| 1. |
- Palm, Kristina, et al.
(författare)
-
Digitalisering och arbetsmiljö
- 2020
-
Ingår i: Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer. - 9789198596151 ; , s. 33-80
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Wormser, David, et al.
(författare)
-
Adult height and the risk of cause-specific death and vascular morbidity in 1 million people : individual participant meta-analysis
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press (OUP). - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 41:5, s. 1419-1433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundThe extent to which adult height, a biomarker of the interplay of genetic endowment and early-life experiences, is related to risk of chronic diseases in adulthood is uncertain.MethodsWe calculated hazard ratios (HRs) for height, assessed in increments of 6.5 cm, using individual-participant data on 174 374 deaths or major non-fatal vascular outcomes recorded among 1 085 949 people in 121 prospective studies.ResultsFor people born between 1900 and 1960, mean adult height increased 0.5-1 cm with each successive decade of birth. After adjustment for age, sex, smoking and year of birth, HRs per 6.5 cm greater height were 0.97 (95% confidence interval: 0.96-0.99) for death from any cause, 0.94 (0.93-0.96) for death from vascular causes, 1.04 (1.03-1.06) for death from cancer and 0.92 (0.90-0.94) for death from other causes. Height was negatively associated with death from coronary disease, stroke subtypes, heart failure, stomach and oral cancers, chronic obstructive pulmonary disease, mental disorders, liver disease and external causes. In contrast, height was positively associated with death from ruptured aortic aneurysm, pulmonary embolism, melanoma and cancers of the pancreas, endocrine and nervous systems, ovary, breast, prostate, colorectum, blood and lung. HRs per 6.5 cm greater height ranged from 1.26 (1.12-1.42) for risk of melanoma death to 0.84 (0.80-0.89) for risk of death from chronic obstructive pulmonary disease. HRs were not appreciably altered after further adjustment for adiposity, blood pressure, lipids, inflammation biomarkers, diabetes mellitus, alcohol consumption or socio-economic indicators.ConclusionAdult height has directionally opposing relationships with risk of death from several different major causes of chronic diseases.
|
|
| 3. |
- Bergman, Ann, et al.
(författare)
-
Digitala strategier för att hantera relationen mellan arbete och övrigt liv
- 2020
-
Ingår i: Att arbeta för lika villkor: Ett genus- och maktperspektiv på arbete och organisation. - 9789144135045
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på relationen mellan arbetsliv och övrigt liv och ett antal digitala strategier som används för att hantera denna. Tidigare forskning har visat att kvinnor i jämförelse med män möter en större utmaning i hanterandet av denna gränsdragning, givet att kvinnor, traditionellt sett, har haft ansvaret för barn samt utfört mer av det obetalda arbetet i hemmet (Hochschild & Machung 2012). Kapitlet belyser denna gränsdragningsproblematik med ett specifikt fokus på hur den tar sig uttryck i samband med användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). De digitala gränshanteringsstrategierna kan förstås utifrån ett aktörsorienterat synssätt med fokus på individen, dennas intentioner och personliga preferenser. De kan även förstås utifrån ett strukturellt synsätt med fokus på strukturella villkor inom arbetsliv och privatliv. Kapitlet belyser hur aktör och struktur samverkar genom att presentera resultat från en kvalitativ studie av anställda inom industrin.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergman, Ann, et al.
(författare)
-
Mixing work and private activities in the digital working life. A diary study.
