| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Jakob, et al.
(författare)
-
Webbaserad pedagogisk meritportfölj : från idé till verklighet
- 2011
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 1:1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk meritering och pedagogiska meritportföljer har under det senaste decenniet fått ökad uppmärksamhet. Idag (mars 2011) ger en sökning på Google® 6 140 respektive 1 990 träffar på dessa två sökord. Många av träffarna på Google® handlar om högskolors rekommendationer att dokumentera pedagogiska meriter, men antalet publicerade artiklar i detta ämne är mycket få. Högskolan behöver bra lärare och för att uppnå det så måste undervisning och andra utbildningsinsatser uppmärksammas och belönas. Användandet av pedagogiska meritportföljer anses öka betydelsen av undervisningsinsatsen vid anställningar och befordran och är ett sätt att professionalisera undervisning (Fayne, 1991). Många högskolor och universitet har utarbetat handlingsplaner för hur pedagogiska meriter ska dokumenteras och bedömas liksom strategier för hur medarbetarna ska utveckla sin pedagogiska skicklighet. ”Uppifrån” finns således både skrivna dokument och viljan och intentionen att premiera pedagogiska insatser. Trots detta upplever många medarbetare att pedagogiska insatser inte lönar sig att dokumentera då dessa meriter inte värderas tillräckligt högt, exempelvis i jämförelse med forskningsmeriter. Samtidigt vittnar pedagogiskt sakkunniga om att de pedagogiska meritportföljer som de ombeds granska (vid exempelvis tjänstetillsättningar) ofta är ostrukturerade och av varierande kvalité. För att pedagogiska meriter ska få avsedd tyngd vid tjänstetillsättningar fordras att de redovisas på ett sätt som gör det möjligt för sakkunniga att värdera dem. Bedömning av både vetenskapliga och pedagogiska meriter görs i många fall av sakkunniga utan särskild pedagogisk utbildning och de pedagogiska meriterna anses generellt mer svårbedömda än de vetenskapliga (Lindberg, 1997). Någon form av standardisering och mallar i samband med presentation av pedagogiska meriter bör därför kunna vara till hjälp för såväl sökanden som bedömare. Det finns behov av redovisning av pedagogiska meriter även för andra ändamål än vid tjänstetillsättningar. Många medarbetare (som inte avser att söka akademisk tjänst) gör betydande insatser i undervisningen exempelvis i form av administration, föreläsningar, seminarieledning samt klinisk handledning, och dessa prestationer bör användas som underlag för exempelvis planeringssamtal, löneförhandlingar och kompetensutveckling. Många finner det svårt att redovisa dessa undervisningsinsatser. Orsaken till detta är sannolikt delvis bristen på tradition att bokföra pedagogiskt arbetet (i kontrast till vetenskapligt arbete), men också bristen på ett användarvänligt verktyg för bokföring. Detta var startskottet för ett projekt som syftade till att framställa en personlig webbaserad pedagogisk meritportfölj som skulle kunna överbrygga det praktiska bekymret och ge medarbetarna ett smidigt verktyg för dokumentation av och reflektion runt pedagogiska meriter. Detta samtidigt som det skulle vara acceptabelt som instrument för sökande av akademisk tjänst genom att bygga på Uppsala universitets pedagogiska program och riktlinjer för meritvärdering. Denna artikel beskriver processen från idé till färdig webbaserad pedagogisk meritportfölj för vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Även om det sannolikt existerar liknande webb-verktyg för bokföring av pedagogiska meriter så är detta oss veterligen det första verktyg i sitt slag som framställts och beskrivits. Syftet med artikeln är att sprida kunskap om både konceptet och arbetsprocessen för att underlätta spridning till andra fakulteter och lärosäten.
|
|
| 6. |
- Rügheimer, Louise, et al.
(författare)
-
Determination of the charge of the plasma proteins and consequent Donnan equilibrium across the capillary barriers in the rat microvasculature
- 2008
-
Ingår i: Acta Physiologica. - : Wiley. - 1748-1708 .- 1748-1716. ; 194:4, s. 334-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim Due to the negatively charged proteins in plasma, a Donnan equilibrium will be formed between plasma and interstitium or, as in the glomerulus, between glomerular plasma and Bowman's space. The phenomenon is of great physiological significance in the sense that the electro-osmotic pressure offered by the small ions attracted to the proteins may account for an important part of the total colloid osmotic pressure and also as the electric potential consequent to the Donnan distribution will affect the transcapillary transport of all charged molecular compounds. The present study aimed at estimating the protein charge in rat plasma in order to validate its importance for colloid osmotic pressure and potential. Methods The charge of the plasma proteins was determined in vitro from the concentration of sodium across a cellophane membrane separating a rat plasma sample from saline alone. However, in order to improve the sensitivity of the method, the studies were carried out at an ionic strength of 1/10 of physiological saline. Results The average charge of plasma was estimated at 0.23 +/- 0.003 mEq g(-1) protein (mean +/- SE), and the standard variation at +/- 0.01 mEq g(-1), i.e. about 5%. At the normal protein concentration in Wistar rats of 50 g L-1, the charge of the proteins in systemic plasma was calculated to be 11.5 mEq L-1, whereas in glomerular and peritubular capillary plasma, the larger protein concentration increases the protein charge to 14.4 mEq L-1. Conclusion The results verify that the plasma protein charge accounts for about one-third of the total colloid osmotic pressure and that the obtained potential will constitute a major driving force for the transport of charged molecular compounds.
|
|
| 7. |
- Rügheimer, Louise, et al.
