| 1. |
|
|
| 2. |
- Johnsson, Lisbeth, 1941, et al.
(författare)
-
Ensamma föräldrar och vanliga familjer. En studie om insatsen kontaktfamilj inom socialtjänsten. : Single parents and ordinary families. A study on the contact family in the social services.
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första rapporten i ett forskningprojekt där parterna i kontaktfamiljsinsatsen intervjuades.Rapportens huvudsyfte var att studera "det goda föräldraskapet" i relation till insatsen kontaktfamilj. En utgångspunkt var att det finns normativa föreställningar om vaden "god familj" är, som uttrycks i termer som "den normala familjen" eller "en vanlig familj". I rapporten undersöks hur utformningen av insatsen kontaktfamilj påverkas av de tre parternas (klientfamilj, kontaktfamilj och socialsekreterare) syn på familj och föräldraskap - deras familjebilder och familjeideal. Ett annat syfte var att beskriva och analysera själva kontaktfamiljsinsatsen - vad som föranleder den, vilket syfte den har, hur den utformas i praktiken och vilken betydelse den har. Förverkligas lagstiftningens intentioner? Vilka var motiven till att bli kontaktfamilj? Hur såg kontakten/relationen mellan klientfamilj, kontaktfamilj och socialsekreterare ut? Vad skulle ha uppnåtts för att insatsen kunde avslutas? De flesta KLIENTFÖRÄLDRARNA upplevde det initialt som ett nederlag i det egna föräldraskapet att behöva ansöka om kontaktfamilj. Flera kände också skam inför omgivningen över att ha insatsen, varför de hade slutat att berätta om den för personer i sin omgivning. De menade att de kunde uppfattas som mer problematiska än de var. Isoleringen i den egna livssituationen med avsaknad av vila, distans och eftertanke var det som främst hade föranlett ansökan. Det var stora skillnader mellan kontaktfamiljer och klientfamiljer med avseende på ekonomi och sociala nätverk. För klientföräldrarna var det främst bristen på stöd från barnets far som föranledde insatsen. Relationen mellan kontaktfamiljer och klientfamiljer var mestadels affärsmässig, något parterna ofta fann tillfyllest. Klientmammorna ville inte ha hjälp med uppfostran av barnet eller råd i sitt föräldraskap från kontaktfamiljen. En slutsats var att det borde vara legitimt att söka avlastningshjälp när det egna nätverket sviktar och resurserna har svårt att räcka till, en social tjänst. Detta inte minst utifrån hur en överepresentation av ensamstående mödrar inom socialtjänsten kan ses som uttryck för strukturell orättvisa.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rasmusson, Bodil, 1948, et al.
(författare)
-
Ett utvalt hem till ett utvalt barn. Om socialt arbete och familjehemsutredningar i praktiken.
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: ETT UTVALT HEM TILL ETT UTVALT BARN bygger på ett unikt material - den första svenska forskningsstudien om utredningar av familjehem. Hur genomförs egentligen familjehemsutredningar i praktiken och vilka svårigheter och möjligheter upplever socialarbetare i detta arbete? I boken beskrivs de två utredningsmodeller som dominerar i Sverige: PRIDE-modellen och Kälvesten-modellen. Innehåll, metoder och teoretisk grund analyseras noggrant utifrån aktuell forskning, men ges även en tydlig förankring till praktiken genom intervjuer med yrkesverksamma inom området. Resultatet är en fördjupad beskrivning av metoder inom socialt arbete som under flera decennier utvecklats och förankrats inom praktiken. Anna-Lisa Kälvestens gärning som pionjär inom den sociala barnavården uppmärksammas särskilt. Boken kan därför läsas på flera sätt: som en kursbok i familjehems- och utredningsarbete, som ett exempel på hur erfarenhetsbaserad evidens utvecklas, och som vittnesbörd över hur en kvinnlig forskares gärning kommit i skymundan. BODIL RASMUSSON är socionom, fil.dr i socialt arbete och universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund. MARGARETA REGNÉR är socionom, leg. psykoterapeut med familjeinriktning, handledare i psykosocialt arbete, fil.dr i socialt arbete och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Båda har lång erfarenhet av praktiskt socialt arbete inom olika områden" Vi har skrivit i förordet: "Boken kan användas som litteratur i de kurser inom socionomprogrammet som tar upp det sociala arbetets teori och praktik, social barnavård, samt om utredning och metoder inom socialt arbete. Även socialt och psykosocialt inriktade utbildningsmoment inom andra utbildningar, exempelvis psykologprogrammet, kan vara aktuellt. Vi tror även att boken kan ha sin plats på utbildningar på masternivå med inriktning på social barnavård, familjearbete respektive familjeteori. Yrkesverksamma som kan ha nytta av boken är socialarbetare och andra som arbetar med barn och familj inom socialt arbete, familjehemssekreterare naturligtvis och familjehemskonsulenter, representanter för olika myndigheter, kommuner och landsting samt även fosterföräldrar."
