| 1. |
- Eriksson, Anna, et al.
(författare)
-
REDIG- Regionala godshubbar i Göteborg : FÖRSTUDIE – DRIVE SWEDEN
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är ett resultat av en förstudie kring en logistik- och transportlösning (som kan realiseras i form av en gemensam hubb) för aktörer som är placerade i evenemangsstråket i Göteborg. Rapporten svarar på frågor kring nulägesanalys av aktörernas logistiklösningar, leveranstrafik inom evenemangsstråket, samt hur leveranstrafik kan se ut under 2030+ om inga förändringar i leverans/logistikupplägget görs. En viktig slutsats som framgår är att det krävs åtgärder som minskar leveranstrafiken, eftersom elektrifiering av fordon inte kan eliminera trängsel och buller som står för den största delen av de samhällsekonomiska kostnaderna. Utan förändringar i logistikupplägget och fordonsflottan förväntas de samhällsekonomiska kostnaderna öka med cirka 30%. Förändringar i logistikupplägget kan nås genom ett optimerad trafikflöde, vilket i sin tur kan realiseras genom en gemensam samlastningshubb för små och fragmenterade flöden som kan minska antalet anlöp och fordonstrafiken i området. Baserat på intervjuer med aktörerna, studiebesök, studerande av underlag, workshops och analys av logistikbehoven, kan det sammanfattas att verksamheterna, utmaningar och logistikbehoven i stort sett är ganska lika. En gemensam extern hubb kan frigöra yta hos verksamheterna som kan användas för att skapa nya affärsmöjligheter. En möjlighet för att upphandla en tredjeparts logistik- och transportlösning är att bygga ett konsortium där alla aktörer delar på kostnaden för terminalhantering samt samlastning/samkörning. Det finns stora möjligheter att hitta lösningar för logistikhubb som uppfyller kraven på geografisk närhet och säkra leveranser i trafiksystemet – och det är klokt att anpassa leveranstider för att undvika trängsel. Det finns en vilja hos aktörerna att minska transporterna, anpassa sin verksamhet för effektivisering vid mottagning och förvaring, ställa om mot fossilfrihet och på det sättet bidra till transporteffektivitet som krävs för att nå mål inom klimatneutralitet 2030. Det finns stora behov för förändring i trafikflödet inom GGCZ och det finns en stor potential att optimera det genom att konsolidera och styra leveranser.
|
|
| 2. |
- Andersson, Kristina, et al.
(författare)
-
Public Procurement and Geofencing – lessons learned from a pilot with geofencing of service trips
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The city of Gothenburg public procured geofencing technology and did a pilot during fall 2022 with geofenced service trips vehicles (retrofitted). This report investigates the challenges and opportunities associated with procuring geofencing technology, addressing aspects such as needs, market analysis, risk, alternative solutions, legislative framework, and much more based on lessons learned from the pilot. Geofencing, defined as the creation of virtual boundaries to monitor, inform, and control traffic using electronic communication technologies or predefined boundaries within vehicles, lacks standardization and comprises various technical solutions. Its functionality depends on digital mapping, vehicle tracking methods like GNSS, onboard equipment, real-time connectivity, and additional databases for traffic rules. Geofencing offers degrees of control, from informing and alerting drivers about speed limits to actively restricting vehicle speed, with possibilities for static, dynamic, and smart adaptations. Applications range from enhancing traffic safety by alerting drivers and controlling vehicle speed to improving transport efficiency through optimized route selection and environmental benefits by reducing emissions and noise pollution. However, regulatory challenges persist, such as the absence of type-approved geofencing equipment and the need to define functional requirements rather than specific technologies in legal frameworks, presenting both opportunities and obstacles for its implementation in road traffic management and procurement processes. The first step in public procurement involves laying the groundwork by comprehensively understanding the buying organization's needs and market capabilities to meet them. The city identified key goals such as safe travel and driver assistance. The city explored existing agreements and engaged operators for a geofencing pilot to address speed compliance and traffic safety concerns, alongside researching market options and risks associated with third-party equipment installation and data