| 1. |
- Berggård, Glenn, et al.
(författare)
-
Konsumenttester av vinterskor och halkskydd
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjukvårdsbaserad skadestatistik från Sverige visar att singelolyckor med fotgängare på is och snö, orsakar höga skadetal. I Sverige beräknas ca 10000 män och 15000 kvinnor uppsöka sjukvård på grund av skada vid fall på snö och is. Personer skadade i fallolyckor på snö och is har svårare skador och längre konvalescenstid jämfört med fotgängare som faller på barmark. Det är därför viktigt att identifiera preventiva metoder och hjälpmedel för fallolyckor vintertid.Syftet med detta arbete har varit att genomföra konsumenttester av vinterskor och halkskydd på olika underlag med avseende på hur väl de fungerar som skydd mot att halka samt hur användarvänliga de upplevs av brukaren. I arbetet har det också varit viktigt att försöka identifiera kriterier som kan anses vara betydelsefulla för att bedöma vinterväglagsegenskaperna. Dessutom fanns ett behov av att ta fram underlag och förslag på en standardiserad metod för halkskydds-/vinterskortester och en märkning som ger konsumenterna möjlighet att bedöma och jämföra halkskyddens respektive vinterskornas egenskaper innan köp.Testmetoden som tagits fram för att undersöka halkskyddens och skornas egenskaper bygger på tidigare erfarenheter från tester av halkskydd. Metoden bygger på att försökspersoner genomför gångtester med halkskydd och skor på olika underlag samtidigt som olika mätmetoder, både objektiva och subjektiva, används för att kategorisera gång. Tester har genomförts av 9 försökspersoner, över 45 år, 4 män och 5 kvinnor, som testat 19 halkskydd och 20 olika skor. Fyra olika underlag har använts för att kategorisera egenskaperna på de undersökta halkskydden och skorna: is, is täckt med snö, packad snö, torr betong.Testmetoden har kompletterats med laboratoriemätningar av halkskyddens och skosulornas friktion på is samt hårdheten hos skornas sulor. Multipel hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att identifiera vilka kriterier som kan ha betydelse för fotgängarnas skattade helhetsupplevelse av de testade halkskydden på olika underlag.Resultatet av förmätningarna visar att testgruppen (fem kvinnor och fyra män med medålder 47 år) motsvarar en normalpopulation, avseende variationer i de uppmätta bakgrundsparametrarna.FIOH:s friktionsmätningar på is av samtliga skor och halkskydd visar att halkskydden har genomgående högre friktionsvärden än skorna, dvs. de har bättre fäste på is än de skor som testats men resultaten visar på små skillnader mellan de sämsta halkskydden och de bästa skorna.Resultat från friktionsmätningen, som den utförs idag i fixerat utförande, ger inte överensstämmelse med försökspersonernas upplevelser av gångsäkerhet eller fallrisk. Försökspersonernas gångcykel med hälisättning, överrullning och fotavveckling bygger upp den samlade uppfattningen om egenskaperna och fångas enbart i de subjektiva mätmetoderna.Sex kriterier som bedömts viktiga att ta hänsyn till när det gäller halkfri gång med en vintersko har kunnat identifieras via analys av försökspersonernas fritextsvar avseende fördelar, nackdelar och övrig funktionalitet: gångsäkerhet, möjliggör ett naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet och passform/komfort. Gångsäkerhet är viktigast och omfattar fäste/grepp, detta är viktigast på is, is/snö vid gång samt vid start och stopp.Sju subjektiva kriterier för halkskydd har också identifierats; gångsäkerhet, tillåter naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet, passform/komfort, och ljud. Gångsäkerhet är viktigast.Den självskattade hälisättningen på underlagen ren is samt på snö på is framkom som det viktigaste kriteriet för testpersonernas helhetsupplevelse av skyddet. Även skattad fotavveckling på alla underlag med främst på främst på snö på is var av betydelse. Upplevd balans och fallrisk var mest utslagsgivande för helhetsupplevelsen av de halkskydd som inte valdes för eget bruk. Det tyder på att en lägre grad av skattad kontroll av kroppshållning och balans under gång med skyddet är en relevant indikator för att identifiera skydd med bristande funktioner.Variablerna subjektivt skattad fallrisk, balans, hälisättning och fotavveckling kan samtliga relateras till ett skydds halkegenskaper och funktion. Upplevd fallrisk samvarierar med såväl balans, hälisättning och fotavveckling vilket innebär att kriteriet upplevd fallrisk kan antas omfatta de övriga och kan väljas som en enskild variabel i fortsatta analyser.Kvalitetsnivåer i bedömningsskalor kan antas gå att knyta till de subjektiva kriterierna.En standardiserat testmetod för klassindelning av egenskaper för vinterskor respektive halkskydd bör bygga på mätmetoder med försökspersoner enligt ovan.Fortsatta studier med fler testpersoner behövs för att verifiera de resultat som indikeras ovan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Edvinsson, Marie, et al.