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Laptops and smartphones are now challenging the traditional boarders of work and have contributed to new ways of combining work and other parts of life. Both time and room dimensions have been resolved or taken new forms through the new information and communication technology. Questions like when and where you are supposed to, or can or want to work are likewise important to companies and employees. Issues around the relationship between working life and family life have in addition to this become more important when the traditional roles between men and women are changing. When work is being done on the cost of engagement in the private sphere it often leads to stress and role conflicts, so-called spillover. Spillover is a risk factor for health and well-being, but there are still knowledge gaps on how this risk can be managed by organizations as well as individuals. This conference paper is based on an ongoing research project with the overall aim of developing guidelines for how organisations may work to promote a sustainable working life. There is a special focus on how women and men in different periods of life can be offered good prerequisites in combining work and private life. In close collaboration with two global companies in Sweden we are doing an explorative diary and interview study with employees, the employees’ families and managers and human resource on how they manage the challenges of the digital working life. Specific research questions:1)What strategies do employees use to handle the demands on and possibilities that the digital technology creates for being available to work and family?2)How do the employee, its partner and children experience the effects of digital technology on family life?3)How do managers and human resources handle the digital technology in relation to a sustainable working environment?In this conference paper we are presenting preliminary results from the diary study that will be carried out by about 40 – 50 employees. These employees have been chosen because they have the possibility to locate part of their work outside the workplace and outside normal office hours. The respondents should during seven days in a manual diary log how they 1) during normal office hours are doing private related activities (such as talking to the phone with the partner or child, or booking a doctor’s appointment) and 2) outside normal office hours perform work tasks (such as reading and answering emails on the phone or preparing meetings in the computer). The diary entails what kind of task has been performed, with what technology, how long it did take, when and where it was performed, who else were in the room and with what feeling it was made. The diary is divided into seven time slots during a day, and the respondent should also summarize each time slot with words like stressful, relaxed, and chaos. Finally the respondents should describe if the time slot is “normal” or not, and if not how it differed from the “normal”. The diary data material will be analyzed from dimensions of sex, period in life and the experiences of the work-life relation, but also the working conditions and well-being.The overall results of the study should contribute to improving the systematic work on work environment that also include the work conditions that managers normally don’t see and have control over. That is when work is done outside the four walls of the office and the normal office hours. This is up-to-date crucial in Sweden since the Swedish work environment authority has new regulations on organizational and social work environment (AFS 2015:4) that also includes workloads and working hours.
|
|
| 6. |
- Bäcklander, Gisela, 1983-
(författare)
-
Autonomous, yet Aligned : Challenges of Self-Leadership in Context
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande avhandling bidrar till teorier om ledning av kunskapsarbete på mikronivå, genom att undersöka självledarskap i kunskapsarbete och organisatoriska försök att främja det på individ- och teamnivåer. Det empiriska materialet är insamlat i kontexter av innovativ mjukvaruutveckling, konsulter, och aktivitetsbaserat arbetssätt; metoden är företrädesvis djupintervjuer och tematisk analys, och i papper IV enkät och statistisk analys. Den övergripande forskningsfrågan har varit: Hur kan organisationer stödja hållbart och produktivt självledarskap hos sina anställda? I papper I framträder en förmåga att “se” vilket arbete som skulle göras. Det antyder att situationellt omdöme och uppmärksamhet är nyckelingredienser i vad som slutligen ses som framgångsrikt självgående eller självledarskap hos anställda. I papper II indikerar kunskapsarbetare själva att en förväntan att kunna ”utläsa” chefens/omgivningens krav som något som bidrar till ett internaliserande av krav och att man ser sig själv som källan till stress. Konsulterna i studien uttryckte en tro på interna själv-disciplinära strategier av en mer reaktiv natur som det som skulle göra dem mer självledande. I själva verket så visade deras berättelser istället på att det snarare var mer externa och proaktiva strategier (att välja eller ändra arbetsmiljön) som fungerade bäst i praktiken, vilket rimmar väl med den forskning