| 1. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Aktiva badhus
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet. I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.
|
|
| 2. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Analysis and Development of the Interpretation process in LCA
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this work is to study interpretation as a procedure to use the quantitative results of a life-cycle inventory to compare process alternatives with the aim to conclude, whether or not significant differences exist with regard to the studied issues (individual emissions or impact categories). As a result of an introductory survey a procedure for quantitative interpretations is suggested, with data-quality scoring, statistical experimental planning, and multivariate data analysis as basic tools. The procedure has been tested on a case study of treatment of paper packaging waste, either by material recycling or by energy recovery (incineration). The inventory of an earlier study has been used. With the aid of what is called a conceptual model five variables, which could be presumed to have an influence on the environmental impact of paper packaging waste treatment, were identified. The choice of technology, material recycling or energy recovery, was one of these variables. Subsequently 36 scenario calculations, organised in an experimental matrix, were performed. The result was interpreted with the multivariate techniques principal component analysis (PCA), partial least-square modelling (PLS), and uncertainty analysis. The multivariate analysis made it possible to isolate the influence of the variable 'choice of technology' on the environmental impact of the system.
|
|
| 3. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Våtoxidation. Kinetik- och effektstudier i laboratorieskala med två skogsindustriella avfallsvätskor.
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man i ett konkret fall överväger att tillgripa våtoxidation som behandlingsmetod för en avloppsvattenström, bör man vid inledande laboratorieförsök naturligen studera två punkter: 1. Reaktionskinetiken. 2. Bildade produkter. För att utarbeta en försöksmetodik för laboratorieexperiment med våtoxidation samt för att demonstrera våtoxidationens potential som behandlingsmetod för svårbehandlade avloppsvatten har vi genomfört en laboratoriestudie med två avloppsvatten, som är svåra att behandla biologiskt, nämligen ett talloljekondensat och ett koncentrerat E-stegsvatten. Tre typer av försök genomfördes, nämligen kinetikstudier, produktstudier i satsvisa försök samt försök med halvkontinuerligt arbetande reaktor. I samtliga fall var försöksutrustningens kärna en 2 liters laboratoriereaktor av inconel. Vid kinetikförsöken studerades inverkan av temperaturen i intervallet 200-300 C samt för E-stegsavloppet även inverkan av pH-värdet. Båda parametrarna var av betydelse inom det studerade intervallet. Ändring av reaktionsbetingelserna manifesterade sig framför allt som en ändring av andelen lätt oxiderbar substans, mindre som en ändring av hastighetskonstanter. Vid 300 C kunde ca 90 % av COD avlägsnas inom loppet av 15 minuter. Produktstudierna visade dock, att i fallet talloljekondensat endast 60 % av det organiska kolet avlägsnades vid 300 C. Vid närvaro av Cu(II)-joner kunde dock ett höggradigt avlägsnande även av TOC uppnås. Ur E-stegsavloppet avlägsnades klororganisk substans (AOX) nästan fullständigt. De genomförda försöken visade, att vi med den använda fösöksmetodiken med en måttlig ansträngning kan klarlägga nödvändiga betingelser för och uppnåeligt resultat vid våtoxidation av ett givet provvatten.
|
|
| 4. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Tillämpning av multivariata metoder för övervakning och optimering av skogsindustriella biologiska reningsanläggningar
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med att utsläppskraven på skogsindustrin ökat under 90-talet byggde många luftade dammar om till långtidsluftad aktivslamanläggning (LAS). Med en LAS anläggning ökar möjligheterna till styrning väsentligt i jämförelse med en traditionell luftad damm. I detta projekt som initierats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Å-forsk var målet att skapa ett multivariat övervakningssystem för att ta fram viktig processinformation för övervakning och styrning av en LAS-anläggning. Inledningsvis installerades en del kompletterande givare för mätning av suspenderat material och TOC vid olika positioner i processen. Därefter implementerades en dynamisk databas för att produktionsanpassa datainsamlingen. Databasmodellen kompenserar för tidsförskjutningarna i processen vilket gör att tidsseriemodellering inte är nödvändig. Ett viktigt resultat av databasmodellen är att data loggas snabbt när produktionen är snabb (högt flöde) och med lägre frekvens vid låg produktion (lågt flöde). Detta medför att man minimerar 'data overload'. Parallellt med framtagning av databasmodellen beräknades multivariata modeller på laboratoriedata för att få fram indikationer på viktiga processparametrar och på modelleringskonceptet. Resultaten för modelleringen på laboratoriedata föll mycket väl ut, bl.a. hittades interaktioner mellan variabler som tidigare var okända, t.ex. korrelerade fastsittande ciliater, filament i anoxisk miljö och frisimmande bakterier i olika utsträckning mot kvalitetsvariablerna utgående COD, utgående suspenderade ämnen samt utgående total fosfor. Detta har medfört en större processkunskap och bättre styrningsmöjligheter för processoperatörerna. I slutfasen av projektet utvärderades realtidsdata med en multivariat modell baserad på data från den dynamiska databasen. Modeller för processövervakning (PCA) och för prediktion av utgående kvalitétsvärden (PLS) genomfördes med goda resultat. Systemet från insamlat mätvärde till databasmodell och multivariat prediktion fungerar väl. Förseningar i projektet gör dock att dataomfattningen i kalibreringsmodellerna är för liten för att modellera alla verkliga driftscenarior. Implementeringen av systemet var mycket lyckad och modeller predikterar och övervakar idag i realtid. I den närmaste framtiden kommer detta system fortfarande att vara i drift för att ta fram bättre och mer omfattande modeller. Projektet har framförallt utvecklat ett verktyg som visar på styrkan av att tillämpa multivariata realtidssystem för processövervakning. Eftersom verktyget är generellt och kan tillämpas på andra processer är det givetvis intressant för t.ex. skogsindustrin att tillämpa dessa metoder på andra processer så som massa- och pappersframställning
|
|
| 5. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Avfall från skogsindustrin- mängder, sammansättning och omhändertagande
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick.
