| 1. |
- Andersson, Karin, 1990-, et al.
(författare)
-
Continued sport and physical exercise during COVID-19: Strategies of staying active in Sweden
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The COVID-19 pandemic has had devastating effects both for the global sport community as well as for individual exercisers around the world. Due to a wide range of imposed measurements to prevent the disease, day-to-day physical activities for entire populations are restricted by physical distancing, cancelled tournaments, and closed gyms. Sweden has chosen to apply recommendations instead of restrictions, however, little is known about how individuals in Sweden reason around, and act out their personal sport participation. Accordingly, the aim of this study is to increase knowledge of how sport participation was motivated from a micro perspective during the first wave of COVID-19. The paper is based on a mixed-methods-study with data from a questionnaire (N = 1,141) and material from semi-structured interviews (N =90). The results indicate that respondents who were already active before the pandemic remained active or even increased their activity levels. To investigate this further, the interviews were analyzed with critical discourse analysis to uncover how respondents justified their continued/increased personal sport participation. These could be summarized as (discursive) strategies of perpetuation based on (i) specific contexts, (ii) scientific and (personal) experienced knowledge of covid-19, and (iii) trust in others’ ability to follow recommendations to prevent the spread. Accordingly, this study contributes with new knowledge of how sport participation in Sweden was motivated, and, from a larger perspective, how a pandemic may influence attitudes toward health and exercise in an advanced Western capitalist society.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Karin, 1990-, et al.
(författare)
-
Spatial transitions, levels of activity, and motivations to exercise during COVID-19 : a literature review
- 2022
-
Ingår i: Sport in Society. - : Routledge. - 1743-0437 .- 1743-0445. ; 25:7, s. 1231-1251
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The COVID-19 pandemic and its related measurements have challenged physical activity in various ways, ranging from closed fitness facilities to virtual curfews. Correspondingly, there is currently a rising scholarly interest in investigating how people have navigated their physical activity during the pandemic, and, especially, if physical activity has decreased or not. Accordingly, surveys and studies are rapidly accumulating. Therefore, the purpose of this literature review is to summarize, categorize, and map literature published before May 2021 on physical activity amid COVID-19.This study consists of a mixed methods explanatory sequential design, based on an outcome-oriented pragmatism of the middle. Firstly, a systematic literature review on Scopus was conducted, followed by a VOS-viewer bibliometric analysis. Subsequently, a focused literature review was written. The point of integration of methods was embedded. The systematic review resulted in 1,335 articles, which were used for two separate VOS-viewer visualizations. The illustrations reveal where research comes from, which journals have published most on physical activity during COVID-19, and how the research is globally cited. Furthermore, based on the review, three clear topical trends of research emerge; spatial transitions, frequencies of physical activity, and motivations to exercise during COVID-19. The bibliometric data demonstrates that research from only a few countries seem to be impactful, whereas the review portrays that conclusions in regard to whether physical activity has decreased or not lack agreement, possibly as a result of disclosing different definitions of physical activity.
|
|
| 4. |
- Larneby, Marie, 1978-, et al.
(författare)
-
Från naturvård till klimathot : Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att öka kunskapen om arbetet med ekologisk hållbarhet i ett urval av organisationer anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Friluftsorganisationerna skiljer sig åt i flera avseenden och för rapporten har nio organisationer studerats för att visa likheter och variationer. Några organisationer har starkt fokus på naturvistelse och miljövård, andra har samvaro med eller vård av djur som sin centrala verksamhet, och så finns det organisationer som bedriver motoriserad verksamhet. Materialet för rapporten är friluftsorganisationernas hemsidor och intervjuer med representanter från nio av organisationerna. Genom analysverktyget SWOT visar vi organisationernas interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot för ett fortsatt arbete med ekologisk hållbarhet. Materialet presenteras även som fem narrativ för att synliggöra återkommande berättelser i det insamlade materialet.Narrativen ger en verklighetsnära illustration av uppfattningar och erfarenheter från friluftsorganisationernas hållbarhetsarbete.Friluftsorganisationerna visar flera styrkor i arbetet med ekologisk hållbarhet. Den kanske mest uppenbara styrkan är att värnande om naturen och miljön är en grundläggande värdering i många verksamheter. Kopplingen till att vidareutveckla det ekologiska hållbarhetsarbetet upplevs