| 1. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
NILS fjällinventering 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NILS Fjällinventering är en nationellt heltäckande inventering av det svenska kalfjället som startade 2021. Huvudsyftet med inventeringen är att generera data för rapporteringen av annex 1-naturtyper till EU, uppföljningen av det nationella miljömålet "Storslagen Fjällmiljö", förändringsanalyser i fjällmiljöer, forskning och produktion av träningsdata för modellbaserade kartor.I denna rapport beskrivs förändringar gentemot 2021, skattningar av arealerna av olika vegetationstyper och annex I-naturtyper på kalfjället baserade på 2021 och 2022 års data. Resultaten visar att inventeringen kan detektera förändringar i areal efter en femårs-inventeringsperiod som uppfyller Naturvårdsverkets krav för annex I-naturtyper. Skattningar varierade mellan åren, men inte mer än förväntat. För att förbättra urvals- och exkluderingsprocessen inför 2023 planeras vissa justeringar framförallt för att minska mängden fältbesök i rishedar som väljs ut för fältbesök.
|
|
| 2. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten beskriver: Ett generellt ramverk för nationella inventeringar där det går att komplettera utifrån nya behov på såväl nationell som regional nivå inom samma stickprovsdesign. Samma skattningsförfarande och skattningsalgoritmer på både nationell och regional nivå samt vid olika tätheter på stickprovet. Ett stort stickprov, med många rutor i stickprovet, vilket ger statistisk styrka vid skattningarna av t.ex. arealer, även för relativt ovanliga naturtyper. Ett balanserat stickprov, bland annat med NMD som stödunderlag, vilket ger bättre skattningar än ett icke-balanserat stickprov. Att relativt ovanliga naturtyper och naturtyper som förekommer geografiskt samlat kommer att kunna fångas upp med geografiskt riktade förtätningar. Att vanliga fenomen inventeras med ett glest stickprov. Extra stor fördel för naturtyper där många rutor går att exkludera från fältbesök genom modellering och inventering i ortofoto. En sådan naturtypsgrupp är gräsmarker, där det dessutom ännu saknas en nationell inventering. Fortsatt samarbete med NMD där de data som samlas in i de nya inventeringarna kommer att kunna bidra både som träningsdata i utvecklingen av NMD och till att verifiera NMD. Mer tids- och kostnadseffektiva inventeringar exempelvis: o Många rutor behöver aldrig besökas i fält eftersom det genom modellering och inventering i ortofoto går att utesluta att de har de eftersökta naturtyperna. Sådana rutor bidrar till en högre precision för skattningarna. o Ortofoton används för att hålla nere kostnaden för bilder och bildhantering. o De mindre 1 km × 1 km-rutorna underlättar fältlogistiken. o Den nya designen är flexibel. Det går att anpassa stickprovet efter den budget som erhålls och genom simuleringar kan vi uppskatta hur stor påverkan på skattningar en minskning eller ökning av stickprovet kan komma att ha. o Eftersom designen bygger på ett tätt, nationellt, stickprov så kommer ytterligare inventeringar kunna läggas till lövskogs- och gräsmarksinventeringarna med samordningsvinster (t.ex. inventeringar av linjeobjekt, pollinatörer och våtmarker).
|
|
| 3. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Utvärdering av NILS fjällinventering 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskriver vi den nya designen för NILS fjällinventeringen 2021. Inventeringen använder en balanserad tvåfas-stickprovsdesign som i grunden bygger på NILS löv- och gräsmarksinventeringar. Till skillnad mot NILS löv- och gräsmarksinventeringar använder vi inte flygbildstolkning för att styra urvalet av fältprovytor, istället använder vi satellitbildsinformation tillsammans med LIDAR-data som kombineras i matematiska modeller. Syftet med förändringarna är främst att skapa ett bättre dataunderlag för Artikel 17-rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv jämfört med den information som erhållits från tidigare NILS basinventerings utlägg i fjällregionen. I rapporten visas att vi kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för kvalitén av annex 1-naturtyper i relation till arealskattningar, upptäckbara förändringar samt att vi har samlat in fler variabler och information om artförekomst för statusbedömningen av annex 1-naturtyper. Utöver en ökad datakvalité för annex 1-naturtyper kan vi även redovisa andra variabler med en högre detaljnivå om fjällens tillstånd och förändringar, t.ex. arealskattningar för olika myrtyper, snölegor, substratmarker, förekomst av skräp, mänskligt tramp och renspillning. Med utgångspunkt från erfarenheterna vi gjort under 2021 identifierar vi förbättringsmöjligheter inför fältsäsongen 2022 för att få en ännu mer stabil och hållbar fjällinventering.
