| 1. |
- Albertsson, Johannes, et al.
(författare)
-
Effects of mechanical weed control or cover crop on the growth and economic viability of two short-rotation willow cultivars
- 2016
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 91, s. 296-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Willow grown as short rotation coppice (SRC) is sensitive to weed competition, so herbicide treatment combined with mechanical weed control is recommended when establishing a plantation. This study compares that practice with two mechanical, row crop cultivator (RC) and row crop cultivator with torsion weeder (RCT), and two cultural treatments, cover crop (CC) and cut cover crop (CCC), to control weeds. Willow responses to these treatments were compared during the first three years after planting using two cultivars, Gudrun and Tordis with broad and narrow leaves, respectively. At harvest, the RCT treatment had produced 27% more biomass than the RC treatment (13.9 vs 11.0 Mg ha(-1) dry matter) and approximately three times more than the cultural treatments. However, the standard control treatment, herbicides and row crop cultivator (HRC), produced more than all other treatments (17.3 Mg ha(-1) dry matter). The two cultural treatments had higher plant mortality (CC 26.2% and CCC 32.8%) than the other treatments (HRC 2.7%, RC 7.0% and RCT 7.0%) after the first harvest cycle. No interaction between cultivar and treatment was found for willow shoot biomass, weed biomass or plant mortality. Overall, however, Gudrun had lower plant mortality and less weed biomass after the first harvest cycle than Tordis. All treatment and cultivar combinations gave positive financial annual returns when the whole life-span of the plantation was considered. This study suggests that without using herbicides, it is possible to establish a willow SRC plantation that produce enough to be economically viable. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Gödslingsrekommendationer för Salix 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Jämfört med att inte gödsla ökade tillväxten under ett treårigt omdrev med förädlade sorter med 59, 84 respektive 124 % vid ekonomi (engångsgiva 160 kg N/ha direkt efter skörd)- normal (60-100-60 kg N/ha under år 1-3)- respektive intensivgödsling (160 kg N/ha år), • De nya gödslingsförsöken motiverar en betydligt högre gödslingsnivå än vad som framkom i det snart 20 år gamla gödslingsförsöket på vilket hittillsvarande gödslingsrekommendation baseras, • Med gamla kloner och de låga priserna som tidigare betalades till lantbrukare för salixskörd var det sannolikt oftast ekonomiskt rätt att inte gödsla, • Om lantbrukare säljer till ett pris som motsvarar värmeverkens prissättning minus verkliga skörde- och transportkostnader är det ofta lönsamt att gödsla även gamla odlingar med låga givor, • Nya odlingar bör under motsvarande förutsättningar gödslas med minst de rekommenderade givorna (dvs minst 220 kg N/ha under ett omdrev), • Det är mycket stor spridning i resultaten mellan de olika försöksplatserna, vilket innebär att gödslingen bör anpassas till de lokala förutsättningarna, • Att låta bli att kvävegödsla odlingar kan minska lönsamheten avsevärt. En utebliven gödsling kostar upp till ca 1000 kr/ha år, • Att gödsla med traditionell gödselspridare enbart första året i omdrevet är i de flesta fall inte optimalt men avsevärt mycket lönsammare än att inte gödsla alls, med de prisförutsättningar som gäller vintern 2010/2011, • årlig gödsling kräver höggödslingsaggregat. Det finns väldigt få sådana i Sverige. Detta innebär att när det inte finns höggödslingsaggregat tillgängliga kommer det att vara mest intressant att gödsla första året i omdrevet med en traditionell gödselspridare. • Svag konkurrens, lågt utnyttjande och långa avstånd mellan fält som skall höggödslas kan komma att utgöra ett hinder mot framtida höggödsling. • Med en antagen skördeökning på 60% vid gödsling kan ogödslade, treåriga omdrev förväntas förkortas till tvååriga omdrev, och förväntade fyråriga omdrev kortas ner till treåriga omdrev. • Det saknas underlag för tydliga rekommendationer angående gödsling av förädlade sorter under det första omdrevet. Det är därför tveksamt om gödsling ska ske.; -- A fertilization trial was carried out in established short-rotation willow coppice (SRWC) plantations of two bred varieties of willow (‘Tora’ and ‘Jorr’) at five sites in central Sweden between 2008 and 2010. Mineral nitrogen was applied at four different rates: No fertilization (Control), 160 kg N/ha as a single dose after harvest (Economy), 60-100-60 kg N/ha in year 1-2-3 (Normal), and 160 kg N/ha yr in years 1-3 (Intensive), using a randomized block design with four replicates. The yield response (biomass increase per kg fertilizer-N) was 65, 67 and 46 kg in the Economy, Normal and Intensive treatments, respectively. The results from the fertilization trial were used for economic calculations of different fertilization strategies given varying costs for fertilization and marginal value of the increased yield (price received for wood chips minus the costs for harvest and transportation of wood chips to a district heating plant). Corresponding calculations were made based on data from a previous fertilization trial during the first cutting cycle of old, non-bred varieties. The calculations showed positive net present values of fertilizing bred varieties of SRWC given a realistic fertilization response and a price for wood chips close to the market price for forestry-based wood chips in Sweden. It is doubtful whether fertilization of non-bred varieties is profitable due to the lower fertilization response found in previous trials
|
|
| 3. |
- Aronsson, Pär, et al.
