| 1. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik. Det påverkar t.ex. var människor väljer att bo och arbeta, hur företag organiserar sin verksamhet, och vilka metoder som används för att omsätta politiska beslut i praktik handling. Vi kan aldrig med säkerhetuttala oss om vad som kommer att ske i framtiden. Men genom att resonera kring trender och mottrender utifrån observationer i samtiden kan vi ändå förbereda oss för möjliga utvecklingsvägar. Den här rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera ett antal trender och mottrendersom kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt.Som alltid när det gäller framtiden finns det stora osäkerheter om vad som faktiskt kan komma att hända. När vi skriver om framtiden hamnar vi lätt i en situation där vi extrapolerar en historisk utveckling eller fastnar i nuets förbannelse, dvs. överdriver vikten av sådana frågor som råkar varaviktiga just nu. Trots svårigheterna finns det ett stort värde i att fundera över samhällsförändringar och problematisera hur de kan påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken framöver. Rapporten har författats av forskare inom K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Den har tagits fram i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med en ny omvärldsanalys. Medförfattare är Alexander Paulsson, fil dr i företagsekonomi, K2/VTI, Bengt Holmberg, professor emeritus i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Christina Scholten, fil dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, K2/Malmö högskola, Erik Ronnle, doktorand i företagsekonomi, K2/Lunds universitet, Fredrik Pettersson, fil dr i miljö- och energisystem, K2/Lunds universitet, Gert Paulsson, docent i företagsekonomi, K2/Lunds universitet,Helena Svensson, tekn dr i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Jean Ryan, doktorand i trafikplanering, K2/Lunds universitet, John Hultén, fil dr i statsvetenskap, K2 (redaktör), Vanessa Stjernborg, fil dr i trafikplanering, K2/Malmö högskola och Zahra Hamidi, doktorand i urbana studier, K2/Malmö högskola.
|
|
| 2. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 3. |
- Ronnle, Erik
(författare)
-
A Novel Approach to Economic Evaluation of Infrastructure? Examining the Benefit Analyses in the Swedish High-Speed Rail Project
- 2017
-
Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier BV. - 2213-624X. ; 5:3, s. 492-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to describe a novel approach to economic evaluation of infrastructure, the benefit analyses in the Swedish high-speed rail project, and to analyse what role these can play in the decision-making process. The reports identify benefits from infrastructure investment at the local level and were intended to assist in making co-financing agreements and as a basis for decisions on route-planning and prioritisation of public transport investments. The study finds that the benefit analyses are insufficient as decision bases as they double-count benefits, disregard costs, are methodologically inconsistent and lack comparability. Rather, they seem to fulfil the role of negotiation bids in a process that focuses on measuring the level of commitment and the willingness to contribute financially to the project. It seems that the new method increases the space for political manoeuvring which together with the one-sided focus on benefits risks worsening the optimism bias observed in mega-project planning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ronnle, Erik
(författare)
-
Justifying mega-projects : An analysis of the Swedish high-speed rail project
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mega-projects are a growing phenomenon worldwide. More and more projects are started and they grow ever bigger in size. At the same time, there is overwhelming evidence that mega-projects tend to run late, overrun in terms of costs and fail to deliver the expected benefits. Paradoxically, more and more money is invested in projects that fail to deliver on their promises.This dissertation analyses how mega-projects are justified through a case study of the Swedish highspeed rail project and the National Negotiation on Housing and Infrastructure (Sverigeförhandlingen). The Swedish high-speed rail project is arguably the biggest project ever initiated in the country and fits the definition of a mega-project. It is planned to connect the three largest cities Stockholm, Gothenburg and Malmö with high-speed rail tracks at an estimated investment cost of 230 billion SEK (€23.1 billion). The project is highly controversial in the public debate. It impacts a large number of people and involves substantial financial commitment. Interestingly, it is also heavily unprofitable in cost-benefit analysis calculations. Based on these calculations, the project is unprofitable and should be cancelled. Still, the project has been allowed to continue by two consecutive governments. Analysing how this project isjustified makes it possible to address the wider issue of why mega-projects continue to hold such appeal among decision makers despite their track record.The dissertation finds that the Swedish high-speed rail project is being justified based on a combination of strategies: widening the scope, producing encouraging numbers, creating and mobilising stakeholders, and arguing using a policy narrative. It shows how the project leadership skilfully bypasses criticism from cost-benefit analysis and succeeds to gather support for the project despite the numbers.The research has been done at Lund University School of Economics and Management and K2 – the Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
|
|