|
|
| 4. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Vad klarar vår nya stickprovsdesign? : NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringarna fältsäsongen 2020 genomfördes som ett storskaligt test av en ny stickprovsdesign, med nyutvecklad flygbilds- och fältinventering. Fokus för inventeringarna var att bidra till nationellt heltäckande data för naturtyper som hittills saknat det. Bristen på data har framförallt gällt naturtyper med höga naturvärden (annex 1-naturtyper) men inkluderar även en del vanligare naturtyper. Det första årets inventeringar inbegrep en läroprocess för att dimensionera inventeringarnas stickprovsstorlekar med hänsyn till flygbilds- och fältinventeringsmetodik, budget och att få in data på ovanliga naturtyper. Insamlade data användes för att göra skattningar och variansberäkningar vilka i sin tur utgjorde ett underlag för bedömningar av vilka justeringar i metodik som kunde behöva göras kommande år. Analyserna av data från 2020-års inventeringar visade även hur flexibiliteten i stickprovsdesignen gick att använda för att göra regionala förtätningar utifrån behov. Eftersom t.ex. skattningsalgoritmer och databas fanns på plats samma år kunde vi göra skattningar på både nationell och regional nivå direkt efter avslutad fältsäsong. I och med att vi tar fram skattningar i den här rapporten visar vi att alla steg är på plats i ett fungerande system som kan producera användbara resultat i relation till inventeringens syfte. Resultatet från 2020-års inventeringar visar att det går att inventera relativt ovanliga naturtyper, som ädellövskogar, och vanliga naturtyper som lövdominerad taiga och vägrenar inom samma generella ramverk. Det visar också att dimensioneringen av inventeringarna var tillräcklig för att vi skulle kunna beräkna arealer med önskvärd precision för flera av artikel 17-naturtyperna. För många av naturtyperna behöver vi förtäta stickprovet, i förhållande till det vi använde 2020, för att kunna detektera förändringar med efterfrågad styrka. Vi gjorde arealskattningar som hade bra precision både för vanliga naturtyper, t.ex. triviallövskogar och öppna kultiverade betesmarker (förväntade relativa medelfel om 12 % respektive 10 % efter fem år), och ovanligare naturtyper, t.ex. ädellövskogar (9020, 9160, 9190) och silikatgräsmarker (6270) (förväntat relativt medelfel om 22 % respektive 15 % efter fem år). Med hjälp av dessa data utvärderade vi 2020-års stickprovsnivåer utifrån de ambitionsnivåer som föreslås av Naturvårdsverket (Jacobson 2010). Möjligheten till att detektera förändringar beror till stor del på hur variabeln korrelerar mellan de två inventeringstillfällena som förändringen mäts och det relativa medelfelet för skattningarna. En hög korrelation och ett lågt relativt medelfel för tillståndsskattningarna ökar möjligheten att upptäcka förändringar. För de vanligare naturtyperna uppnådde vi detta redan med nuvarande dimensionering. För att kunna detektera förändringar över tid med god precision även för de sällsynta naturtyperna med höga naturvärden, skulle vi behöva öka stickprovet ytterligare för flera av dem. Vid en jämförelse med skattade lövskogsnaturtyper baserade på data från Riksskogstaxeringen kan vi dra slutsatsen att data från NILS lövskogsinventering behövs för att uppnå målet att arealskattningarna ska ha relativa medelfel på 20 % eller mindre. Den nya småprovytemetodik som infördes i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 resulterade i att vi registrerade ungefär tre gånger så många arter i snitt per provyta, i fält- och bottenskikt, jämfört med den metodik som användes i NILS basinventering 2003–2020. Resultatet speglar både att storleken på ytan där arter inventeras har ökat och att fler arter lagts till i jämförelse med den lista som användes i NILS basinventering. Vår slutsats är att den nya stickprovsdesignen ger oss ett flexibelt och effektivt verktyg som, med justering av dimensioneringen, kommer att kunna ge oss både tillförlitliga skattningar av samtliga eftersökta naturtypsförekomster och goda möjligheter att detektera förändringar över tid. Redan efter ett år hade vi kommit långt och med fortsatt utveckling av inventeringarna har vi goda förutsättningar att möta både nuvarande och framtida krav för såväl internationell som nationell och regional miljöanalys.
