| 1. |
- Lindvall, Johannes, et al.
(författare)
-
Starkt stöd för obligatorisk barnvaccination
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. ; , s. 231-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Återkommande utbrott av mässling i Europa och Nordamerika har väckt frågan omobligatoriska vaccinationsprogram till liv både i Sverige och i andra delar av världen. I detta kapitel redovisas unika resultat från 2018 års nationella SOM-undersökning, som visar hur stödet för obligatorisk barnvaccination skiljer sig åt mellan olika samhällsgrupper i Sverige. Analysen visar att det finns ett stort stöd för införande av obligatorisk barnvaccination – tre av fyra svenskar anser att det är ett mycket bra eller ganska bra förslag. Stödet är starkare bland äldre och bland personer som ofta läser morgontidningar. Stödet är svagare bland personer som saknar förtroende för sjukvårdspersonal och som ber till Gud minst en gång per månad.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Storm och stiltje (inledningskapitel)
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 11-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Årets forskarantologi från SOM-institutet har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i omvärlden har sett ut under 2018. Stormar har setts komma och gå, vissa mer utdragna än andra. Det har stormat mellan nationer och inom nationer, mellan statschefer och mellan beslutsfattare och medborgare. Det har stormat kring stora multinationella företag såväl som inom anrika kulturinstitutioner. Och i skog och mark har eldstormar dragit fram. Men många starka vindar har också kommit att mojna och stundtals bli till stiltje. Mångåriga konflikter mellan grannländer har präglats av ökad öppenhet och försoning. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. I vilken vindriktning blåste då den allmänna opinionen? På vilka områden såg vi vindomslag och förändringar i människors vanor och attityder 2018? I detta första kapitel inleder vi analyserna av den nationella SOM-undersökningen 2018 genom att granska några utvalda områden inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier som karaktäriserats av såväl stormar som av stiltje. Mer specifikt kommer vi att analysera bilden av vart det svenska samhället är på väg enligt medborgarna, vilka frågor som upplevs som oroande inför framtiden, hur medborgarna bedömer de svenska partiledarna samt det vardagsliv som föregår på internet. Samtliga områden är sådana som kan bidra med ökad förståelse för människors samhällssyn, politiska ställningstaganden och bemötande av medmänniskor. I sammanhanget är tid en viktig faktor för att förstå hur den svenska opinionen har påverkats av väder och vind genom åren. Innan vi påbörjar analyserna av samhällets strömningar, kommer vi dock först att göra en kort genomlysning av opinionsåret 2018 genom att studera vad svenska medier rapporterade om.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Burlacu, D., et al.
(författare)
-
The politics of credit claiming: Rights and recognition in health policy feedback
- 2018
-
Ingår i: Social Policy & Administration. - : Wiley. - 0144-5596. ; 52:4, s. 880-894
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Why do governments recognize rights? In this article, we rely on natural experiments and an innovative matching technique to identify a new causal mechanism of policy feedback, which we refer to as the recognition effect. We rely on the hard case of health care to demonstrate that attitudes towards the health system change in response to government policy change and, indeed, even to rights-based initiatives. During the time when public opinion surveys on public satisfaction with the health system were in the field, governments in both Germany and Sweden introduced a new right: the right to a maximum waiting time for health services. This serendipity allowed us to compare respondents' attitudes both before (control) and after the implementation of the waiting time guarantee (treatment), using coarsened exact matching to account for the imbalances in the treatment and control groups. We find that respondents interviewed after implementation of the new waiting time guarantees (in contrast to those interviewed before the introduction of the guarantees) express higher levels of satisfaction with the health system in general, but do not evaluate their specific medical treatment (including waiting times) more positively. We interpret this finding as evidence that citizens respond to governmental recognition of their rights as a good per se, independent of their personal experience with the particular public service at hand. Thus, we argue that theories of policy feedback need to move beyond their focus on direct material experience with the policies at hand, and to incorporate mechanisms of symbolic action and normative valuations into their causal models.
|
|
| 6. |
- Carelli, Daniel, 1991, et al.
(författare)
-
Contested governance of collective action against AMR in the EU
- 2023
-
Ingår i: Steering Against Superbugs The Global Governance of Antimicrobial Resistance Edited (edited by Olivier Rubin, Erik Baekkeskov, and Louise Munkholm). - Oxford : Oxford University Press. - 9780192899477
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Carlsson, Fredrik, 1968, et al.
(författare)
-
Peers, policy, and attitudes as drivers of antibiotic prescribing
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this study we investigated how treatment norms about antibiotic use affect a doctor´s decision to prescribe antibiotics. We also investigated the attitudes and behavior of the same physicians as private persons. We find that compared with ordinary citizens, physicians are more worried and more well-informed about antibiotic resistance and use, yet they consume more antibiotics and are less willing to limit their personal use of antibiotics. There is a strong correlation between a doctor´s decision not to prescribe and the treatment norms, i.e., the perception of the common choice among physicians considering antibiotics prescription and the guidelines of antibiotics use. We also find a strong connection between professional and private attitudes: Although physicians themselves on average use more antibiotics than the general public, those who are willing to abstain from using antibiotics as a private person are also more willing not to prescribe antibiotics to their patients.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Cassel, Felix, 1992, et al.
(författare)
-
All inclusive eller baspaket? Svenska folket tecknar ett samhällskontrakt
- 2024
-
Ingår i: Inferno. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673557 ; , s. 45-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällskontraktet kan ses som ett implicit avtal som specificerar det ömsesidiga utbytet av förpliktelser mellan medborgare och stat. Detta begrepp har på senare år kommit att ta en allt större plats i samhällsdebatten. Debattörerna gör ofta gällande att samhällskontraktet är på väg att brytas. Frågan är emellertid vad samhällskontraktet egentligen består av och vad svenskarna anser om kontraktets giltighet? I det här kapitlet gör vi ett försök att besvara dessa frågor. Resultaten visar att det finns ett slags ”baskontrakt” som alla är mer eller mindre ense om. Det handlar om att följa lagar, rösta, betala skatt och att inte överutnyttja välfärdssystemet. Därutöver kan vi se att det finns tydliga ideologiska skiljelinjer gällande vilka krav som ställs på staten respektive medborgarna i ett utökat ”premiumkontrakt”. Likaså är födelseland av betydelse för kontraktets omfattning. Vi kan också konstatera att det finns en beredskap att göra uppoffringar för att få kontraktet att fungera.
|
|
| 10. |
- de Fine Licht, Karl, 1979, et al.
(författare)
-
Exploring the measurement of political trust: A multilevel observational analysis of six Swedish public agencies
- 2024
-
Ingår i: Social Sciences and Humanities Open. - 2590-2911. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Political trust is a well-used construct and serves both as an explanation and an outcome in the social sciences. Considering the importance of the construct,relatively little attention has been allocated to its measurement. While the existing literature on the measurement of political trust focuses on either developing and validating new scales, or scaling and equivalence assessment of the more general measures, this article contributes by analysing the contents of the widely used survey items of political trust. Put differently, what is in a typical political trust measure? The analysis uses relevant observational data from Sweden (n = 1760)with repeated questions over six public agencies, where the typically used trust measurement is regressed on theoretically motivated psychological antecedents of trust using a hierarchical heteroskedastic ordered probit model. Results imply that the typical trust measurement contains traces of perceived competence and less so perceived motivation. The results also suggest that political actor sdo carry meaning beyond the trust construct, influencing both the location and scale of the response distribution.
|
|