|
|
| 6. |
- Regnér, Margareta, 1949
(författare)
-
Ambivalent hantering av ensamt moderskap: Kontaktfamiljsinsatsen i belysning
- 2011
-
Ingår i: Helena Bergman, Maria Eriksson, Roger Klinth (Red) Föräldraskapets politik - från 1900- till 2000-tal. - Stockholm : Dialogos förlag i samarbete med Institutet för framtidsstudier. - 9789175042381
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är ett gott föräldraskap och hur har det förändrats över tid? Dessa frågor behandlas i den här antologin, som diskuterar omvandlingar såväl i föräldraskap som i försöken att påverka det. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som här får belysa samhällsutvecklingen. Innehåll Föräldraskapets omvandlingar och styrningens omvandlingar Barnets väl – samhällets ansvar: Utredning av blivande adoptivföräldrar 1955-2008 Den annorlunda normala familjen: Krav på fosterföräldrar under hundra år Äktenskap förgår men föräldraskap består: Staten och skilsmässobarnen vid 1900-talets mitt När våldsverkligheten tränger sig på: Direkt och indirekt styrning av separerade föräldrar Assisterad befruktning för lesbiska par: Gayvänligt, heteronormativt eller både och? Skolan och det engagerade föräldraskapet: Självstyrningens dynamik Dem problematiska invandrarfamiljen: Kunskapsbildning om hedersrelaterat våld Familjebildning och föräldraskap: Påverkan av statliga normer eller av egna familjeideal? Ambivalent hantering av ensamt moderskap: Kontaktfamiljsinsatsen i belysning Kärnfamiljen som social praktik: Om stabilitet och förändring i strukturer och diskurser
|
|
| 7. |
- Regnér, Margareta, 1949, et al.
(författare)
-
Ensamma föräldrar och vanliga familjer - om familjen som hjälpresurs i socialt arbete.
- 2006
-
Ingår i: Nordisk Socialt Arbeid, Huvudredaktör: Lena Dahlgren. - 0333-1342. ; 26:2, s. 98-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- lis article reports on research on the intervention "contact family", which is ised in Swedish social services to help mostly single mothers - with a sparse social network that lacks the ability to provide support - to get relief. 18 client families, their contact families and social workers have been interviewed. The main purpose was to investigate notions (or mental images) of "the family among these three parties. Which are their notions of a normal, ordinary, and even an ideal family? Such mental images or notions may play a major role lien families who are subjected to interventions by social services evaluate themselves or are judged as constituting functioning or malfunctioning systerns. The interaction and influence of these notions on shaping the "contact family" intervention were investigated.