(författare)
-
Impact of nitrogen fertilization to short-rotation willow coppice plantations grown in Sweden on yield and economy
- 2014
-
Ingår i: BioEnergy Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1939-1234 .- 1939-1242. ; 7, s. 993-1001
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A fertilization trial was carried out in established short-rotation willow coppice (SRWC) plantations of two bred varieties of willow (Salix spp.; "Tora" and "Jorr") at five sites in central Sweden between 2008 and 2010. Mineral nitrogen was applied at four different rates: No fertilization (Control), 160 kg nitrogen ha(-1) as a single dose after harvest (Economy), 60-100-60 kg nitrogen ha(-1) in year 1-2-3 (Normal), and 160 kg nitrogen ha(-1) year(-1) in years 1-3 (Intensive), using a randomized block design with four replicates. The yield response (biomass increase per kg fertilizer nitrogen) was 65, 67 and 46 kg kg(-1) in the Economy, Normal and Intensive treatments, respectively. The results from the fertilization trial were used for economic calculations of different fertilization strategies given varying costs for fertilization and marginal value of the increased yield (price received for wood chips minus the costs for harvest and transportation of wood chips to a district heating plant). Comparative calculations were made based on data from a previous fertilization trial during the first cutting cycle of old, non-bred varieties. The calculations showed positive net present values of fertilizing bred willow varieties given a realistic fertilization response and a price for wood chips close to the market price for forestry-based wood chips in Sweden.
|
|
| 4. |
- Barmano, Neshro, 1980-
(författare)
-
Structured management, Symptoms, Health-related Quality of Life and Alcohol in Patients with Atrial Fibrillation
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Atrial fibrillation (AF) is the most common cardiac arrhythmia, affecting at least 2.9 % of the Swedish population. Although AF is associated with increased risk of ischaemic stroke, there have been many reports on the underuse of oral anticoagulants (OAC) and non-adherence to guidelines in other areas as well. AF is also associated with disabling symptoms and decreased health-related quality of life (HRQoL), but some patients are asymptomatic. The reasons for the great variation of symptoms remain unclear. Furthermore, although research on AF has increased, studies have mainly focused on treatment, while studies on risk factors, such as alcohol consumption, have only recently gained attention.The aim of this thesis was to investigate whether structured care of patients with AF could improve guideline adherence and HRQoL compared to standard care, and to determine which factors affect symptoms and HRQoL prior to treatment with radiofrequency catheter ablation (RFA), as well as improvement after RFA. Furthermore, we aimed to examine the associations of alcohol consumption with cardiac biomarkers, the size of the left atrium (LA), and re-ablation.This thesis is based on two studies. In the ‘Structured Management and Coaching – Patients with Atrial Fibrillation’ (SMaC-PAF) study, 176 patients were recruited to the intervention group, receiving a structured follow-up programme, and 146 patients were recruited to the control group, receiving standard care. The two groups were compared in regard to adherence to guidelines and patient-reported outcome measures (PROMs) assessing symptoms and HRQoL.In the ‘Symptom burden, Metabolic profile, Ultrasound findings, Rhythm, neurohormonal activation, haemodynamics and health-related quality of life in patients with atrial Fibrillation’ (SMURF) study, 192 patients referred for their first RFA of AF were included. PROMs questionnaires were filled out, echocardiography was performed, and cardiac biomarkers were analysed. Alcohol consumption was assessed through interview and through analysis of ethyl glucuronide in hair (hEtG). AF recurrence and re-ablation within 12 months were examined.In the first study, after one year, 94% (n=112) and 74% (n=87) of patients with indication for OAC in the intervention and the control groups, respectively, actually received treatment with OAC (p <0.01). Both groups improved in anxiety and HRQoL scores over the year, but in the intervention group, arrhythmia-specific symptoms were less frequently experienced and the SF-36 scores were more similar to the norm population.In the second study, the most important predictors of arrhythmia-related symptoms and HRQoL prior to RFA were anxiety, depression and low-grade inflammation, while frequent AF attacks prior to RFA, freedom from AF recurrence after RFA, female gender, no enlarged LA, absence of diabetes, and the presence of heart failure were significant predictors of improvement in symptoms and HRQoL after RFA. Men with hEtG ≥7 pg/mg had higher levels of cardiac biomarkers, larger LA volumes and a higher re-ablation rate than men with hEtG <7 pg/mg, while no such findings were present in women.In conclusion, structured management was superior to standard care in patients with AF, emphasising