| 1. |
|
|
| 2. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att aktiviteter inom markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fått större betydelse i klimatarbetet, såväl internationellt (EU/2018/841) som nationellt (SOU 2020:4) har behovet av förbättrad uppföljning av dessa aktiviteter aktualiserats. Det finns även ett behov av att förbättra bedömningen av potentialen, dvs. effekten på växthusgasbalansen av att åtgärderna införs. I denna rapport analyseras hur kolinlagringen kan öka genom beskogning av jordbruksmark och hur åtgärden kan följas upp. I uppdraget ingår att (i) föreslå hur förändrade utsläpp och upptag kan kvantifieras på objektsnivå i samband med utförd åtgärd, (ii) identifiera tillgängliga datakällor för att följa upp åtgärderna, (iii) föreslå eventuellt ytterligare behov av data för uppföljning av åtgärderna. Eftersom omfattande inventering krävs för mäta effekten av beskogning på plats har vi tagit fram en uppsättning typbestånd för olika trädslag (gran, tall, björk, asp, contortatall, ek, lärk, bok), bördighet (låg, medel, hög), tidigare markanvändning (vallbruk, odling av ettåriga grödor respektive grönträda) för tre regioner (Götaland, Svealand, Norrland), dvs. 216 olika alternativ. Dessutom har vi också tagit fram motsvarande uppsättning för fall där föryngringen är något mindre lyckad. De olika typbestånden simulerades med Heureka Planwise med komplettering av markkolsdata för tidigare markanvändning som simulerades med ICBM-modellen. För att också visa effekten av att välja snabbväxande trädslag som poppel och hybridasp gjordes en litteraturgenomgång som jämfördes med de simulerade bestånden. Det är stor skillnad i utfallet för de olika simulerade beskogningsalternativen. Gran binder i genomsnitt 2,3 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid, medan björk binder 0,9 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid. Generellt sker ett större kolupptag vid lyckade föryngringar med i snitt 1,4 ton C ha-1 år-1 nettoupptag över en omloppstid vid 2000 stammar vid en återväxtinventering jämfört med 1,1 ton C ha-1 år-1 vid 1000 stammar. Högre bonitet ger i snitt 1,7 ton C ha-1 år-1 jämfört med 0,9 ton C ha-1 år-1 vid lägre bonitet i genomsnitt över samtliga simulerade bestånd. En intressant observation är att det tar ett antal år innan bestånden bidrar som nettosänka (men med stor variation givet variationerna ovan). Detta beror på att nedbrytningen av det gamla kolet i marken inledningsvis är högre än tillförseln av nytt kol. Även om man ska tolka dessa simulerade resultat med viss försiktighet visar det att tidigare markanvändning bör tas i beaktande för var beskogning bör ske och med vilka trädslag. Det finns annars en risk att nyttan med beskogningen begränsas både i total effekt och tidsmässigt för att bidraget ska bli signifikant relativt befintliga klimatmål. Underlagen från de simulerade typbestånden kan användas i kombination med aktivitetsdata, dvs. arealer för aktiv plantering för att beräknas totaleffekt av beskogning. Genomsnitt kan t.ex. tas fram som kan komplettera de utsläpps- och upptagsfaktorer som används i klimatrapporteringen idag i kombination med data från SLU Riksskogstaxeringen (RT), exempel ges i rapporten på regionvisa faktorer. Det är också möjligt att använda typvärden på den aggregeringsnivå som är lämplig givet de aktivitetsdata som finns tillgängliga. Andra källor för aktivitetsdata kan vara den anmälan som görs till Länsstyrelsen när jordbruksmark tas ur bruk eller uppgifter om att jordbruksmarken inte längre ingår i ansökan om stöd inom landsbygdsprogrammet. Om en bra uppföljning ska kunna göras i framtiden behöver ett system som sammanställer den anmälan som görs idag och de ansökningar om stöd som kan bli verklighet om aktiviteten beskogning kommer ges stöd i någon form (antingen genom ett nytt system eller genom att det implementeras i befintliga stödsystem). Uppföljning kan göras genom stickprovsinventering i lämpliga tidsintervall men också genom att markägaren informerar ansvarig myndighet löpande om beståndets utveckling, i.e. i vilken utsträckning beskogningen varit lyckad (kanske vart femte år). Uppgiftslämnarbördan ska dock hållas så låg som möjligt för att inte minska intresset för åtgärden. När det gäller potentialen av beskogning relativt klimatmål till 2030 och 2045 är det uppenbart att bidraget inte hinner bli så stort till 2030 givet att det tar tid innan tillväxten får fart och effekten av att nedbrytningen av markkol är högre än tillförseln av nytt kol initialt. Vi har beräknat ett antal scenarier med stöd av simuleringar av typbestånd. Utgångspunkten har varit dagens beskogningsintensitet och trädslagsfördelning. Den additionella effekten jämfört