| 1. |
|
|
| 2. |
- Riad, Tomas, professor, 1959-
(författare)
-
Artikulatorisk fonetik och fonologi
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kompendiet riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk och svenska. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten som tas upp i litteraturlistan. Ord markerade med kapitäler går att slå upp i termlistan sist i häftet.Tidigare versioner av detta kompendium är numera obsoleta
|
|
| 3. |
- Riad, Tomas, professor, 1959-
(författare)
-
Grammatisk problemlösning, satsanalys och medvetandehöjande fonologi
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kompendiet har tre delar som anger tre huvudinriktningar. Den första delen handlar om satsanalys och frasanalys med stöd av scheman. Här lär du dig att systematiskt analysera svenskans meningsbyggnad med hjälp av satsschemat. Syntaktisk analys med satsschema är ett handfast sätt att koppla ihop vår språkliga intuition med konkret analys av satser och meningar. Schemat anger positioner för satsdelarna och positionernas ordning fungerar som stöd för analysen. När det uppstår frågor om olika satsdelar är det lätt att slå upp dem i de flesta grammatikböcker. Själva analyserandet och de olika test man kan använda för att identifiera satsdelars positioner har en medvetandehöjande effekt.Den andra delen innehåller medvetandehöjande övningar riktade mot fonologi. Vår fonologiska kunskap är ofta omedveten, särskilt vad gäller prosodi (betoning, stavelseindelning, kvantitet, tonaccent, intonation). Samtidigt är det inte svårt att göra denna kunskap medveten med hjälp av enkla övningar. Det är vad du ägnar dig åt i del två.Den tredje delen av kompendiet innehåller problemlösningsuppgifter. Genom att ägna dig åt grammatisk problemlösning blir du bra på att urskilja språkliga mönster. Grammatiken är till sin natur systematisk och det finns därför gott om mönster att upptäcka. Många av dem kan man läsa om i en grammatikbok men själva insikten om hur mönstren ser ut blir starkare och mer drabbande om man själv ådagalägger dem. Dessutom kan problemlösningsaktiviteten fungera som ett slag förberedelse för forskningsuppgifter. En annan poäng är att problemlösning gör det lättare att se vad som är regelbundet och vad som är oregelbundet i språket, vad som är generella mönster och vad som är mindre eller begränsade mönster.
|
|
| 4. |
- Riad, Tomas, professor, 1959-
(författare)
-
How Linguistic is Verse Meter?
- 2022
-
Ingår i: Proceedings of the Thirty-third Western Conference on Linguistics. - Fresno : Department of Linguistics, California State University. ; , s. 118-133
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the linguistic study of poetic meter, it is common to assume that there are two simultaneous prosodicstructures present in the lines of verse. Most scholars will agree that one of these structures is the regularprosodic structure that comes with any utterance. Regarding the nature of the other, the one that constitutesthe verse meter, there are differences of opinion.The standard approach to meter that has been developed within the linguistic research tradition sincethe 60’s is known as generative metrics. Generative metrics assumes that verse meters are derived from auniversal set of abstract meters, alternatively composed of a universal set of metrical properties. The sourcefor the metrical structure is a module which is concerned specifically with meter (the ‘template generator’in Blumenfeld’s 2015 model, the ‘structure parameters’ in Hanson & Kiparsky’s 1996 model, the ‘gridconstruction rules’ in Fabb & Halle’s 2008 model). This module is able to produce abstract meters for alllanguages. In order for the abstract meters to work (and work well) in a given language, there are forcesthat help select suitable meters/properties from the universal set, as well as constraints that relate thelinguistic characteristics of the regular prosody of the language to the properties of the meter. In this way,the properties of dactylic hexameter in Classical Greek and in Modern Swedish, respectively, will bedifferent, and those differences will make sense in terms of the differing phonologies of the two languages.But the meters are ultimately the same, drawn from the universal module. For general outlines, see Hayes(1988), Hanson & Kiparsky (1996) and Blumenfeld (2016). When poetic text is produced, the modularorganisation crucially involves a matching between the regular prosodic structure that the text requires andthe meter. The purpose of the matching is to establish the relative well-formedness of lines and/or toexclude ill-formedness of lines. This judgement of the metricality of lines is much like the judgement ofgrammaticality of linguistic structures. I will refer to the standard approach as Universal GenerativeMetrics, or UGM for short.
|
|
| 5. |
|
|