the importance of structured care, adjusted to local requirements, in order to improve the care and well-being of patients with AF. Although the reasons for the great variety of symptoms in patients with AF still are not yet fully understood, it seems that psychological factors and inflammation play a role, and that improvement in symptoms and HRQoL after RFA is influenced by gender, diabetes, heart failure, LA size and the frequency of attacks before, as well as freedom from AF after, RFA. Finally, alcohol consumption corresponding to hEtG ≥7 pg/mg was associated with higher levels of cardiac biomarkers, larger LA size and a higher rate of re-ablation in men, implying that men with an hEtG-value ≥7 pg/mg have a higher risk for LA remodelling that could potentially lead to a deterioration of the AF situation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bohn, Irene, et al.
(författare)
-
Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall.
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid satsvis torrötning i lakbädd läggs materialet i en reaktor (lakbädd) som översilas med vätska. Det är därför viktigt att lakbädden har en porös struktur som gör att vätskan fördelas jämt i materialet. Rötning av enbart rejekt och rejekt blandat med strukturmaterial testades för att undersöka om inblandning av strukturmaterial gav någon effekt. För att undersöka flödesegenskaperna i lakbädd, med och utan inblandning av strukturmaterial, genomfördes två spårämnesförsök. Efter rötningen komposterades den fasta rötresten, och färdiga kompostens kvalitet utvärderades. Porlukten i rötresten och i komposten under komposteringsprocessen och efter siktning av komposten utvärderades dessutom. Spårämnesförsöken och rötningsförsöken visade att inblandning av strukturmaterial påverkade flödesmönstret och rötningsprocessen i lakbädden i positiv riktning. Tillsats av strukturmaterial var nödvändigt för att rötningsprocessen skulle fungera. Tekniken med spårämnesförsök visade sig vara lämplig för att indikera graden av homogen perkolering av bädden. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm3 metan per ton blandning vilket motsvaradedet förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Däremot var halten synliga orenheter över 2 mm för hög, och den siktning med 15 mm såll som genomfördes visade sig inte vara tillräcklig som efterbehandling av komposten. Luktpotentialen i den siktade komposten var runt 300 OUE/m3 vilket kan beskrivas som oproblematisk, medan luktpotentialen i rötresten och under komposteringsprocessen var högre.
|
|
| 7. |
- Cederberg, Christel, 1959, et al.
(författare)
-
Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor del av den svenska jordbruksmarken utgörs av gräsmarker som används till foderproduktion åt nötkreatur. Denna markanvändning är mycket viktig för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av den biologiska mång-falden. Pågående igenväxningen av gräsmarker pga. olönsamhet, i synnerhet naturbetes-marker, hotar dessa tjänster och är en orsak till att miljömålet ”Ett varierat odlingslandskap” inte beräknas nås till 2020. Naturvårdsverkets bedömning är att det behövs starkare incitament för djurägare att hålla djur på naturbetesmarker. Även hos allmänheten finns en betalnings-vilja för att bevara naturbetesmarkerna. Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbase-rade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien inkluderar några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött. Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem olika eko-logiska typgårdar, fyra med mjölkproduktion och en med dikoproduktion. Typgården ”inten-siv” motsvarar dagens ekologiska produktion framräknad till år 2030 (10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika storlek på naturbetesmarker togs fram i projektet. Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat (utan tillägg av några jordbruks-stöd) för alla typgårdar, medan all köttproduktion gick med förlust. Det sammanlagda netto-resultatet för mjölk och kött var positivt för de två typgårdarna ”intensiv” och ”gräs 8 ton” medan det var negativt för övriga; särskilt för dikogården var resultatet kraftigt negativt. Den ekonomiska lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek pga. stora skillnader i bruknings-kostnader. För att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger. Typgården ”diko”, där naturbetesmarker utgjorde det mesta av betet, skulle t.ex. behöva en ersättning motsva-rande 6000 kronor per hektar för dessa marker för att få lönsamhet. Analysen av olika stödtypers inverkan visar att ett omkretsbaserat ”kantstöd”, istället för dagens arealbaserade, kan gynna brukning av hotade gräsmarker och de ekosystemtjänster de levererar. För att bevara jordbrukets viktiga ekosystemtjänster menar vi att det behövs en diskussion kring hur de totala stödbeloppen till lantbruket fördelas mellan de båda ytterligheterna intensivt odlad åkermark med stora skiften och naturbetesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar. Leveransen av reglerande och kulturella eko-systemtjänster skiljer sig radikalt åt mellan dessa två ytterligheter