(författare)
-
Trace Element Changes in Thoracic Aortic Dissection
- 2016
-
Ingår i: Biological Trace Element Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0163-4984 .- 1559-0720. ; 169:2, s. 159-163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Thoracic aortic dissection is a life-threatening condition with an incompletely understood pathogenesis. Trace elements are essential for the functioning of different processes in the body, including the immune system and associated responses to infection/inflammation. Because inflammation may be part of the pathogenesis of thoracic aortic dissection, we investigated whether trace element changes associated with inflammation occur in serum and tissue samples during the disease. The study included 21 patients undergoing surgery for thoracic aortic dissection, 10 forensic autopsy specimens for tissue controls and 23 healthy blood donors for serum controls. Levels of magnesium (Mg), calcium (Ca), vanadium (V), manganese (Mn), iron (Fe), cobalt (Co), copper (Cu), zinc (Zn), arsenic (As), selenium (Se), cadmium (Cd) and mercury (Hg) were measured in the aortic tissue and serum by inductively coupled plasma-mass spectrometry (ICP-MS). In the serum, Ca, V, Cu and Zn decreased, whereas Fe increased. In the tissue, Cu and Zn decreased and Fe tended to increase. The Cu/Zn ratio in the serum, a marker of infection/inflammation, did not change in the patients. Concerning trace element changes in the serum and tissue, our data do not support the hypothesis that inflammation is involved in the pathogenesis of thoracic aortic dissection.
|
|
| 4. |
- Gard, Gunvor, et al.
(författare)
-
Pedestrians perceptions of community walking with anti-slip devices : an explorative case study
- 2018
-
Ingår i: Journal of Transport & Health. - : Elsevier. - 2214-1405 .- 2214-1413. ; 11, s. 202-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The risk of falls on slippery surfaces during wintertime is a public safety problem in the Nordic region in the Arctic. The aim of this case study was to explore pedestrians perceptions of walking safety, balance, slipping risk, priority for own use and subjective criteria for a well functioning anti-slip device. An experimental set-up was utilised in which nine pedestrians tested 19 anti-slip devices by simulating walking in realistic traffic situations on four different surfaces. The pedestrians favoured devices with a high number of friction points, distributed under the whole sole (in-built) or forefoot (sandpaper). Also, a whole-foot device with a high number of spikes received high ratings in all aspects measured except in balance enabling properties. Identified subjective criteria were safe foothold, comfort, enabling a normal gait, stability, silence, and predictability. The results indicate that both anti-slip properties and balance enabling properties of the device need to be considered for safe community walking
|
|
| 5. |
- Gärling, Anita, et al.
(författare)
-
Professional Drivers in the Traffic Environment : Understanding of, and Compliance with, Traffic Regulations
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The traffic environment can be characterised as a technical system in which users interact with system objectives to quickly and safely move from one point to another. To achieve the system objectives it is necessary for the system to be easy to understand and comply with. The purpose of the present study is to examine professional driver's understanding of the rule governing giving right of way to pedestrians at unguarded pedestrian crossings as well as their compliance with maximum permitted speeds. One hundred and ninety six professionals from different transport companies located in Sweden participated in the study. The main results showed that the professional drivers’ understanding of the rule governing giving right of way to pedestrians was quite insufficient, even though, they had considerable confidence in their understanding of that rule. Furthermore, their general attitude was to comply with the maximum speed permitted, even though, they often exceeded it.