om begränsade resurser för självreglering som publicerats på senare tid. Baserat på papper I & II så undersöker papper IV kvantitativt hypotesen att ha god tillgång till arbetsrelevant information (“information richness”) skulle ha ett starkare samband med lägre kognitiv stress, och bättre prestation, är de interna och självfokuserade strategier som förordas i det etablerade konceptet och måttet self-leadership (självledarskap). I synnerhet i en kontext av aktivitetsbaserat arbete, där medarbetarna själva har stark möjlighet att bestämma hur, var, när, och med vem de utför arbete. Hypoteserna bekräftades i stort, vilket tyder på att när organisatoriska situationer inte kan konfigureras starkt, till exempel eftersom den bästa arbetsprocessen inte är känd, eller för att innovation eller olika samarbeteskonstellationer krävs, så behöver de berikas så att den orientering och om-orientering som anställda behöver göra inte blir för belastande för den enskilda och försämrar kognitiv funktion och prestation. Papper III är en fallstudie av agila coacher (AC) på Spotify och hur de praktiserar ett underlättande ledarskap (”enabling leadership”), en central, balanserade kraft inom complexity leadership theory (Uhl-Bien, Marion, & McKelvey, 2007). Coacher praktiserar underlättande ledarskap genom att öka kontext-känsligheten hos andra, genom stöd till andra ledarroller, genom att etablera och förstärka enkla beslutsprinciper, observera gruppdynamik, synliggöra motsättningar och underlätta och uppmuntra konstruktiv dialog. AC som komplexitetsledare värderar att vara närvarande, observera och reagera i ögonblicket. Fynden antyder att den flexibla struktur som en uppmärksam coach bidrar med kan vara ett fruktsamt sätt att navigera och balansera autonomi och målstyrning, att ha en gemensam riktning.Omformuleringen av konceptet självledarskap i den här avhandlingen pekar på vikten av att, som individ, 1) kunna navigera ”svaga” situationer och att se eller skapa sina egna arbetsuppgifter på ett sådant sätt som gör ett värdefullt bidrag till organisationen, och 2) ha möjligheten att avlasta kognitiva krav på sin miljö i bred mening. Att stödja självledarskap innebär i så fall att stödja dessa två huvudmekanismer. Och med ett resursperspektiv kan vi säga att organisationer kan erbjuda stöd genom att bygga eller erbjuda resurser av olika slag, som i sin tur låter medarbetare ha mer kvar av sina interna, personliga resurser för de tillfällen då de verkligen behövs.
|
|
| 7. |
- Bäcklander, Gisela, et al.
(författare)
-
Distansarbete före, under och efter pandemin
- 2023
-
Ingår i: Ett hälsofrämjande arbetsliv? : Utmaningar och möjligheter - Utmaningar och möjligheter. - 9789144158525 ; , s. 123-150
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bäcklander, Gisela, et al.
(författare)
-
Managing Intensity in Knowledge Work : Self-Leadership Practices among Danish Management Consultants
- 2021
-
Ingår i: Journal of Management and Organization. - : Cambridge University Press (CUP). - 1833-3672 .- 1839-3527. ; 27:2, s. 342-360
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the sources of knowledge workers’ work intensity and the self-leading strategies they apply to deal with it. The paper is based on focus group interviews with management consultants in a Danish management consultancy firm. Work intensity was identified as resulting from a combination of: (1) a results-only focus, (2) vagueness, (3) boundaryless work, and (4) low control of the quantitative load. A framework for self-leading strategies is developed based on the dimensions of reactive/proactive and self-focused/externally-focused strategies in different combinations. The results indicate that while consultants expressed a belief in internal self-discipline strategies of a more reactive nature, in fact, external and proactive strategies were the most effective in practice. In conclusion, the paper contributes to an extension of self-leadership theory to better account for current research on self-control.
|
|
| 10. |
- Bäcklander, Gisela, 1983-, et al.
(författare)
-
Managing Intensity in Knowledge Work : Self-Leadership Practices among Danish Management Consultants
- 2024
-
Ingår i: Journal of Management and Organization. - : Cambridge University Press. - 1833-3672 .- 1839-3527.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the sources of knowledge workers’ work intensity and the self-leading strategies they apply to deal with it. The paper is based on focus group interviews with management consultants in a Danish management consultancy firm. Work intensity was identified as resulting from a combination of: (1) a results-only focus, (2) vagueness, (3) boundaryless work, and (4) low control of the quantitative load. A framework for self-leading strategies is developed based on the dimensions of reactive/proactive and self-focused/externally-focused strategies in different combinations. The results indicate that while consultants expressed a belief in internal self-discipline strategies of a more reactive nature, in fact, external and proactive strategies were the most effective in practice. In conclusion, the paper contributes to an extension of self-leadership theory to better account for current research on self-control.
|
|