|
|
| 5. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Metodbeskrivning : 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En generell stickprovsdesign, inom vilken det går att inventera både vanliga och ovanliga fenomen på såväl nationell som regional nivå, utvecklades under 2019 och 2020. Under 2020 har den nya stickprovsdesignen använts för inventeringar av gräsmarker och lövskogar med syfte att förbättra nationella data på naturtyper med höga naturvärden, dvs. naturtyper som uppfyller kriterierna för EU:s art- och habitatdirektivs annex 1, samtidigt som vanligare naturtyper följdes där behov funnits för att komplettera befintliga data. I den här rapporten redovisar vi metodiken vi utvecklat för flygbilds- och fältinventeringarna samt hur urval av trakter till stickprov och provytor för fältbesök gått till.För gräsmarks- och lövskogsinventeringarna gjordes först ett gemensamt så kallat balanserat urval för att slumpmässigt välja ut trakter ur urvalsramen till stickprov. Sedan klassades alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Utifrån de flygbildsinventerade klasserna skapades urvalsklasser separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen. Urvalsklasserna användes sedan för att välja ut provytor för fältbesök, ett urval som gjordes för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen oberoende av varandra.Metodiken för flygbildsinventering utvecklades för att gräsmarks- och lövskogsinventeringarna skulle kunna använda stora stickprov, i linje med den nya stickprovsdesignen. En viktig princip vid flygbildsinveteringen var överklassning, dvs att provytor inkluderades där klassningen var osäker. Detta för att säkerställa att alla gräsmarker och lövskogar inom inventeringarnas respektive ramverk hade möjlighet att ingå så att det statistiska kravet för stickprovsdesignen var uppfyllda. Provytor som utifrån flygbildsinventeringen helt säkert inte innehöll eftersökta naturtyper behövde inte besökas i fält vilket gjorde att fältbesöken fokuserades till provytor av intresse för gräsmarks- eller lövskogsinventeringarna. Det minskade kostnaden för fältbesök och vi kunde använda större stickprov. Sammantaget flygbildsinventerades över 137 000 provytor fördelat på 701 trakter inför fältinventeringen 2020.För fältinventeringen inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna introducerades flera nyheter jämfört med tidigare inventeringar för att samla in mer data på bl.a. naturtypers kvalitet. Varje delyta klassades t.ex. till en naturtyp oavsett om den uppfyller kravet för att bli klassad som en annex 1-naturtyp. Utöver det registrerades ett antal kvalitetsvariabler som visar vilka kriterier för annex 1 som är uppfyllda eller inte. Det gör att det går att jämföra areal och statusvariabler för en annex 1-naturtyp) med areal och statusvariabler av motsvarande naturtyp med låga naturvärden (dvs. där annex 1-kriterierna inte är uppfyllda). 1763 provytor fördelat på 187 trakter slumpades ut för att inventeras i fält 2020. Av dem inventerades 64 provytor 2021 eftersom de inte hanns med säsongen 2020.Eftersom antalet trakter är den viktigaste faktorn i att bestämma precisionen i skattningarna så vill vi inte minska antalet trakter eftersom det ökar osäkerheten i skattningarna. För att effektivisera inventeringarna arbetar vi därför med två olika angreppssätt för en viss stickprovstäthet. Dels vill vi förbättra möjligheten att korrekt kunna utesluta provytor, och ibland hela trakter, från fältbesök genom att förbättra flygbildsinventeringen. Det kan t.ex. handla om att minska överklassningen, genom