med det bidrag som aktiviteten beskogning ger idag, hamnar på i storleksordningen 50 kton CO2 år--1 10 år efter att scenarierna startar, men efter 25 år, dvs. runt 2045 kan bidraget bli mer än 1 000 kton CO2 år-1 vid beskogning på 10 kha år-1 i 20 år, dvs. totalt 200 kha. Det är dock stor variation beroende på vilken beskogningsstrategi som väljs. Ett alternativ där andelen löv ökar samtidigt som vi antar att bättre lokaler väljs ger bara ett extra bidrag på drygt 100 kton CO2 år-1 efter 25 år. Kortsiktigt verkar det effektivt att satsa på att plantera snabbväxande trädslag som poppel eller hybridasp, åtminstone på en del av den aktuella arealen. Beskogningen bidrar inte bara med inlagring av koldioxid utan också till produktion av träråvara. Efter 60 år kan bidraget från beskogad mark, dvs. den mark som beskogas i scenarierna bidra med mellan ca 0,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario löv) och ca 1,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario BAUx2) i gallring. Om utvecklingen följer alternativ Hög kan det handla om uppemot 2 miljoner m3 sk år-1för scenario BAUx2 (som innebär att upp till 400 kha mark tas i anspråk för beskogning). Jämfört med dagens avverkningsnivåer motsvarar detta ca 1-2% av det årliga virkesuttaget. Därtill tillkommer förstås virkesleveranser när bestånden slutavverkas men den kolmängden är inkluderad i nettoupptaget. Potentiellt skulle beskogning och produktion av skogsråvara på nedlagd jordbruksmark kunna frigöra produktiv skogsmark för andra ändamål, t.ex. för ökat bevarande av biologisk mångfald. Hur våra marker utnyttjas i framtiden är dock en svår balansgång, samtidigt som jordbruksmark läggs ner, pekar mycket på dessa arealer kan behövas för livsmedelsproduktion i framtiden. Det är därför rimligt att inte inteckna alltför stor areal för beskogning. Vår bedömning är att de 200 kha som vi använt i denna studie inte i alltför stor utsträckning inkräktar på framtida livsmedelsproduktion eftersom marken i huvudsak redan tagits ur jordbruksproduktion.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson, Per, et al.
(författare)
-
Skogsdata 2020 : aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen : Tema: Den döda veden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Skogarnas tillstånd och förändring inom ämnesområdet Jordbruk, skogsbruk, fiske. Statistikprodukterna utgörs av Arealförhållanden, Virkesförråd och trädbiomassa, Årlig tillväxt, Vegetations- och ståndortsförhållanden samt Skogsskador och produceras av Riksskogstaxeringen vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå. Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata som har utgetts sedan 1981. Skogsdata 2020 baseras i huvudsak på Riksskogstaxeringens inventeringar under åren 2015–2019. Resultaten i Skogsdata är indelade i fyra huvuddelar: All mark, Skogsmark, Produktiv skogsmark och Avverkning. Inom dessa avsnitt varvas tabeller med kartor och diagram. Merparten av Skogsdata utgör en del av Sveriges officiella statistik. Det ska dock observeras att temaavsnitt och vissa tabeller, samt hela avsnittet om Avverkning inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för officiell statistik då saknas. I årets temaavsnitt presenteras ett antal analyser avseende död ved. Andra nyheter i Skogsdata 2020 är att volymen naturligt avgångna träd redovisas i tre nya tabeller, tabellen avseende produktiv skogsmark påverkad av skador är utökad, samt att avverkning av döda träd särredovisas. I figurer som illustrerar långa tidsserier, samt i tabeller avseende produktiv skogsmark och i dataunderlag till TaxWebb och PxWeb, har vi med hjälp av ett GIS-skikt över formellt skyddad skog, framtaget av Naturvårdsverket, exkluderat provytor inom skiktet oberoende av när de är inventerade. På så vis avser de långa tidsserierna utvecklingen på den areal som idag inte är formellt skyddad. Däremot kan inte arealer som är frivilligt skyddade eller som utgörs av hänsynsytor exkluderas, då vi inte har georefererad information om dessa objekt, varför dessa arealer ingår i de skattningar som publiceras i Skogsdata. Vi har märkt av en ökad efterfrågan på information om den areal där skogsbruk faktiskt bedrivs. För att tillmötesgå den efterfrågan illustrerar vi tillstånd och historisk utveckling för den så kallade Virkesproduktionsmarken. Vi redovisar även den så kallade Råskogsbalansen som ett sätt att validera kvaliteten i RT:s skattningar avseende virkesförråd, tillväxt, avverkning och naturlig avgång. Vi har valt att placera dessa redovisningar i kapitlet Definitioner och förklaringar då de inte är att betrakta som officiell statistik. Riksskogstaxeringen tillgängliggör statistiken via TaxWebb, ett interaktivt webbverktyg med vilket