| 1. |
- Ericson, Mathias, et al.
(författare)
-
När moderna poliser bygger förtroende : att balansera mellan kontinuitet i verksamheten och förändringar på fältet
- 2010
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659654 ; :13, s. 71-85
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel är baserad på en studie av en grupp polisers möjligheter att bygga förtroende för en nyetablerad närpolisverksamhet. Deras uppdrag är att, inom ramen för ett större tillitsprojekt i Västra Götalandsregionen, initiera ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och skapa en lokalt förankrad polis i utvalda stadsdelar. Det är ett arbete, där de löpande möter såväl yrkesmässiga som etiskt motstridiga förväntningar. De är s.k. kontaktpoliser, vars arbete är att finnas kvar i dessa stadsdelar och fortsätta arbeta preventivt, när övrig ingripande verksamhet lämnat fältet och åkt tillbaka till polishuset. Etiska spörsmål är då knutna till förutsättningarna att stärka boendes trygghet och tillit genom ökad polisiär närvaro men samtidigt motverka stigmatisering av de stadsdelar där satsningen genomförs. Artikeln visar hur det förtroende, som de etablerar, är av avgörande betydelse för deras verksamhet, men att det förutsätter en svår balansgång mellan förväntningar på ett nytt uppdrag och på en redan etablerad polispraktik.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rolandsson, Bertil, et al.
(författare)
-
Att motverka stölder av gods : transportarbetares syn på legitimt säkerhetsarbete
- 2010
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659654 ; :13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De säkerhetsproblem, som analyseras i denna text, rör stölder av vitvaror, elektronik, tobak o.dyl. i samband med transporter. Det är mindre spektakulära hot än sådana som riktar sig mot t.ex. transporter av kärnkraftsavfall (Huysman 2006), men det är också mera frekventa säkerhetsproblem. Värdet av sådana stölder har uppskattats till 10 miljarder USD per år i USA, och 30 miljarder USD per år totalt i världen (Barth & White 1998; Gips 2006). Siffrornas omfattning går förstås att diskutera, men de visar tydligt den betydelse som bl.a. politiker och branschfolk tillskriver transportstölder (ECMT 2001; Ekwall 2007).
|
|
| 4. |
- Torstensson, Håkan, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att se olika problem som risker blir viktigare på allt fler områden (Mythen & Walklate 2005:5). Det rör sig om en vidgning av perspektiv, som beror på att ny teknik, expertis eller vetenskapliga landvinningar inte längre endast framstår som problemlösare utan även som orsak till nya risker. Genom nyhetsmedia eller andra former av masskommunikation blir också risker vi tidigare inte noterat till förstasidesstoff (Giddens 1991). Vi har fått en kultur där vi tvingas konfronteras med en grundläggande känsla av osäkerhet (Van Loon 2002; Beck 1992), vilket i sin tur utgör motiv till ytterligare forskning om just risk och säkerhet.
|
|
| 5. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Fyra samhällsscenarier för strategisk planering – SOMCRISC rapport 2
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 6. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