att göra kriterierna för klasserna snävare . Under det första inventeringsåret 2020 tog det lite längre tid att inventera en trakt i fält än vad som var önskvärt. För att minska fälttiden kan vi därför behöva minska antalet provytor som vi inventerar per trakt alternativt förenkla fältmetodiken per provyta. Fältinsatsen kan också bli effektivare genom att inventering av smala linjära objekt, som åker- och vägrenar, görs genom en linjekorsningsinventering istället för via gräsmarks- och lövskogsinventeringarnas provytor. För lövskogsinventeringen 2020 var ålderskriteriet >30 år . Ett sätt att fokusera denna inventering mot naturtyper av större intresse är att höja ålderskriteriet så att inventeringen riktas mer mot äldre lövskogar. Utöver färre provytor skulle det antagligen också leda till att vi behöver besöka färre trakter inom lövskogsinventeringen. Nackdelen blir förstås att inventeringen inte inkluderar yngre skogar, så det är ett beslut som bör tas utifrån vilka frågeställningar som ska besvaras och hur prioriteringen ser ut för vilka data som ska samlas in.För att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya stickprovsdesignen ger har vi utvecklat ny metodik för flygbildsinventering av stora stickprov inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Det förbättrar våra möjligheter att möta kraven på tillfredställande data även för mer ovanliga naturtyper. För att möta de ökade kraven på data till artikel 17-rapporteringen har vi också utvecklat och omprioriterat fältinventeringen. 2020 var det första året för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Redan då fanns allt på plats men många delar behöver utvecklas vidare för att ytterligare effektivisera dem.
|
|
| 6. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Tillstånd för gräsmarksnaturtyper 2020 – 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom NILS inventeringar ingår sedan 2020 variabler som samlar in data på naturtypers kvalitet. I den här rapporten presenterar vi resultaten av ett första test i att använda data från de kvalitetsvariablerna för att skatta hur stora andelar av naturtypers areal som är i fullgott tillstånd.
|
|
| 7. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Uppföljning av 2021 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar inom NILS
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inför gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2021 genomfördes vissa förändringar i metodiken såväl i flygbilds-som fältinventeringen jämfört med 2020. På initiativ från Naturvårdsverket gjordes en reducerad inventering av gräsmarker jämfört med 2020, med fokus på gräsmarker inom art- och habitatdirektivets annex 1. Vi anpassade stickprovstätheten mer efter regionala behov, vilket innebar en förtätning i kontinental region och ett glesare stickprov i alpin region jämfört med 2020. Vi minskade även antalet provytor per trakt för att istället kunna öka antalet trakter i inventeringarna. Förändringarna har gett resultat med förbättrad precision för arealskattningar av ett flertal annex 1-naturtyper. Vi kan även konstatera att det finns en relativt stor synergi mellan lövskogs- och gräsmarksinventeringen där 65 % av trakterna inventeras inom båda inventeringarna. Det finns även synergier med NILS fjällinventering där vissa provytor för fältbesök ligger i anslutning till varandra. Arbetet med att göra sammanvägningar av artinformation och kvalitetsvariabler för att bedöma inventerade ytors naturvärde, och i förlängningen naturtypers status i Sverige, är under utveckling i samarbete med Artdatabanken.