|
|
| 6. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Biologisk nedbrytning av steroler och andra extraktivämnen i skogsindustriella avloppsvatten
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den mikrobiella nedbrytningen av ett antal organiska föreningar som kan förekomma i skogsindustriella avloppsvatten har studerats i laboratorieförsök. Undersökta ämnen var klorerade fenolära föreningar, klorerade veratroler, fettsyror, hartssyror, steroler, triterpenalkoholer och komplexbildaren EDTA. Alla de studerade föreningarna utom EDTA avlägsnades effektivt under aerob behandling vid realistiska belastningar. I en del fall kan omvandling till andra föreningar förekomma, utan fullständig nedbrytning. Dessutom får man ofta räkna med en viss adsorption till biomassan. Tekniskt och ekologiskt är det viktigaste att toxiska föreningar förhindras att nå recipienten, dvs att det behandlade vattnet efter sedimentering inte innehåller skadliga halter av miljöfarliga ämnen. Ämnen adsorberade till biomassan förutsätts tas omhand i destruktionen av överskottsslam. Nedbrytningen av steroler har studerats speciellt. De kan antingen brytas ned i en biologisk slutbehandling av totalavloppsvattnet eller i separat behandling av renseriavloppsvattnet. Detta innehåller en stor del av sterolerna i en begränsad volym. Försöken visade att nedbrytningen av steroler är helt beroende av sam-metabolisism med andra lättnedbrutna föreningar. Avgörande för hur snabb och fullständig nedbrytningen blir är alltså förhållandet mellan steroler och dessa kolkällor. Det förhållandet kommer att variera mellan olika bruk och i både renseriavloppsvattnet och i totalavloppsvattnet
|
|
| 7. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Biologisk rening i pilotskala av avloppsvatten från ett renseri - jämförelse med olika separationstekniker
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biologisk behandling av renseriavloppsvatten har testats i pilotskala i ett svenskt massabruk. Barr-och lövved barkades i kampanjer och uppvärmt råvatten användes i renseriet. Den biologiska anläggningen var av typ långtidsluftad aktivslam och i ca 5 m3 skala. Försöken visade att vattnet var lättbehandlat och mycket bra avskiljning erhölls för de flesta analyserade ämnesgrupperna. Minskningen i vattenfasen för olika variabler var ungefär: COD 75 %, BOD7 95 %, Kväve 35 %, Fosfor 60 %, Suspenderat material 40 %, Totalt extraherbat 90 %, Fettsyror 90 %, Hartssyror 95 %, Steroler 85 %, Akut toxicitet 95 %. Det biologiska slammet var emellertid volyminöst och svårdimenterat. Egenskaperna förbättrades något vid införande av ett litet selektorsteg. Samma vatten behandlades också med flotation och ultafiltrering (pilotskala) samt kemisk fällning och sandfiltrering (labskala). Både fällningen och flotationen (som innefattade ett fällningssteg) gav mycket bra separation av närsalter, suspenderat material och extraktivämnen. Minskningen av COD och toxicitet var sämre än den i biopiloten. Ultrafiltreringen gav också en närmast fullständig avskiljning av extraktivämnena, men trots det ingen påverkan av toxiciteten. Den enklare sandfiltreringen gav lägre avskiljningsgrader och påverkades negativt av de höga halterna av suspenderat material. Grova kostnadsuppskattningar har gjorts för de olika behandlingsmetoderna. Försöken visar att separat behandling av renseriavloppsvattnet gav bra avskiljning av olika ämnen, men effekten på de totala utsläppen från bruket varierade mellan olika perioder. Variationen mellan olika bruk är ännu större, varför några generella rekommendationer om separat behandling inte kan ges.
|
|
| 8. |
- Filipsson, Staffan, et al.