alla kan ta fram den statistik man är intresserad av. Riksskogstaxeringens officiella statistik finns även tillgängligt via PxWeb, ett verktyg som möjliggör nedladdning av statistik i ett flertal open-data format inklusive API-skript. Liksom tidigare finns möjlighet att ladda ner Skogsdata 2020 i sin helhet i PDF-format från Riksskogstaxeringens hemsida: www.slu.se/riksskogstaxeringen dataunderlag till TaxWebb och PxWeb, har vi med hjälp av ett GIS-skikt över formellt skyddad skog, framtaget av Naturvårdsverket, exkluderat provytor inom skiktet oberoende av när de är inventerade. På så vis avser de långa tidsserierna utvecklingen på den areal som idag inte är formellt skyddad. Däremot kan inte arealer som är frivilligt skyddade eller som utgörs av hänsynsytor exkluderas, då vi inte har georefererad information om dessa objekt, varför dessa arealer ingår i de skattningar som publiceras i Skogsdata. Vi har märkt av en ökad efterfrågan på information om den areal där skogsbruk faktiskt bedrivs. För att tillmötesgå den efterfrågan illustrerar vi tillstånd och historisk utveckling för den så kallade Virkesproduktionsmarken. Vi redovisar även den så kallade Råskogsbalansen som ett sätt att validera kvaliteten i RT:s skattningar avseende virkesförråd, tillväxt, avverkning och naturlig avgång. Vi har valt att placera dessa redovisningar i kapitlet Definitioner och förklaringar då de inte är att betrakta som officiell statistik. Riksskogstaxeringen tillgängliggör statistiken via TaxWebb, ett interaktivt webbverktyg med vilket alla kan ta fram den statistik man är intresserad av. Riksskogstaxeringens officiella statistik finns även tillgängligt via PxWeb, ett verktyg som möjliggör nedladdning av statistik i ett flertal open-data format inklusive API-skript. Liksom tidigare finns möjlighet att ladda ner Skogsdata 2020 i sin helhet i PDF-format från Riksskogstaxeringens hemsida: www.slu.se/riksskogstaxeringen
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Per, et al.
(författare)
-
Skogsdata 2022. Tema: Den formellt skyddade skogen
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SLU Riksskogstaxeringen samlar årligen in data i skog och mark i Sverige som underlag för Sveriges officiella statistik om ”Skogarnas tillstånd och förändring”. Riksskogstaxeringen påbörjades redan 1923 och har sedan dess utvecklats såväl avseende vilka geografiska områden som ingår i inventeringen, som vad som inventeras. Från och med år 2003 inkluderades formellt skyddade områden inom nationalparker och naturreservat i fältinventeringen och från och med 2016 även de delar av fjällområdet som kan förväntas innehålla trädvegetation. Genom att utnyttja Naturvårdsverkets digitala georefererade information om gränser för formellt skyddade områden kan vi nu beskriva karaktärer och egenskaper för Sveriges formellt skyddade skogsmark. SCB publicerar årligen officiell statistik avseende arealer formellt skyddad skog i Sverige (SCB 2021). I detta temanummer fokuserar vi därför på att beskriva hur dessa arealer fördelas på olika egenskaper samt kvantifierar och beskriver egenskaper för virkesförråd, tillväxt och naturlig avgång. Vi jämför även tillstånd och egenskaper för skog inom formellt skyddade områden med övrig skog.
|
|
| 7. |
- Roberge, Cornelia, et al.
(författare)
-
Forest damage inventory using the local pivotal sampling method
- 2017
-
Ingår i: Canadian Journal of Forest Research. - : Canadian Science Publishing. - 0045-5067 .- 1208-6037. ; 47, s. 357-365
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Specially designed forest damage inventories, directed to areas with potential or suspected damage, are performed in many countries. In this study, we evaluate a new approach for damage inventories in which auxiliary data are used for the sample selection with the recently introduced local pivotal sampling design. With this design, a sample that is well spread in the space of the auxiliary variables is obtained. We applied Monte Carlo sampling simulation to evaluate whether this sampling design leads to more precise estimates compared with commonly applied baseline methods. The evaluations were performed using different damage scenarios and different simulated relationships between the auxiliary data and the actual damages. The local pivotal method was found to be more efficient than simple random sampling in all scenarios, and depending on the allocation of the sample and the properties of the auxiliary data, it sometimes outperformed two-phase sampling for stratification. Thus, the local pivotal method may be a valuable tool to cost-efficiently assess the magnitude of forest damage once outbreaks have been detected in a forest region.
|
|
| 8. |
- Roberge, Cornelia, et al.