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Belysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt tillgängligt STRADA-data för hela Sverige för åren 2001 - 2007-01 baserat på 834 kollisioner mellan dödade eller allvarligt skadade oskyddade trafikanter (gående och cyklister) och fordon på övergångställe eller passage, inträffade 311 stycken eller 37 % i mörker eller gryning/skymning. Detta innebär att en stor andel olyckor sker under dåliga ljusförhållanden.Forskargruppen trafikteknik vid Luleå tekniska universitet har beviljats medel av Vägverkets Skyltfond för att studera om säkerhetseffekten av förbättrad eller förstärkt belysning vid övergångsställen. Syftet med projektet är att undersöka hur förbättrad eller förstärkt belysning påverkar oskyddade trafikanters säkerhet och framkomlighet vid övergångsställen i tätortsmiljö. Syftet är också att undersöka effekten avseende säkerhet och framkomlighet från detekteringssystem för fotgängare och cyklister vid korsningspunkter, kopplat till varningssystem för fordonsförare. De platser som undersökts har även farthinder i form av gupp. Tre platser i Luleå kommun har videofilmats under både dagsljus och mörka perioder då gatubelysningen var tänd för att fånga de olika trafikanternas beteenden och deras interaktion mellan varandra. Dessutom har referensfilmning skett under dagsljus vid samtliga platser. Filmningen har skett under både februari och november/december 2008. Sammanfattning av resultaten från denna studie är att:- Förstärkt belysning i korsningspunkter för gående och cyklister är generellt positivt, men kan ha en negativ effekt på säkerheten för dem som eventuellt korsar utanför den belysta ytan.- Det observerades ingen signifikant skillnad i dagsljus eller mörker på respektive plats beträffande om de gående blev given företräde av någon fordonsförare.- Cyklister blev ungefär lika ofta given företräde av någon fordonsförare från vänster, eller höger som de gående oavsett om det var mörkt eller ljust.- Däremot var det skillnad mellan de olika platserna, både i dagsljus och i mörker beträffande om de gående blev given företräde av någon fordonsförare. Utifrån de data som har analyserats är det dock svårt att se några tydliga skillnader som kan tillskrivas typ av belysning, då det var hög framkomlighet i dagsljus på platsen med förstärkt belysning och övergångställe och också på platsen med gångpassage, men framkomligheten var olika på de två platserna i mörker. På platsen med varningsskylt var tendensen däremot att framkomligheten ökade i mörker, detta trots att de flesta fordonsförarna inte hade sett varningsskylten. Ingen effekt av belysningen eller varningssystemet kan således hittas i denna studie.- Det är viktigt var sensoraktiverade varningsskyltar placeras, då det är risk för att bara en del av eller en liten del av de fordonsförare som färdas på platsen ser skylten.
|
|
| 8. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Bymiljövägen i Bonäs, ombyggnad till ett körfält : utvärdering av effekter för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Väg 1001 genom Bonäs har studerats då den har smalnats av med intermittent linje och timglashållplatser. Syftet med åtgärderna var att öka framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter. Högsta tillåtna hastighet har även sänkts på delar av sträckan. Projektets syfte är att utreda effekterna av 2-1 väg, dvs. väg med ett körfält, även kallad bymiljöväg, genom Bonäs avseende gåendes och cyklisters säkerhet, framkomlighet och trygghet. Studien avser även effekten på fordonstrafikens hastighetsefterlevnad och framkomlighet. Syftet med åtgärderna var att ge underlag för att utveckla trafikplaneringen för fotgängare och cyklister på landsbygden, och med enkla medel öka säkerheten och tillgängligheten för gående och cyklister på landsbygden. De åtgärder som infördes på vägsträckan är relativt obeprövade i Sverige. Idén har hämtats från Danmark där liknande förhållanden råder, men åtgärderna har modifierats något för att passa förhållandena på platsen. Åtgärderna kostade totalt 1,4 miljoner kronor vilket kan jämföras med en uppskattad kostnad av 36 miljoner kr för en förbifart. Den nya utformningen ger dock fördyrade underhållskostnader på ca 90 000 kr/år, men den nya utformningen är ändå totalt mycket billigare. Det har blivit en förbättring beträffande oskyddade trafikanters oro för olycka; före var 95 % orolig för olycka, efter var 76 % orolig för olycka. Gående och cyklister var också mer nöjd med utrymmet att färdas på efter åtgärd, före åtgärderna var det 2% som var nöjd med utrymmet och efter åtgärder var det 36% som var nöjd med utrymmet. Före åtgärder tyckte 30% att det var lätt att korsa vägen, och efter åtgärder var det 50% som tyckte det, en ökning med 20 procentenheter således. Före åtgärder var det 91% av dem som färdas som fordonsförare längs sträckan som var orolig för olycka med fotgängare eller cyklist, och efter åtgärder var det 71% som var mycket orolig; en förbättring således totalt beträffande fordonsförares oro för olycka med oskyddade trafikanter. Före åtgärder var det också 91% av alla fordonsförare som var orolig för olycka med annat fordon, och efter åtgärder var det 83% som var orolig. Fordonsförare var också mer nöjd med utrymmet att färdas på efter åtgärd, före åtgärderna var det 4% som var nöjd med utrymmet, och efter åtgärder var det 26% som var nöjd. Fordonshastigheterna för fordonen som färdades på vägen sänktes med 3-7 km/h vilket betyder ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna, men