(författare)
-
Resurseffektiv optimering av fosfateringsprocessen
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport visar hur kvalitetsoptimering och resusreffektivisering av en process kan genomföras parallellt. Detta har åstadkommits genom att: * Identifiera vilka processparametrar i fosfateringsprocessen som har störst påverkan på produktkvalitén, i detta fall definierad som fosfateringsskiktets tjocklek (skiktvikt) samt färgens vidhäftning * Upprätta en god överblick över flödena i processen (kemikalier och vatten) för att på så sätt identifiera var och hur de största resursförlusterna sker samt hur de ur kvalitetssynpunkt mest förorenande ämnen sprids i processen * Utföra försök och beräkningar med syfte att förbättra recirkuleringen av vatten och kemikalier i processen i de delprocesser som enligt ovan har störst påverkan på produktkvalitén och resursförbrukningen Resultatet av arbetet har varit lyckosamt och visar att arbetsmodellen för 'Resurseffektiv kvalitetsoptimering' fungerar väl och kan tillämpas då man vill optimera sin process ur kvalitéts- och miljösynpunkt parallellt.
|
|
| 9. |
- Filipsson, Staffan, et al.
(författare)
-
Resurseffektiv optimering av fosfateringsprocessen, bilaga 1-10.
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport visar hur kvalitetsoptimering och resusreffektivisering av en process kan genomföras parallellt. Detta har åstadkommits genom att: * Identifiera vilka processparametrar i fosfateringsprocessen som har störst påverkan på produktkvalitén, i detta fall definierad som fosfateringsskiktets tjocklek (skiktvikt) samt färgens vidhäftning * Upprätta en god överblick över flödena i processen (kemikalier och vatten) för att på så sätt identifiera var och hur de största resursförlusterna sker samt hur de ur kvalitetssynpunkt mest förorenande ämnen sprids i processen * Utföra försök och beräkningar med syfte att förbättra recirkuleringen av vatten och kemikalier i processen i de delprocesser som enligt ovan har störst påverkan på produktkvalitén och resursförbrukningen Resultatet av arbetet har varit lyckosamt och visar att arbetsmodellen för 'Resurseffektiv kvalitetsoptimering' fungerar väl och kan tillämpas då man vill optimera sin process ur kvalitéts- och miljösynpunkt parallellt.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Resurseffektiv avloppsvattenrening. Samlad rapport över programmet 2002-2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet med projektet har varit att ta fram en resurseffektivare och mer hållbar avloppsvattenreningsteknik där miljövinsterna som erhållits genom reningen av vattnet som släpps ut till recipienten jämförs med miljöbelastningen som uppstår vid resursförbrukningen av t.ex. energi och fällningskemikalier i reningsprocessen. Målet var även att försöka identifiera brytpunkten för något verkligt fall där miljöbelastningen till följd av resursförbrukningen blir större än miljövinsten för det renade avloppsvattnet. Målet ur en teknisk aspekt var att ta fram nyckeltal för olika tekniska alternativ till t.ex. syresättning och kemisk fällning och andra typer av reningstekniker samt att ta fram modeller och reglerstrategier för att möta behovet av en resurseffektiv avloppsvattenrening. Projektet har genomförts i programstruktur med ett antal delprojekt som angriper frågeställningen med resurseffektiv avloppsvattenrening från olika håll. Följande delprojekt har utförts inom programmet: Resurseffektiv luftning Processidentifiering genom modellering av realtidsdata för en bättre övervakning Implementering av 'soft sensors' som ett alternativ till reella mätningar Identifiering av brytpunkter Avancerad styrning av fällningsprocessen i reningsverk Arbetet har bl.a. omfattat: Studie av luftarsystem med framtagande av relevanta mått på syreöverföringskapacitet och energiförbrukning. Delrapport 03-04-02. Processidentifiering genom modellering av realtidsdata på två reningsverk. Delrapport 03-01-13. Studie av alternativ till traditionell styrning av kemikaliedosering i kommunala reningsverk. Delrapport 04-11-18. 'Soft sensors' som ett komplement till traditionella mätningar i avloppsreningsverk. Delrapport 05-08-31. Ytterligare resultat redovisades på referensgruppsmöten 2006-04-21 och 2007-03-05. Delar av ett M.Sc. examensarbete. Kalibrering av en simuleringsmodell som ska användas i delprojektet Identifiering av brytpunkter. Implementering av LivsCykel Inventerings (LCI)-modeller on-line på Henriksdal, december 2006. Simuleringar av Henriksdals reningsverk kopplade till LCI-modeller för identifiering av brytpunkter.
|
|