därför som naturlig och självklar. En annan styrka är att det finns en bred kunskaps- och kompetensbas om natur och miljö. Den utgör en central resurs i hållbarhetsarbetet.Trots att ekologisk hållbarhet har en, ofta väldigt stark, plats på organisationernas agendor, framkommer det att det saknas resurser för att genomföra och utveckla förändringar och strategier. Det är en svaghet. Resurser innebär tid för några organisationer och/eller ekonomiska medel för andra. I relation till detta omtalas brister i samhälleliga strukturer och infrastruktur som hinder. I analysen om svagheter och hinder synliggörs en annan barriär som kan knytas till individen - när de tär svårt eller för omständligt att göra miljövänliga val.Materialet har vidare analyserats med KASAM, känsla av sammanhang,som förklarar hur tillvaron upplevs som begriplig, hanterbar ochmeningsfull. För att skapa begriplighet kring ekologiskt hållbarhetsarbete är olika typer av kunskap och kompetens en viktig grund. Den finns i flera av organisationerna och är främst naturvetenskaplig, men med inslag avhistoria och pedagogik. Det lägger en bra grund för att kunna hantera hållbarhetsarbetet, men när resurser brister är hanterbarheten inte lika stark. Då är meningsfullheten av stor betydelse, vilket i detta sammanhang innebär medlemmarnas engagemang för natur, djur och miljö.En slutsats är att organisationernas verksamheter i flera avseenden har syften och mål som tangerar ambitioner för ökad ekologisk hållbarhet, vilket visar att organisationerna i visst avseende redan gör vad de bör. Samtidigt ställer sig organisationerna frågande till detta och undrar om de verkligen gör vad de kan? Å ena sidan värnar, vårdar och bevarar verksamheterna natur och miljö. Å andra bidrar flera aktiviteter till ett ökat slitage på natur och landskap, utsläpp från transporter och resor, och behov av utrustning som påverkar miljön negativt.En annan slutsats är att friluftsorganisationerna har en stor potential att utveckla sitt hållbarhetsarbete eftersom det redan är etablerat. Möjligheten att gå från att bidra till att vara drivande finns, genom ett ökat samarbetemellan Svenskt Friluftslivs organisationer, men även med andra aktörer.
|
|
| 5. |
- Larneby, Marie, 1978-, et al.
(författare)
-
Startskottet har gått : Specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om Riksidrottsförbundets (RF) anslutna specialidrottsförbunds (SF) arbete med miljömässig (ekologisk) hållbarhet. Det material vi bygger vår analys på är 16 specialidrottsförbunds hemsidor och intervjuer med RF:s hållbarhetssamordnare, samt representanter från nio av förbunden. Genom att använda analysverktyget SWOT visar vi vilka styrkor och svagheter som SF har i sitt arbete med ekologisk hållbarhet, samt vilka hot och möjligheter som finns för ett fortsatt arbete. Vidare tolkar vi materialet utifrån det teoretiska perspektivet ‘känsla av sammanhang’ – KASAM – som handlar om hur hållbarhetsarbetet begrips, hanteras och görs meningsfullt för de som arbetar med detta i ett SF.Rapporten visar att en styrka i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar träningar och tävlingar. En annan styrka är att det i flera SF finns miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart. Samtidigt är en svaghet att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan i flera av förbunden. Därför blir det inte en naturlig del av verksamheten. Brist på resurser är en svaghet för många, men vilka resurser som saknas skiljer sig åt. Det handlar om tid för några och/eller ekonomiska medel för andra. En svaghet som samtliga SF nämner är idrottens beroende av transporter.Det finns stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom fler SF och medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. Fler SF-representanter efterfrågar dock ett utökat samarbete mellan SF. Vidare ses avsaknaden av riktlinjer (från RF eller regeringen) som ett hot. För att skapa begriplighet i det ekologiska hållbarhetsarbetet är olika typer av kunskap en viktig grund. Kunskap om miljöfrågan och om hållbar utveckling kan bidra till att man prioriterar och etablerar den på förbundets agenda. Kunskap kan leda till handling, och med resurser som tid och ekonomi är det enklare att hantera arbetet med ekologisk hållbarhet. Alla förbund visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå omvandling och förändring. Att ha kunskap och att vilja är emellertid inte tillräckligt för att nå resultat när resurser saknas. Intervjuerna mediirepresentanterna visar att de saknar känsla av sammanhang. Kanske har det att göra med att den kunskap som finns refererad i policys och diskuteras i intervjuerna präglas av en naturvetenskaplig förståelse av ekologisk hållbarhet. Det är rimligt att tro att mer kunskap om miljöfrågan inom andra vetenskapliga fält, såsom pedagogik, psykologi, sociologi och historia – som berör ekologisk hållbarhet ur andra perspektiv – skulle kunna fungera stödjande i arbetet.En slutsats för rapporten är att förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet kan upplevas som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor. Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Idrottens sätt att organisera träning och tävling med mycket resande går på tvärs mot arbetet med att verka för en ekologiskt hållbar utveckling och en mer hållbar värld.
|
|