(författare)
-
Hormonal regulation of renomedullary hyaluronan
- 2008
-
Ingår i: Acta Physiologica. - : Wiley. - 1748-1708 .- 1748-1716. ; 193:2, s. 191-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM Hyaluronan (HA) is involved in renomedullary water handling through its water-binding capacity. This study addressed the effect of hormones involved in regulating fluid-electrolyte homeostasis on renomedullary HA content in vivo and in vitro. METHODS The kidneys from rats treated with L-NAME, indomethacin, vasopressin (AVP) or methylprednisolone (MP) during euvolaemia or water loading were analysed for HA by RIA, ELISA and histochemical staining. HA was measured in renomedullary interstitial cells treated with AVP, angiotensin II (Ang II) or a combination of AVP and Ang II. RESULTS Baseline renal cortical and medullary HA content was unaffected by 2 h of intravenous treatment with L-NAME (NOS inhibitor) or indomethacin (cyclo-oxygenase inhibitor), whereas AVP reduced medullary HA by 33%. During 2 h of acute water loading, diuresis was accompanied by an increase in renomedullary HA (+45%), but cortical HA was unaffected. In both L-NAME- and indomethacin-treated animals, the water loading-induced increase in renomedullary HA was absent, indicating involvement of NO and prostaglandins. After 7 days of MP treatment, medullary HA was reduced by 40%, but the water loading-induced elevation in HA remained. In cultured renomedullary interstitial cells, AVP reduced the HA content in the supernatant by 63%, and simultaneous treatment with Ang II reduced the HA content even further (95%). CONCLUSION AVP reduces HA content, and NO and prostaglandins are needed for the increase in HA during water loading.
|
|
| 8. |
- Rügheimer, Louise, et al.
(författare)
-
Hyaluronan synthases and hyaluronidases in the kidney during changes in hydration status
- 2009
-
Ingår i: Matrix Biology. - : Elsevier BV. - 0945-053X .- 1569-1802. ; 28:7, s. 390-395
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hyaluronan is a large glycosaminoglycan that is abundant in the interstitium of the renal medulla/papilla. Papillary hyaluronan increases during hydration and decreases during dehydration. Due to its gel properties and ability to retain large volumes of water, hyaluronan plays a role in renal water handling by affecting the permeability characteristics of the papillary interstitium. The focus of the present investigation was the regulation of hyaluronan metabolism in the kidney, especially during variations in hydration status. In control papillas, HAS 2 mRNA was heavily expressed and HAS 1 and 3 mRNA were weakly distributed. HYALs 1-3 mRNA were found at high expression and HYAL 4 was only weakly expressed. in hydrated animals, the diuretic response (12-fold) was followed by a 58% elevation in papillary hyaluronan and a 45% reduction in the excreted urinary hyaluronidase activity. No difference was determined in HAS 1-3 mRNA or HYAL 1, 3-4 mRNA expression, suggesting a change in activity rather than amount of protein. In dehydrated animals, antidiuresis was followed by a 22% reduction in papillary hyaluronan and a 62% elevation in excreted urinary hyaluronidase activity. Plasma vasopressin was 2.8-fold higher in dehydrated vs. hydrated rats. In conclusion, HAS 2 appears a major contributor to the baseline levels of hyaluronan. Reduced HAS 2 gene expression and increased excreted urinary hyaluronidase activity during dehydration contribute to the reduced amount of hyaluronan and to antidiuretic response.
|
|
| 9. |
- Rügheimer, Louise, 1970-
(författare)
-
Kidney Hyaluronan : Regulatory Aspects During Different States of Body Hydration, Nephrogenesis & Diabetes
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The kidney regulates the excretion of water and electrolytes, which maintains homeostasis and enables control of arterial blood pressure. Hyaluronan, a large negatively charged interstitial glucosaminoglycan, is heterogeneously distributed within the kidney, primarily found in the medulla.Medullary hyaluronan content changes depending on the state of body hydration and plays a part in fluid regulation through its water binding and viscoelastic properties. The aim of this thesis was to provide new insight into the regulation of intrarenal hyaluronan during different states of body hydration, during completion of kidney development, and during diabetes mellitus.Dehydration reduces medullary interstitial hyaluronan in parallel with reduced hyaluronan synthase 2 gene expression and increased urinary hyaluronidase activity. Acute hydration results in an increase in medullary hyaluronan, an increase that requires nitric oxide and prostaglandins. Urinary hyaluronidase activity decreases during hydration. The elevation of hyaluronan is important for reducing water permeability of the interstitium i.e. favoring diuresis.Changes in hyaluronan concentration constitute a morphoregulatory pathway that plays a key role in nephrogenesis. The reduction in neonatal hyaluronan depended on an angiotensin II mediated process that does not appear dependent on lymph vessel formation. If angiotensin II is blocked with an ACE inhibitor, hyaluronan accumulates, which results in structural and functional abnormalities in the kidney. Renomedullary hyaluronan is elevated during uncontrolled diabetes, which coincides with induction of hyaluronan synthase 2 mRNA, hyperglycemia, glucosuria, proteinuria and overt diuresis. The levels of hyaluronan are probably at a terminus ad quem as no further response was seen during hydration. The higher interstitial expression of hyaluronan during diabetes may be involved in the progression of diabetic nephropathy.This thesis in physiology provides new mechanistic insights into the regulation of renal hyaluronan during various aspects of fluid handling.
|
|
| 10. |
- Rügheimer, Louise, 1970-
(författare)
-
Lotusskor och liljefötter
- 2013. - 700
-
Ingår i: Skor är huvudsaken. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789150623345 ; , s. 20-21
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