|
|
| 8. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2020 pågick ett intensivt utvecklingsarbete inom alla delar av de nya gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, på uppdrag av Naturvårdsverket. För flygbildsinventeringen togs en ny metodik fram med grund i den mångåriga erfarenhet som finns vid avdelningen för landskapsanalys, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I den här arbetsrapporten beskrivs arbetet som gjordes för att kunna genomföra en flygbildsinventering anpassad till de nya behov som finns i och med den stickprovsdesign, med två faser, som utvecklats och används i de nya inventeringarna. Det här är även en beskrivning av den metodik som användes inom flygbildsinventeringen för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020. Målen för inventeringarna var att inventera såväl ovanliga som vanliga naturtyper under samma paraply. Nyckeln till att det är möjligt är flygbildsinventeringen. Genom klassningar av provytor i flygbildsinventeringen kan fältinventeringen fokuseras till de naturtyper som ligger inom uppdraget från Naturvårdsverket. Klassningen inom flygbildsinventeringen gör det också möjligt att inventera ovanliga naturtyper i tätare stickprov och att anpassa stickprovstätheter utifrån regionala skillnader. Hur detta gjordes för flygbildsinventeringen 2020 beskrivs i den här arbetsrapporten. Under 2020 baserades flygbildsinventeringen framförallt på ortofoto. För att säkerställa att inventeringarna inkluderade alla provytor som potentiellt kunde innehålla en naturtyp av intresse för inventeringarna så tillämpades en princip om överklassning. Det är en statistiskt viktig princip som i praktiken innebar att provytor där marktypsklassningen var osäker gavs en aktuell klass för gräsmark- och/eller lövskogsinventeringen så att provytan gavs möjligheten att vidare väljas för fältbesök. För att försöka skilja på marktyper med olika potential för hög kvalitet användes en tidsserie av gamla ortofoton för att bedöma marktypens historiska kontinuitet i provytan. Även andra digitala skikt användes som stöd i flygbildsinventeringen.
|
|
| 9. |
- Grafström, Anton, et al.
(författare)
-
Skattningar baserade på hierarkiska urval : kombinera data från flera källor
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En flexibel design för miljöövervakning baserad på heltäckande data från fjärranalys har utvecklats inom Nationell Inventering av Landskap i Sverige (NILS). Denna design syftar till att effektivt skatta tillstånd och upptäcka förändringar över tid. NILS nya system använder olika stickprovstätheter för att inventera vanliga och ovanliga fenomen i gräsmarker, lövskogar, fjäll och havsstränder. Målet är att kombinera data för bättre skattningar av mindre vanliga men viktiga fenomen och få förbättrad övervakning över tid. Statistisk teori har utvecklats för att optimera användningen av data från olika stickprovstätheter inom inventeringarna.
|
|
| 10. |
- Nord, Maria, et al.
(författare)
-
The effectiveness of area protection to capture coastal bird richness and occurrence in the Swedish archipelago
- 2019
-
Ingår i: Global Ecology and Conservation. - : Elsevier BV. - 2351-9894. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Protected areas are a key component in biodiversity conservation strategies, but evaluations of how effective they are in capturing species diversity is lacking for many ecosystems. We compared different protection types (animal sanctuaries, nature reserves and unprotected areas) using data on species richness and occurrence of coastal breeding bird species in a large archipelago in the Baltic Sea. Data were from extensive inventories based on a grid with 1 x 1 km resolution covering 4646 km(2) on the East coast of Sweden. We focused on specialist species breeding exclusively in coastal habitats since these species are of specific conservation concern, but considered generalists, which also breeds in inland wetlands, as well. Animal sanctuaries had significantly higher species richness of specialist species than unprotected areas and nature reserves. Nature reserves had even lower richness of specialist species than unprotected areas. Further, a rarity-weighted diversity index showed that animal sanctuaries were better in capturing hotspots of bird diversity compared to nature reserves and unprotected areas. Hotspots, both protected and unprotected, were scattered throughout the entire archipelago. The rarity-weighted richness is therefore useful to identify gaps in the protected area network. Overall, we conclude that the establishment of animal sanctuaries has been a successful conservation measure for protecting specialist species in several aspects. Ongoing human exploitation of the Baltic archipelagos prompt further consideration of protecting still unprotected but species rich shorelines for the benefit of many coastal breeding birds.
|
|