(författare)
-
Improving the precision of sample-based forest damage inventories through two-phase sampling and post-stratification using remotely sensed auxiliary information
- 2016
-
Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many countries have a national forest inventory (NFI) designed to produce statistically sound estimates of forest parameters. However, this type of inventory may not provide reliable results for forest damage which usually affects only small parts of the forest in a country. For this reason, specially designed forest damage inventories are performed in many countries, sometimes in coordination with the NFIs. In this study, we evaluated a new approach for damage inventory where existing NFI data form the basis for two-phase sampling for stratification and remotely sensed auxiliary data are applied for further improvement of precision through post-stratification. We applied Monte Carlo sampling simulation to evaluate different sampling strategies linked to different damage scenarios. The use of existing NFI data in a two-phase sampling for stratification design resulted in a relative efficiency of 50 % or lower, i.e., the variance was at least halved compared to a simple random sample of the same size. With post-stratification based on simulated remotely sensed auxiliary data, there was additional improvement, which depended on the accuracy of the auxiliary data and the properties of the forest damage. In many cases, the relative efficiency was further reduced by as much as one-half. In conclusion, the results show that substantial gains in precision can be obtained by utilizing auxiliary information in forest damage surveys, through two-phase sampling, through post-stratification, and through the combination of these two approaches, i.e., post-stratified two-phase sampling for stratification.
|
|
| 9. |
- Roberge, Cornelia
(författare)
-
Inventory strategies for monitoring and evaluation of forest damage
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under global change, increasing stresses on forests require strategies for monitoring and mitigation of damages caused by pests and diseases. While the threats to forests increase, so do the possibilities to set up efficient monitoring programmes and detect forest damage by utilising new technologies. This thesis focuses on strategies for forest damage inventories where different auxiliary data are combined to improve information for pest mitigation programmes. First, the efficiency of National Forest Inventories (NFIs; or similar inventories) for detecting and estimating state and change of forest damage across large regions was evaluated. NFIs were found efficient for assessing widely distributed damage, but unable to detect clustered and local outbreaks with adequate precision. Second, targeted forest damage inventories directed to areas with potential or suspected damage were investigated. It was found that two-phase sampling for stratification taking the first phase information from existing NFIs was an efficient strategy. Remotely-sensed auxiliary information and post-stratification was shown to further improve the precision. Third, the use of a new sampling design was evaluated: the local pivotal method (LPM), which spreads the sample in the multi-dimensional space of available auxiliary data. The LPM was found to be more efficient than simple random sampling in all scenarios and, depending on the allocation of the sample and the properties of the auxiliary data, it sometimes outperformed two-phase sampling for stratification. Thus, the LPM may be a valuable tool for practical forest damage inventories. Fourth, the cost-plus-loss method was applied to evaluate inventory strategies in a pest mitigation context. If inventory costs are large, it is especially important to quantify the inventory efforts necessary to evaluate the need for mitigation. The optimal sampling effort necessary for deciding whether or not a defoliator outbreak should be treated was quantified. Double sampling was found to be a cost-effective sampling strategy, i.e. the size of the second phase sample was determined based on the estimates from a small first phase sample. As an overall conclusion, the thesis points out the importance of making use of existing information in setting up effective inventories of forest damage and of using appropriate sampling strategies for making use of the information in the best possible way.
|
|
| 10. |
- Wulff, Sören, et al.
(författare)
-
Inventering av almförekomst på Gotland 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2020 genomfördes en inventering av almförekomst på Gotland. Detta mot bakgrund av den hotbild som Gotlands almar står inför med almsjukan. Inventeringen ska leverera underlag till prognoser över Gotlands almpopulation. Inventeringen är ett uppdrag från Länsstyrelsen i Gotlands län till SLU.Resultaten visar en förekomst på 296 000 almar med en brösthöjdsdiameter ≥ 10 cm. Antalet almar över 1.3 m, men med en diameter mindre än 10 cm uppskattas till 1.94 miljoner. Almar med diameter upp till 665 mm har registrerats, men merparten av de större almarna ligger i spannet 100 – 199 mm. De flesta av almarna, 56 %, återfanns på skogsmark (tätare trädbestånd) resterande träd var på hagmark eller bebyggd mark.
|
|
