| 1. |
- Alrutz, Marie, et al.
(författare)
-
Projektledning
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektledning är ett yrke med egen certifiering. Det pågår en spännande utveckling inom området och det blir allt viktigare att hålla sig ajour med utvecklingen.Det övergripande målet med den här handboken är att vara en ständigt aktuell heltäckande bok om projektarbete. Innehållsmässigt täcker den både frågor som har med struktur och styrning att göra och frågor om ledning av människor och mänskliga processer i grupp. Kompetens inom projekt byggs av både kunskap och erfarenhet. Vi följer kontinuerligt aktuell forskning inom dessa områden och bjuder in intressanta forskare att medverka som författare. Vi skildrar verkliga projekt och låter erfarenheterna få plats, både de bästa erfarenheterna och de utmaningar som man tagit sig igenom.Handboken är levande och det innebär att artiklar tas bort för att ge plats för nya, i takt med att den uppdateras fortlöpande.
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
RELATION BETWEEN THE CU(1)-O(4) DISTANCE AND T(C) IN Y1-2XCAXTHXBA2CU3O7-DELTA - RAMAN-SCATTERING AND CALCULATION OF THE ELECTRON-PHONON INTERACTION
- 1992
-
Ingår i: Physical Review B Condensed Matter. - 0163-1829 .- 1095-3795. ; 46:10, s. 6501-6504
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The strong depression of T(c) with Ca-Th substitution in Y1-2xCaxThxBa2Cu3O7-delta has been investigated in a model calculation of the electronic and phononic contributions from the apex oxygen, O(4), on the electron-phonon interaction, lambda. The shift with Ca-Th substitution of the characteristic O(4) vibrational mode was measured by Raman scattering. The electronic part eta of lambda has been calculated at several distances between chain Cu(1) and O(4) in the region of the observed variation with x. Eta was found to depend strongly on this distance. The results show a small increase with x of the O(4) frequency and a strong decrease of eta. Both these factors thus contribute to a decrease of lambda. We therefore find evidence that a decreasing electron-phonon interaction is associated with the depression of T(c) in Ca-Th substituted YBa2Cu3O7-delta.
|
|
| 3. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006 : Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.
|
|
| 4. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.
|
|
| 5. |
- Brandt, Maja, et al.
(författare)
-
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004. Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningenför år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagnamed samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir såjämförbara som möjligt.Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseraspå statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandenaår 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- ochIAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökatstöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmarkmellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även somjämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning frånhygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealerför åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälvenfinns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till havensöder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskningmed 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellanåren.Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarnade olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogennettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16% för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 : Slutrapport
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarnaResultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010
|
|
| 8. |
- Keller, Christina, 1961-
(författare)
-
Virtual Learning Environments in Higher Education : A Study of User Acceptance
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis was to create knowledge about factors influencing acceptance of virtual learning environments among academic staff and students in blended learning environments. The aim was operationalised by four research questions. To answer the research questions, several studies were performed applying the methods of survey study, conceptual-analytical research, a qualitative meta-analysis combined with a single case study and a comparative, explanatory case study. The empirical studies were performed at five universities in Sweden, Norway and Lithuania. In the thesis, a technology acceptance perspective extended with the perspectives of organisational learning and diffusion of innovations was used. The findings indicated that the contextual factor of culture was powerful in influencing acceptance of virtual learning environments, positively as well as negatively. High degrees of performance expectancy, results demonstrability and social influence affected acceptance of virtual learning environments positively. The degree of social influence was hypothesised to be mediated by the contextual factor of culture. The organisational culture of universities, expressed as shared values of what is good quality teaching and learning, were found to partly oppose values inherent in the virtual learning environments. The factor of students’ learning styles did not have any impact on acceptance of virtual learning environments. The original version of the technology acceptance model was found to be insufficient in explaining differences in acceptance of virtual learning environments. In the conclusions of the thesis, a descriptive and explanatory model of virtual learning environments acceptance among academic staff and students in blended learning environments is presented applying the combined perspectives of organisational learning, technology acceptance and diffusion of innovations. Implications for practice are put forward, emphasizing culture as an important factor to consider in the implementation of virtual learning environments.
|
|
| 9. |
- Lättman, Håkan, et al.
(författare)
-
Biodiversity in the wake of urban sprawl : loss among epiphytic lichens on large oaks
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biodiversity often suffers from urbanisation. In the present study, we focused on how the age of urbanisation affects the richness of 17 epiphytic lichens species and their cover on large oaks, with a minimum spacing of 250 m, in urban environments in the city of Linköping (100,000 inhabitants), SE Sweden. We also surveyed trees in adjacent rural areas, selected to have similar distributions of tree trunk circumference and oak density within 300 m. Lichen richness and cover were significantly lower on urban trees compared to rural trees. Furthermore, richness and cover decreased with the length of time that urban trees had been surrounded by houses. Roughly one species is lost every 30 years. Most of the species that were analysed demonstrated a drop in occurrence with respect to the duration of housing development. The reduction in the probability of occurrence varied from 60% (Calicium viride, Evernia prunastri), 80% (Chrysotrix candelaris) to 90% (Ramalina spp.) during the 160-year period of urbanisation considered. Therefore, even if valuable trees survive over the course of development, their lichen flora are likely to become depleted over time.
|
|
| 10. |
- Lättman, Håkan, et al.
(författare)
-
Biodiversity in the wake of urban sprawl : loss among epiphytic lichens on large oaks
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biodiversity often suffers from urbanisation. In the present study, we focused on how the age of urbanisation affects the richness of 17 epiphytic lichens species and their cover on large oaks, with a minimum spacing of 250 m, in urban environments in the city of Linköping (100,000 inhabitants), SE Sweden. We also surveyed trees in adjacent rural areas, selected to have similar distributions of tree trunk circumference and oak density within 300 m. Lichen richness and cover were significantly lower on urban trees compared to rural trees. Furthermore, richness and cover decreased with the length of time that urban trees had been surrounded by houses. Roughly one species is lost every 30 years. Most of the species that were analysed demonstrated a drop in occurrence with respect to the duration of housing development. The reduction in the probability of occurrence varied from 60% (Calicium viride, Evernia prunastri), 80% (Chrysotrix candelaris) to 90% (Ramalina spp.) during the 160-year period of urbanisation considered. Therefore, even if valuable trees survive over the course of development, their lichen flora are likely to become depleted over time.
|
|