|
|
| 8. |
- Regnér, Margareta, 1949
(författare)
-
Familjebilder. Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer : Notions of the family. On client families, contact families and ideal families
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation consists of a report and three articles. These parts, of which one is written in English, are assembled within this volume together with an introducing, summarizing, as well as theoretically deepening part and finally a Summary in English. The dissertation concerns a child and family support system called the “contact family service”, which involves a contact family, giving services on a voluntary basis (but recruited, assessed and paid by the social services), receiving a child in their home for the weekend once or twice a month. The service is provided to help mostly single mothers – with scarce social networks that lack the ability to provide support – to get relief from constant care-giving one or two weekends a month. The study was carried out as a qualitative interview investigation. Eighteen single parent families were selected at random from three social welfare offices in Western Sweden. The three parties – client families, contact families and social workers that handled the cases – have been interviewed (a total of 54 interviews) about their experience of as well their own parenthood and family life as their notions in general, for example of a “normal” and an “ideal” family. Another perspective was to describe and analyse the contact family service as such. The interaction and influence of these notions on shaping the contact family service were studied. The study shows that there are significant differences between the two types of families (client families and contact families), primarily with regard to three aspects: 1) financial situation; 2) social network; and, 3) parenting situation (single parent or shared parenthood). It was stated that the contact family service might be considered as a service to all single parents who need it. Nevertheless, its design can be improved. Social workers need to reflect upon the family ideals that are reproduced in the service, especially their view on the single-parent family. Single parenthood should not be perceived as a social problem in itself. With the nuclear family as the golden standard, the burden of having the sole responsibility for the parenting of a child becomes even greater for single parents. A special analysis focused on the single mothers, whose children have no, negligible or irregular contact with their fathers. It was shown, that socio-political positions, based on policy discourses about the caregiving father, equality between the sexes and the focus on children’s needs, paradoxically can put pressure of responsibility on single mothers, not only for their children, but covering the parental responsibility of the father as well. Besides, the father, by withdrawing his support from the mother, can dominate her scope for action, not least because joint custody can enable him to deny the mother’s relief through the contact family service. A conclusion was that the contact family service provides not only a breathing space once or twice a month for single mothers, but also more independence and power, which has given the mothers a better position in negotiations, because they do not need the support from the father in the same way as before. But if these single parents are rejected when they ask for help, they will be left alone. They run the risk of becoming a group, which on all levels – social as well as personal – is symbolised by being alone.
|
|
| 9. |
- Regnér, Margareta, 1949
(författare)
-
När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen. : When best intentions are non-existent: About absent fathers in the contact family service
- 2006
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, Huvudredaktör Prof. Margareta Bäck-Wiklund. - 1104-1420. ; 13:2, s. 129-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Summary When best intentions are non-existent: About absent fathers in the contact family service The aim of this article is to describe and analyse the situation for single mothers, whose children have no, negligible or irregular contact with their fathers. The article relies on 17 in-depth interviews with single mothers and is a part of a broader study concerning »the contact family services. ;rs, contact families and social workers that handled the cases were interviewed, among other things about their notions of family and parenthood. Single mothers attempt to find a solution to their situation through the service. The most common reason for the service to be provided is the father s lack of support to mother and children, together with scarce social networks as a whole. The mother then seeks to get relief from constant caregiving one or two weekends a month. The article shows that socio-political positions, based on policy discourses about the caregiving father, equality between the sexes and the focus on children's needs, paradoxically can put pressure of responsibility on single mothers, not only for their children, but covering the parental responsibility of the father as well. Besides, the father, by withdrawing his support from the mother, can dominate her scope for action, not least because joint custody can enable him to deny the mother's relief through the contact family service. But the contact family service can conduce to emancipation and increase single mothers' room for manoeuvre. In some cases in the study the fathers then have taken on more responsibility for contact with their children. A conclusion is that the contact family service provides not only a breathing space once or twice a month for single mothers, but also more independence and power, which has given the mothers a better position in negotiations, because they do not need the support from the father in the same way as before.
|
|
| 10. |
- Regnér, Margareta, 1949
(författare)
-
När den goda viljan inte finns - om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen
- 2010
-
Ingår i: Könsforskning pågår! (I). Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS). Västra Götalandsregionens konpetenscentrum om våld i nära relationer. Redaktör Viveka Enander, forskningsansvarig vid VKV samt samordnare för GESS.. ; :Rapport 2010:3, s. 7-11
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i en studie om kontaktfamiljsinsatsen (Regnér, M 2006, Familjebilder - omklientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer) diskuteras mammors och barns situation vid umgängesvägran, en situation som nästan inte alls belyses i samhällsdebatten.
|
|
