| 1. |
- Ahlgren, Madeleine, 1976-, et al.
(författare)
-
Self-reported symptoms of low energy availability among female elite athletes and controls
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- AimWe aimed to investigate symptoms of low energy availability (LEA) among athletes and recreational active people, and the associations with EDs, excessive exercise, and motivation for training and dietary behavioural changes. MethodsSwedish female national team athletes (n=150) from 26 sports, and recreational active women (n=108), 18-39 years were recruited via sport organizations and social media. Participants filled out an anonymous on-line survey comprising the LEA in Females Questionnaire (LEAF-Q), the Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q), the Major Depression Index (MDI), the Exercise Addiction Inventory (EAI), and the Motivation to Change Questionnaire (MCQ). LEAF-Q total score >8 and EDE-Q Global score >2.3 were used to classify participants as having symptoms of LEA and eating disorders (EDs), respectively.ResultsOf all participants, 47% had symptoms of LEA with no difference between elite athletes (47%) and controls (48%). Participants with LEA had lower body mass and BMI compared to those with no symptoms, while no differences were found in age or training load. Most of the participants with LEA (69%) did not have symptoms of EDs. However, when excluding all participants with ED symptoms (n=65), participants with LEA had higher EDE-Q sub scale scores, MDI and EAI scores, and they reported poorer health status and reduced ability to increase energy intake and to lower the training load compared to participants with no LEA symptoms. ConclusionOur findings confirm earlier indications that symptoms of LEA is frequent among elite athletes as well as sedentary people, and that most LEA cases do not have EDs. However, our findings suggest that symptoms of LEA may still be associated with poor well-being, restricted eating and excessive training behaviour and negative focus on body shape and weight. Reversing LEA by increased energy intake and/or reduced training load is the only treatment to prevent REDs health and performance implications. Our findings therefore emphasize the need for multidisciplinary prevention strategies to ensure necessary dietary and training behavioural changes.
|
|
| 2. |
- Ragnarsson, Susanne, 1966-
(författare)
-
Att klara skolan när huvudet dunkar och kroppen värker : en studie om återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Återkommande smärta är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen bland skolbarn. Den höga förekomsten är ingen ny kunskap, trots det finns det lite beskrivet hur smärtan påverkar barnens funktion och då särskilt om det får konsekvenser för barnens skolprestationer.Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera och värdera evidensen för ett samband mellan återkommande smärta och skolprestation. Detta utifrån smärtans frekvens, lokalisation och utbredning, samt utifrån både subjektiva och objektiva mått på skolprestation. Därutöver studerades möjlig modertorer och mediatorer .Metod Processen delades in i två steg. Steg 1 utgjordes av en systematisk litteraturöversikt (delstudie 1) som studerade den tillgängliga evidensen för sambandet mellan återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn mellan 4 och 18 år. Samtliga delar med urval, dataextraktion, kvalitets- och evidensbedömningar utfördes systematisk. Några av de kunskapsluckor som upptäcktes i steg 1 blev grunden till Steg 2 som utgjordes av delstudie 2 och 3. Dessa studier baserades på en longitudinell totalpopulationsstudie från Umeå “The Study of Health in School-aged children from Umeå”. Urvalet bestod av 1524 respektive 1567 barn. Oberoende variabeln var återkommande smärta och beroende variablerna var upplevda problem med skolprestation, meritvärde och gymnasiebehörighet. I studie 2 och 3 analyserades data med hjälp av logistisk och linjär regression.Resultat Steg 1: av 6 387 identifierade studier inkluderades 21 studier varav 13 kunde verifiera samband mellan återkommande smärta och nedsatta skolprestationer. Sammantaget fann översikten begränsat evidens för ett samband mellan återkommande smärta och objektiv skolprestation, samt otillräcklig evidens för ett samband mellan återkommande smärta och subjektiv skolprestation. Brister i de enskilda studiernas kvalitet och design bidrog till den låga evidensen. Steg 2: visade att smärta i årskurs 6 fördubblande oddsen för upplevda problem med skolprestation i årskurs 9, vilket gällde vid olika smärtfrekvenser, lokalisationer och antal smärtställen. Skolfrånvaro, koncentrations och sömnproblem kunde inte mediera sambandet mellan återkommande smärta och upplevda problem med skolprestation. Dessutom sågs ett samband mellan återkommande smärta i veckan i årskurs 6 och meritvärde i årskurs 9. Däremot fanns inget samband mellan smärta i årkurs 6 och gymnasiebehörighet, förutom bland flickor med magsmärta. Skolfrånvaro, koncentrationsproblem och upplevda skolprestation medierade delvis sambandet mellan smärta i årskurs 6 och lägre meritvärde i årskurs 9.Slutsats Resultaten indikationer att återkommande smärta kan predicerar nedsatta betyg och en upplevelse av problem med att prestera i skolan. Resultatet kan lägga till grund för prioriteringar av preventiva insatser i skolan och inom hälso-och sjukvården och kan också bidra med underlag inför utvecklandet av insatser riktade till barn med återkommande smärta.
|
|
