skörden av sorten Seresta följde i princip samma mönster som Kuras, men skillnaderna var inte signifikanta. De olika nivåerna i bevattningsintensitet påverkade inte i något fall stärkelsehalten signifikant, detta gäller oavsett år och sort. Ur ett ekonomiskt perspektiv så rekommenderas inte något styrsystem för bevattning inom stärkelsepotatisproduktion, detta eftersom priset på produkten är för lågt och skördeökningarna är för små för att täcka investeringskostnaderna. I matpotatis där priset och kraven på kvalitet är mycket högre lönar sig som regel alltid att optimera bevattningen
|
|
| 5. |
- Ekelöf, Joakim, et al.
(författare)
-
Markfuktens betydelse för knölsättning, skörd och kvalitet i potatisproduktion
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Potatis är en gröda med relativt ytligt rotsystem, vilket gör att den lätt utsätts för torkstress med sänkt skörd och kvalité som följd. Att bibehålla optimal markfukt är många gånger svårt och kan kräva att mätutrustningar och andra redskap används. Denna studie syftar till att klargöra effekten av en exakt markfuktsstyrning i potatis med hjälp av markfuktsensorer och prognosmodeller, samt sätta resultatet i relation till kostnaden för styrutrustningen. Studien bekräftar att både skörd, kvalitet och storleksfördelning påverkas av markfukten men också att sortskillnader finns. Skörden från de olika bevattningsleden skiljde sig signifikant från varandra i sorten Kuras, med högst skörd i de ”optimalt bevattnade” ledet (10-30 kPa) och lägst skörd i det obevattnade. Skörden av sorten Seresta följde i princip samma mönster som Kuras, men skillnaderna var inte signifikanta. De olika nivåerna i bevattningsintensitet påverkade inte i något fall stärkelsehalten signifikant, detta gäller oavsett år och sort. Ur ett ekonomiskt perspektiv så rekommenderas inte något styrsystem för bevattning inom stärkelsepotatisproduktion, detta eftersom priset på produkten är för lågt och skördeökningarna är för små för att täcka investeringskostnaderna. I matpotatis där priset och kraven på kvalitet är mycket högre lönar sig som regel alltid att optimera bevattningen.
|
|
| 6. |
- Ekelöf, Joakim, et al.
(författare)
-
Markfuktens betydelse för knölsättning, skörd och kvalitet i potatisproduktion
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Potatis är en gröda med relativt ytligt rotsystem, vilket gör att den lätt utsätts för torkstress med sänkt skörd och kvalité som följd. Att bibehålla optimal markfukt är många gånger svårt och kan kräva att mätutrustningar och andra redskap används. Denna studie syftar till att klargöra effekten av en exakt markfuktsstyrning i potatis med hjälp av markfuktsensorer och prognosmodeller, samt sätta resultatet i relation till kostnaden för styrutrustningen. Studien bekräftar att både skörd, kvalitet och storleksfördelning påverkas av markfukten men också att sortskillnader finns. Skörden från de olika bevattningsleden skiljde sig signifikant från varandra i sorten Kuras, med högst skörd i de ”optimalt bevattnade” ledet (10-30 kPa) och lägst skörd i det obevattnade. Skörden av sorten Seresta följde i princip samma mönster som Kuras, men skillnaderna var inte signifikanta. De olika nivåerna i bevattningsintensitet påverkade inte i något fall stärkelsehalten signifikant, detta gäller oavsett år och sort. Ur ett ekonomiskt perspektiv så rekommenderas inte något styrsystem för bevattning inom stärkelsepotatisproduktion, detta eftersom priset på produkten är för lågt och skördeökningarna är för små för att täcka investeringskostnaderna. I matpotatis där priset och kraven på kvalitet är mycket högre lönar sig som regel alltid att optimera bevattningen.
|
|
| 7. |
- Ekelöf, Joakim, et al.
(författare)
-
Utvärdering av markfuktsensorer och prognosmodeller för styrning av bevattning i potatis
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Irrigation is often necessary to obtain a good economy on the farm. It can be hard to optimize irrigation even when the farmer has sufficient knowledge about the irrigation need and has the capacity to meet the need, due to uncertainty in weather forecasts and variability in selling prices for the crop. There are several technical tools to facilitate the decision-making regarding irrigation, such as forecasting models and soil moisture sensors. The evaluation assessed seven different models and sensors. The Danish irrigation forecasting model and the Watermark sensor showed the best result and are recommended for decision making in irrigation of quality potato in order to increase profitability. It is not profitable to use the soil moisture sensors in starch potato for facilitating decision making in irrigation due to low price and low demands on quality of the tubers
|
|
| 8. |
- Ekelöf, Joakim, et al.
(författare)
-
Utvärdering av markfuktsensorer och prognosmodeller för styrning av bevattning i potatis
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bevattning är ofta ett måste för att en god odlingsekonomi skall uppnås. Även om odlaren vet bevattningsbehovet och har möjlighet att tillgodose detta kan det vara svårt att bevattna optimalt, på grund av osäkerheten som finns i väderprognoser och försäljningspriser för potatisen. Det finns flera tekniska hjälpmedel för att underlätta beslutsfattandet, så som prognosmodeller och markfuktssensorer. I denna studie utvärderades sju olika modeller och sensorer. Best i test blev den danska bevattningsprognosmodellen samt Watermarksensorn som båda är prisvärda och användarvänliga. I grödor med högt värde så som matpotatis är ett styrsystem med stor sannolikhet lönsam och har potential att spara vatten. I stärkelsepotatis är det dock inte ekonomiskt försvarbart att använda markfuktssensorer för styrning av bevattning på grund av lågt pris och låga kvalitetskrav på potatisen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