privacy. Alternatives like ISA and ADAS were considered but deemed insufficient. In the second step the procurement is carried out, which includes tasks such as producing procurement documents, advertising, evaluating tenders, and ultimately selecting a supplier. The city procured the geofencing technology by direct public procurement and used a traditional public procurement to get hold of vehicles and drivers. In the third step of the public procurement implementation is in focus on, executing the pilot and evaluating its outcomes, particularly concerning geofencing technology. Challenges arose during implementation, including difficulties in accurately mapping zones to individual vehicles due to problems with the speed box installed. The city of Gothenburg learned valuable lessons, highlighting the importance of direct communication with drivers, verifying technology before widespread adoption, and close collaboration between all stakeholders. Despite challenges, the pilot provided valuable data and insights, with recommendations offered for future geofencing initiatives, emphasizing early supplier dialogue, thorough testing, user experience understanding, and involving relevant stakeholders from the outset. In this report insights, advice and lessons learned are also shared. Technical hurdles include the lack of standardized geofencing, difficulty in retrofitting diverse vehicle fleets, and limited market availability. Organizational challenges encompass the need for a needs-driven approach, internal and external collaboration, and balancing technology with user acceptance. Concerns about data privacy and driver behaviour emerge, requiring careful navigation of GDPR regulations. Strategically deciding the city's role in IT-solutions, data collection, and responsibility for vehicle behaviour poses business-related challenges. The report concludes that while geofencing technology isn't yet ready for full-scale implementation, further pilots are necessary for development. Future work involves exploring alternative solutions, enhancing internal processes, and conducting larger pilots to advance understanding and implementation of geofencing technology.
|
|
| 3. |
- Cederstav, Fredrik, et al.
(författare)
-
High capacity city transport with intelligent access - A Swedish case study of transporting excavated material
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This project studies how the HCT-concept (High Capacity Transport) can be applied in cities, by performing pilots in Varberg and Stockholm. The project will test the hypothesis that the HCT-concept will improve both productivity and transport efficiency and thereby reduce CO2 by up to 40%. The pilots include tests of new optimized trucks and new concepts with connected trucks, road machines and bridges. Demonstration of digital access control including geofencing of speed and routes will be included. A system analysis on a societal level will be performed, with the target to incorporate HCT-city in the existing HCT roadmap. The results will be a foundation for a strategy including dispensations and regulatory changes on national roads and a recommendation how HCT-city can be designed to reach the highest possible productivity and transport efficiency.
|
|
| 4. |
- Cederstav, Fredrik, et al.
(författare)
-
High capacity city transport with intelligent access - A Swedish case study of transporting excavated material
- 2023
-
Ingår i: TRA Lisbon 2022 Conference Proceedings Transport Research Arena (TRA Lisbon 2022),14th-17th November 2022, Lisboa, Portugal. - 2352-1457. ; 72, s. 712-718
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This project studies how the HCT-concept (High Capacity Transport) can be applied in cities, by performing pilots in Varberg and Stockholm. The project will test the hypothesis that the HCT-concept will improve both productivity construction and transport efficiency and thereby reduce CO2 by up to 40%. The pilots include tests of new optimized trucks and new concepts with sensors in trucks, machines, roads, and bridges that are connected. Digital access control, including geofencing of speed and route, will be demonstrated and analysed. A system analysis on a societal level will be performed, with the target to incorporate HCT-city in the existing national HCT roadmap. The results will be a foundation for dispensation strategies and regulatory changes on national roads and recommendations how HCT-city can be designed to reach the highest possible productivity and transport efficiency.
|
|
| 5. |
- Cider, Lennart, et al.