hastigheterna får ändå beskrivas som höga då medelhastigheten var ca 45 km/h och 90-percentilen var tydligt över 50 km/h. På sträckan med hastighetsgräns 30 km/h vid förskolan var medelhastigheterna ca 38 km/h och 90-percentilen var 50 km/h. Alternativa åtgärder för att förbättra trafiksituationen för gående och cyklister som färdas genom Bonäs till en säker trafikmiljö innebär att gående och cyklister separeras från fordonstrafiken. Förutom förbifart som ändå skulle innebära viss trafik genom Bonäs, är ett alternativ att anlägga separerad gång- och cykelväg parallellt med nuvarande vägen eller i annat läge väster eller öster om bebyggelsen. För att förbättra den nuvarande utformningen, som inte innebär separering av trafikanter, kan den förstärkas med variabla hastighetsskyltar på sträckan eller annan typ av ITS som fysiska åtgärder som sidoförskjutningar eller avsmalningar för att tydligt sänka fordonshastigheterna. De fördelar och nackdelar med åtgärderna på väg 1001 som har beskrivits i detta projekt kan sammanfattas med: Fördelar: Gående och cyklisters anspråk tas i beaktande Sänkta fordonshastigheter Fordonsförare uttrycker en förbättring Gående, cyklister och fordonsförare uttrycker en förbättring Billiga åtgärder Nackdelar: För höga fordonshastigheter för att det ska vara säkert för oskyddade trafikanter Gående, cyklister uttrycker viss osäkerhet Bristande regelefterlevnad för fordonsförare med avseende på hastighetsgräns
|
|
| 9. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Distance between speed humps and pedestrian crossings : Does it matter?
- 2011
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 43:5, s. 1846-1851
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Speed humps are a common physical measure installed at pedestrian crossings to reduce vehicle speeds therefore improve the safety and mobility of pedestrians at the crossing. The aim of this study was to determine whether variations in distance between speed humps and pedestrian crossings contribute differently to the safety and mobility of pedestrians and cyclists, especially children and the elderly, and if so, how. Three sites in Sweden were studied, where vehicle speed measurements and video filming at the site resulted in manually coded, road user behaviour of 1972 pedestrians and cyclists. Road user behaviour at three test sites and two comparison sites equipped with speed cushion at distances of about 5 m and 10 m from the pedestrian crossing, i.e. about one or two car lengths, were studied. As vehicle speeds were somewhat lower at the pedestrian crossing when the distance between the speed cushion to the pedestrian crossing was greater, and there were positive aspects regarding the mobility of the pedestrians and cyclists, a greater distance of about 10 m or two car lengths between the hump and the pedestrian crossing is suggested. The present study only covers speed cushions, but the same distance is also regarded as important when installing other types of physical measures to reduce vehicle speed.
|
|
| 10. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet : studier i Bonäs, Björsbyn, Roknäs och Gäddvik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem vägsträckor har studerats där en väg genom ett mindre samhälle har smalnats av med intermittent linje eller spärrlinje. Syftet med avsmalningarna var att öka framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter. Den skyltade hastigheten har även sänkts på tre av sträckorna. De studerade vägsträckorna är väg 597 i Björsbyn, väg 616 i Gäddvik, väg 551 och 550 i Roknäs, alla i Norrbotten, samt väg 1001 genom Bonäs i Dalarna. Syftet med åtgärderna var att utveckla trafikplaneringen för fotgängare och cyklister på landsbygden samt sänka fordonshastigheterna. För speciellt Björsbyn men till viss del även för de andra orterna gäller att åtgärderna avser särskilt barmarksförhållanden, då behovet att färdas på vägsträckorna för gående och cyklister är högst under sommarhalvåret. De åtgärder som infördes på de fem vägsträckorna är relativt obeprövade i Sverige. Målet med studien är att utvärdera effekten av åtgärderna med avseende på gåendes och cyklisters säkerhet, trygghet och framkomlighet, samt effekten på fordonstrafikens hastighetsefterlevnad och framkomlighet. De fördelar och nackdelar med avsmalnade vägar genom mindre orter som har beskrivits i detta projekt kan sammanfattas med: Fördelar: Gående och cyklisters anspråk tas i beaktande Sänkta fordonshastigheter Gående och cyklister uttrycker en förbättring Fortsatt "säkert" m a p konflikter och olyckor Nackdelar: För höga fordonshastigheter för att det ska vara säkert för oskyddade trafikanter Gående, cyklister och fordonsförare uttrycker viss osäkerhet Bristande regelefterlevnad för fordonsförare med avseende på spärrlinje och hastighetsgräns
|
|
