| 1. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning. Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Back, Pär-Erik, 1961, et al.
(författare)
-
Markmiljöns skyddsvärde – En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstiftning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid riskbedömning av förorenade områden ska riskerna som föroreningen utgör bedömas för olika skyddsobjekt, främst människor, markmiljö, grund- och ytvatten. I fördjupade riskbedömningar kan det även vara aktuellt att bestämma lämpliga skyddsnivåer för skyddsobjekten. Till vilken nivå vi väljer att skydda ett objekt beror i hög grad på objektets skyddsvärde. Vad detta skyddsvärde består av och hur stort det anses vara beror i sin tur på vem det är som gör värderingen och vilket miljöetiskt synsätt som tillämpas. När skyddsobjektet markmiljö ska värderas uppstår ofta många frågor och oenigheten mellan olika aktörer kan ibland vara stor.Syftet med publikationen är att tydliggöra vad som avses med begreppet markmiljöns skyddsvärde och beskriva vad det består av. Olika miljöetiska synsätt kan leda till att vår markmiljö värderas olika högt beroende på vem som utför värderingen. I syfte att skapa en gemensam grund för denna typ av värderingar har vi här valt att utgå från den miljöetik som ligger till grund för vår miljölagstiftning. Målet med publikationen är att presentera en härledning av markmiljöns skyddsvärde och ge en grund för hur man kan resonera kring flera av de besvärliga frågor som ställs beträffande skyddet av markmiljön.Rapporten innehåller också en allmän diskussion av skyddsvärdet men beskriver inte konkret hur markmiljön bör värderas vid ett enskilt objekt. Publikationen är med andra ord ingen vägledning i den bemärkelsen att den är direkt tillämpbar för värdering i verkliga projekt. Vår förhoppning är istället att publikationen kommer att utgöra en viktig grund för arbetet med att ta fram framtida vägledningsmaterial för ekologisk riskbedömning samt riskvärdering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bytner, Beta, et al.
(författare)
-
Nociceptin/orphanin FQ into the rat periaqueductal gray decreases the withdrawal latency to heat and loading, an effect reversed by (Nphe1)nociceptin(1-13)NH2
- 2001
-
Ingår i: Brain Research. - 0006-8993 .- 1872-6240. ; 922:1, s. 118-124
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study investigated the effect of intraperiaqueductal grey injection of nociceptin/orphanin FQ (N/OFQ) and an antagonist (Nphe(1))nociceptin(1-13)NH(2) on the hindpaw withdrawal response to thermal and mechanical stimulation in rats. N/OFQ (5 nmol) significantly decreased the nociceptive thresholds in both tests and 1, 5 and 10 nmol of (Nphe(1))nociceptin(1-13)NH(2) significantly reversed this effect in a dose dependent way. Our results demonstrate, that N/OFQ has a nociceptive action, possibly through inhibition of PAG neurons. This effect is blocked by the antagonist (Nphe(1))nociceptin(1-13)NH(2) probably via ORL1 receptors in the periaqueductal grey.
|
|
| 8. |
- Egeland Ljung, Birgitta, et al.
(författare)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrånsåväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman somuppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändareav svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning ochanvändning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sättsom elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna avinformationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym.En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begreppsom rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett ellerannat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hurdeltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier.Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiskaöverväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematiskreflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kanbetraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu användaformer för samtyckesförfarande.
|
|
| 9. |
- Fischer, Johannes, et al.
(författare)
-
Observer agreement of imaging measurements used for evaluation of dentofacial deformity in juvenile idiopathic arthritis
- 2022
-
Ingår i: Dento-Maxillo-Facial Radiology. - : British Institute of Radiology. - 0250-832X .- 1476-542X. ; 51:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives:To examine the precision of imaging measures commonly used to assess mandibular morphology in children and adolescents with juvenile idiopathic arthritis (JIA). Secondly, to compare cone-beam computed tomography (CBCT) and magnetic resonance imaging (MRI) in the measurement of condylar height.Methods:Those included were children diagnosed with JIA during 2015–18 who had had an MRI, a CBCT of the temporomandibular joints (TMJs) and a lateral cephalogram (ceph) of the head within one month of each other. Agreement within and between observers and methods was examined using Bland-Altman mean-difference plots and 95% limits of agreement (LOA). A 95% LOA within 15% of the sample mean was considered acceptable. Minimal detectable change (MDC) within and between observers was estimated.Results:90 patients (33 males) were included, with a mean age of 12.8 years. For MRI, intra- and interobserver 95% LOA were relatively narrow for total mandibular length: 9.6% of the sample mean. For CBCT, condylar height, both intra- and interobserver 95% LOA were wide: 16.0 and 28.4% of the sample mean, respectively. For ceph, both intra- and interobserver 95% LOA were narrow for the SNA-angle and gonion angle: 5.9 and 8% of the sample mean, and 6.2 and 6.8%, respectively.Conclusions:We have identified a set of precise measurements for facial morphology assessments in JIA, including one MRI-based (total mandibular length), one CBCT-based (condylar height), and three ceph-based. Condylar height was higher for MRI than for CBCT; however, the measurement was too imprecise for clinical use. MDC was also determined for a series of measurements.
|
|
| 10. |
|
|
