| 1. |
- Bråting, Kajsa, 1975-, et al.
(författare)
-
Integrating programming in Swedish school mathematics : description of a research project
- 2020
-
Ingår i: Sustainable mathematics education in a digitalized World. - 9789198402445 ; , s. 101-110
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper describes a new research project investigating the implementation of programming in Swedish school mathematics, specifically in relation to algebra learning. Based on Chevallard’s framework of transposition of knowledge, we investigate what types of activities and systems of representations are introduced and argued for as programming makes its way into mathematics teaching, and what these may entail.Tentative results reveal syntactic and semantic differences between programming and algebra that may cause problems for students. Interviews with teachers show that they seek inspiration and activities from social media and internet rather than textbooks and other published teaching material.
|
|
| 2. |
- Bråting, Kajsa, Docent, 1975-, et al.
(författare)
-
Mathematical competencies and programming : The Swedish case
- 2023
-
Ingår i: Mathematical competencies in the digital era. - Cham : Springer. - 9783031101403 - 9783031101410 ; , s. 293-310
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, we consider opportunities and challenges of integrating programming in school mathematics by looking closer at the Swedish case. Especially, we aim to unpack how the integration of programming in mathematics can affect students’ opportunities to develop mathematical competencies. Three examples taken from a Swedish research project are described and discussed in detail. In the first example, we focus on differences regarding syntax and semantics in programming and mathematics, relevant in a learning perspective. In the second and third examples, we highlight the teachers’ views of how programming may enhance the traditional learning of school mathematics, and describes one particular lesson where students solve pattern problems in Python. Each example is discussed in relation to different mathematical competencies.
|
|
| 3. |
- Bråting, Kajsa, Docent, 1975-, et al.
(författare)
-
Vad hände med programmeringen?
- 2023
-
Ingår i: Nämnaren. - Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). - 0348-2723. ; :1, s. 49-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Här redovisas resultat från ett fyraårigt forskningsprojekt om implementeringen av programmering i skolans matematikundervisning. Både lärare och läromedel har studerats och resultaten väcker frågor om satsningen varit så genomtänkt som man hade kunnat önska.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kilhamn, Cecilia, et al.
(författare)
-
Programmering i skolmatematiken?
- 2021
-
Ingår i: Nämnaren. - Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). - 0348-2723. ; 4, s. 37-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I ett pågående forskningsprojekt tittar författarna närmare på programmering som innehåll i skolmatematiken sedan införandet i läroplanen 2018. Här redovisar de hur lärare tolkat uppdraget och vilken roll programmeringen har i de matematiklektioner med programmering som lärarna planerat och genomfört.
|
|
| 6. |
- Kilhamn, Cecilia, et al.
(författare)
-
Programmering i skolmatematiken?
- 2022
-
Ingår i: Tangenten. - : Caspar Forlag. - 0802-8192. ; :1, s. 14-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett pågående forskningsprojekt tittar författarna närmare på programmeringsom innehåll i skolmatematiken sedan införandet i läroplanen 2018. Här redovisarde hur lärare tolkat uppdraget och vilken roll programmeringen har i dematematiklektioner med programmering som lärarna planerat och genomfört.
|
|
| 7. |
- Kilhamn, Cecilia, et al.
(författare)
-
Programmering i svensk skolmatematik
- 2021
-
Ingår i: LUMAT. - 2323-7112. ; 9:1, s. 283-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion. Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.
|
|
| 8. |
- Kilhamn, Cecilia, et al.
(författare)
-
Teachers' arguments for including programming in mathematics education
- 2021
-
Ingår i: Bringing Nordic mathematics education into the future. - Göteborg : Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF. - 9789198402438 ; , s. 169-176
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In recent years, programming has been inserted into mathematics curricula in many countries. This paper reports on interviews with 20 Swedish mathematics teachers who, as early adopters, teach programming within the frames of their ordinary mathematics lessons. Qualitative analyses of data identified four types of arguments for teaching programming in mathematics: to develop computational thinking; to increase engagement; to learn mathematics; or simply because it is a powerful tool. We conclude with some implications of these different arguments.
|
|
| 9. |
-
Programmering i skolmatematiken – möjligheter och utmaningar.
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i den senaste forskningen diskuterar bokens författare programmeringens inträde i skolmatematiken. Vilken roll har programmeringen i skolmatematiken? Kan elever lära sig matematik genom programmering? Vilka möjliga broar mellan matematik och programmering kan skapas? Vilka är utmaningarna? Diskussionen utgår från elevernas, lärarnas och lärarutbildarnas perspektiv. Innehållet i boken innefattar skolans alla nivåer, från förskola till gymnasiet. Programmering i skolmatematiken vänder sig till blivande och verksamma lärare, och till lärarutbildare, men även till personer med övergripande ansvar för skolans digitalisering på lokal, kommunal eller nationell nivå.
|
|
| 10. |
- Rolandsson, Lennart, 1965-, et al.
(författare)
-
Bridging a gap : in search of an analytical tool capturing teachers’ perceptions of their own teaching
- 2016
-
Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; , s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Computing and computers are introduced in school as important examples of technology, sometimes as a subject matter of their own, and sometimes they are used as tools for other subjects. All in all, one might even say that learning about computing and computers is part of learning about technology. Lately, many countries have implemented programming in their curricula as a means to address society’s dependence on, and need for programming knowledge and code. Programming is a fairly new school subject without educational traditions and, due to the rapid technological development, in constant change. This means that most programming teachers must decide for themselves what and how to teach. In this study, programming teachers’ teaching is studied. With the aim of exploring the connection/possible gap between teacher’s intentions and the teacher’s instructional practice, an expansion of the conceptual apparatus of phenomenography and variation theory is tested. In the article, phenomenography and variation theory and the suggested supplementary theoretical tool (Georg Henrik von Wright’s model of logic of events) are briefly presented and then deployed upon one selected case. Findings reveal that teachers’ intentions (reflected in their actions) include an emphasis (of teachers’ side) on the importance of balancing theory and practice, using different learning strategies, encouraging learning by trial-and-error and fostering collaboration between students for a deeper understanding of concepts. In conclusion, logic of events interpretations proves to be useful as a complementary tool to the conceptual apparatus of phenomenography.
|
|