av markanvändning. Brister i tillgängligt kunskaps- och dataunderlag för gräsmarker behöver åtgärdas för att säkerställa att beräkningar av ersättningar fördelas rätt mellan olika markanvändning och gynnar gräs-markernas ekosystemtjänster. Summary A large share of Swedish agricultural land is grasslands used for cattle production. These grasslands deliver a range of important ecosystem services and they are crucial for biodiver-sity conservation. The maintenance of grasslands, especially permanent pastures, are threat-ened by a decrease in the number of grazing cattle and lack of profitability for farmers with small-scale fields which leads to land abandonment and regrowth of forest. This is one reason why the environmental objective "A varied agricultural landscape" is not expected to be reached by 2020. According to the Swedish Environmental Protection Agency there is a need of stronger incentives to farmers to keep grazing animals. There is also a public willingness to pay for conservation of permanent pastureland. The project has, in dialogue with farmers, analyzed the economy and ecosystem services in grass-based cattle production systems, with focus on grazing. The study includes scenarios for future milk production systems where the intensity of yield per cow is lower than today; instead milk production is focused on a combination of both milk and meat. Economic profitability, without any public support through the EU Farm Policy (CAP), was calculated for five modelled organic cattle farms, four with milk production and one with dedicated beef production. The most intensive dairy farm corresponded to current organic production projected at year 2030 (thus yielding 10 ton of milk/cow and year), while the "grass" farms produce 6, 7 and 8 ton of milk per cow and year respectively in 2030. In these grass scenarios, dairy cows´ feed rations had larger proportion of roughage and pasture. All young cattle (excl. replacement heifers) were bred at the farm for meat production and the acreage of the farm was matched by the animals’ need for pasture, roughage and grain. Cost estimates for pastureland were calculated based on data collected in the project. Milk production showed a positive economic result without public support through CAP, regardless of farm type and milk intensity, while all meat production yielded negative result. The total farm net income for milk and meat was positive for the intensive dairy farm and the modelled grass dairy farm producing 8 ton milk/cow and year, while it was negative for the other farm types. The dedicated beef farm showed a strong negative result. Economic profitability was strongly influenced by field size; the sensitivity analysis found this factor highly important for differences in operating costs. In order to reach profitability in grass-based cattle production, pastureland and small-scale fields need to be better compensated than present distribution of farm income support in the CAP. In order to maintain important ecosystem services in agriculture, a broad discussion is needed on how farm income support should be distributed between different uses of land, with inten-sively farmed cropland on large fields on one side and permanent pastureland on small fields (with high operating costs per hectare) on the other. The delivery of regulating and cultural ecosystem services differs significantly between these two very different types of land use. The project has identified several data gaps regarding grasslands, especially pasture, which needs to be addressed to ensure that cost-based payments and payments for ecosystem services for different land use are based on realistic numbers.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dimitriou, Ioannis, et al.
(författare)
-
Slow expansion and low yields of willow short rotation coppice in Sweden; implications for future strategies
- 2011
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 35:11, s. 4613-4618
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- About 16 000 ha of commercial willow Short Rotation Coppice (SRC) fields for production of biomass for energy were planted in the early 1990s in Sweden. The cultivated with SRC area has remained almost stable and was slightly decreased during the last years despite the incentives and predictions for drastic increases. Similar incentives and predictions in other countries have been lately launched. The bioenergy produced in the planted SRC areas in Sweden has been lower than anticipated, partly due to the lower than expected biomass yields and the termination of some willow SRC plantations. Explanations for the low yields are depicted based on analyzing the results of a survey where 175 willow SRC growers participated. Lower biomass yields are attributed to: (i) the low input in management activities; (ii) the choice of land for the willow SRC plantation; (iii) and the level of personal involvement of the farmer. Understanding the reasons to earlier years' performance of willow SRC is important for development of better performing systems in the future, in Sweden as well as in other countries. © 2011 Elsevier Ltd.
|
|