(författare)
-
Slutrapport Duo2-Trailer
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Godstransporter på väg står för en ökande andel1 av utsläppen av växthusgasen CO2. Sverige har förbundit2 sig att minska utsläppen av CO2. Målsättningen med projektet är att minska utsläppen av koldioxid i relativa tal genom att minska antalet fordon och att öka godsvolymen per fordon. I projektet har, med föreskrift och dispens från myndigheter, en fordonskombination med dragbil som drar två semitrailrar istället för endast en semitrailer tagits fram och körts under snart 18 månader. Målet om minskat utsläpp har uppnåtts. Projektet har visat på en minskning på 27% i både CO2 och bränsle per transporterad godsmängd. Detta sker utan någon negativ påverkan på trafiksäkerhet, fordons eller infrastruktur. Vidare fungerar logistiken utmärkt då fordonskonceptet bygger på existerande transportenheter, s.k. moduler. Projektet kommer att fortsätta med ytterligare en etapp där den existerande kombinationen uppdateras samt en helt ny typ av fordonskombination. Visionen är att fordonskombinationer av typ Duo2 och andra hög kapacitets transporter (HCT) ska tillåtas i allmän trafik och på så sätt nå målet om kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser från vägtransporter. NVF rapporten3 1/2013 sammanfattar att i stället för småskaliga försök med godkännande av varje enskild fordonskombination så bör framgångsreceptet snarast skalas upp i omfattning, eftersom ett större antal högkapacitetsfordon kan göra stor nytta för samhället. De viktigaste slutsatserna är att Duotrailer: - kan ge kraftigt minskade utsläpp av CO2 i relativa tal - fungerar i praktiken då det bygger vidare på dagens moduler - har inte visat på några negativa effekter på trafiksäkerhet - tar upp mindre vägyta, mindre trängsel, för samma mängd transporterad last
|
|
| 6. |
- Eriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Slutrapport inom Gothenburg Green City Zone (GGCZ): Metodik för analys och införande av klimatneutrala mobilitets- och transportlösningar i städer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är ett arbetsdokument som har efterfrågats i arbetet inom Gothenburg Green City Zone (GGCZ), där det pågår en process för att ta fram en mer detaljerad planering för en övergång till helt fossilfria transporter i Göteborg. Rapporten resonerar först kring zonbegreppet, vilken forskning som tidigare gjorts, vilka slags zoner som redan finns och som implementerats i Sverige och Europa. Rapporten föreslår sedan en metodik för hur zoner kan definieras och hur en generell zonindelning skulle kunna upprättas som skulle kunna användas som mall för både Göteborg och andra städer. Arbetet är inte färdigt utan kommer att fortsätta under kommande år både inom RISE och tillsammans med övriga samarbetspartners. Det som kvarstår är att definiera i detalj vilka parametrar och egenskaper som gör en viss zon unik, exempelvis genom mätetal som stadsdelars täthet, demografi, socioekonomiska förhållanden, infrastruktur samt befintlig framkomlighet. Målet med arbetet har varit att utveckla och förbättra kunskapen om zonmetodiken, visa på dess möjliga fördelar och utveckla ett verktyg för att användas i omställningen och att hjälpa Göteborg och andra städer att lyckas med omställningen mot klimatneutrala transporter till år 2030.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindholm, Maria, et al.
(författare)
-
Slutrapport Sendsmart
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Lindholm, Maria, et al.
(författare)
-
Slutrapport Sendsmart
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är ett av de länder som har störst inflyttning till städer i Europa. Denna ökande urbanisering leder också till ökade transportbehov i städer, för både personer och gods. För att kunna uppnå hållbarhet i transportsystemet, fordras lösningar som utgår från en övergripande systemsyn där hela kedjan med transporter inom staden integreras, både lokal- och fjärrtransporter men även innovativa lösningar i respektive del. Godsprojektet Sendsmart har genomförts i Göteborg mellan september 2012 och september 2014. Nitton partners har varit delaktiga i totalt fem arbetspaket. Projektet har letts av Closer på Lindholmen Science Park AB och har fokuserat på transporter inom tre områden som tillsammans genererar majoriteten av transportarbetet i urbana områden: Godsförsörjning, Bygg- och anläggning samt Avfall och återvinning. Dessa tre områden har kompletterats med arbetspaket för Utvärdering respektive Visualisering. Målet med Sendsmart har varit att utveckla, testa och demonstrera innovativa tjänster och system med internationell framgång för hållbara godstransporter i storstadsområden. Inom samtliga tre delprojekt har det gjorts dels utredningar kring lämpliga projekt, dels genomförts demonstrationsprojekt som fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet. Mikroterminalen på Lindholmen – Lindholmsleveransen – har under projektet vidareutvecklats och mikroterminalen i innerstaden – Stadsleveransen – har under projektet startats upp, båda med små eldrivna fordon kompletterat med lastcykel, med resultat i förbättrad transporteffektivitet inom dessa områden. För byggtransporter har ett system kallat ”Massabyte” testats och driftsatts med gott resultat, men ännu ej fullkomligt kommersiellt, vilket kan komma att ta tid. Undersökning om alternativa transportsätt för massor med pråm har utretts och pråmen har konstaterats effektiv vid rätt förutsättningar. För avfallshanteringen har tidig hämtning testats och det har konstaterats att fordonet ej är den mest störande ljudkällan, utan kärl- och kringutrustning. Genom ett antal åtgärder, bl.a. dämpade kärl, har ett gott resultat uppnåtts och de boende har ej störts av fältprovet. Chaufförer förespråkar avfallshantering på tidiga morgontimmar efter försöket, med hänsyn till en mycket bättre arbetsmiljö. De övergripande målen med Sendsmart är uppfyllda med goda resultat. De främsta erfarenheterna från projektet rör vikten av dialog och samverkan med olika intressenter. Projektets exakta utformning var ej given från början och det har visat sig framgångsrikt – men svårt och tidskrävande – att tillsammans med intressenter identifiera olika möjliga lösningar till specifika problem och sedan med långsiktighet i fokus konceptualisera och implementera lösningar i små steg. Att processen är tidskrävande måste dock understrykas tillsammans med att personkemi, politik och affärsstrategier har stor inverkan på hur man kan och vill samarbeta.
|
|
| 10. |
- Olsson, Lina, et al.
(författare)
-
Automatiserade logistiktjänster (AutoLog)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Utifrån bl. a. Sveriges transportpolitiska mål finns det ett stort behov av och potential i att öka godstransportsystemets automatisering av de betjänande logistikprocesserna i någon del av värdekedjan avseende materialhantering, fysisk transport och informationshantering enskilt eller i kombination. Målet för denna förstudie benämnd automatiserade logistiktjänster har varit att identifiera ett antal ”Case” där automatisering ger möjlighet till effektivisering, och där det finns aktörer som är beredda att driva innovationsprojekt för att ta tillvara dessa möjligheter. Ett tiotal idéer till sådana projekt har identifierats med intressentuppskattningar av potential, behov av ny teknik och nödvändiga aktörskonstellationer samt förslag till fortsatta steg, varav ett redan har konkretiserats i ett förslag till Drive Sweden. Målet har också varit att kartlägga state of the art samt pågående och avslutade projekt inom denna domän. För att klara detta har en ny strukturering av området automatiserade logistiktjänster utifrån ett verksamhetsperspektiv utvecklats där de olika logistikprocesserna kopplats ihop för ett antal strategiska behovsområden. Resultatet av identifieringen visar i stort att det saknas automatiseringsaktiviteter i flera områden med stor potential vilket till del kan bero på svårigheter att organisera alla de aktörer och intressenter som krävs för att få resultat. I de här föreslagna projekten finns flera av de typer av aktörer som krävs identifierade. Eftersom arbetet ofta kräver riskfylld forskning och utveckling samt möjligheterna till implementering är oklar behövs offentlig medfinansiering i arbetet.
|
|
