| 1. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 2. |
- Domeij, Maria, et al.
(författare)
-
Segerns väv. Djurornamentik och skaldediktning under yngre järnålder.
- 2009
-
Ingår i: Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten.. - 1653-1183. - 9789189578319 ; , s. 69-82
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article is about the cognitive meanings of animal ornamentation in a long term perspective. Special focus is upon the relation between the images of animal ornamentation and verbal expressions in the heroic skaldic poetry from the early medieval period. The article also discuss animal ornamentation in relation to gender.
|
|
| 3. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torne älvs avrinningsområde delas mellan Sverige och Finland och Sverige har tidigare beräknat belastning för hela avrinningsområdet baserat på markanvändning enligt GRID-Arendal, men utan att kunna inkludera Finlands antropogena källor. Syftet med projektet var att importera data från Finland i Torne älvs avrinningsområde till TBV (Tekniskt Beräkningssystem Vatten) för beräkningar av belastning inför rapportering till PLC5 HELCOM.
|
|
| 4. |
- Lundqvist, Karin Maria, et al.
(författare)
-
Pärlgravar från yngre romersk järnålder i Uppåkras omland
- 2021
-
Ingår i: Bygd, by och bostad runt Uppåkra : Landskapet med sin centralplats - Landskapet med sin centralplats. - 0065-0994. - 9789189213814 - 9789189213821 ; :72, s. 229-244
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redan på 1840-talet hittades en pärlkedja i en grav i Lilla Uppåkra, 1986 hittades ytterligare en vid RAÄ Upppåkra 23, ca 1 km sydöst om Uppåkra kyrka. Dessa två pärlkedjor är bra exempel på hur pärlmodet förändras under 300-talet evt, från mindre uppsättningar med stor variation vad gäller pärltyper till större men mer homogena uppsättningar dominerade av röda, vita och gröna pärlor. I artikeln presenteras de båda pärlkedjorna från Uppåkras omland i detalj och de diskuteras i förhållande till andra uppsättningar från samma tid. Jag tar också upp några möjliga orsaker till modeförändringarna. Sannolikt berodde de inte enbart på ändrade preferenser utan även på ändrade handelskontakter.
|
|
| 5. |
- Roslund, Mats, et al.
(författare)
-
De första städerna.
- 2014
-
Ingår i: En samtidig världshistoria. - 9789144074375
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Städer i sin snävaste betydelse är ett sentida fenomen. Eftersom de vuxit fram under en process är de inte så entydigt definierade som vi i nutiden antar. Problemet blir tydligt när vi tvingas omnämna orter som ”proto-urbana” eller använda begrepp som ”centralplatser”. Dessa begrepp antyder att livsmönstret inte riktigt utvecklats till en ”riktig” stad eller att det embryonala urbana livsmönstret väntar på ett språng för att födas fullt ut. Istället för att använda sentida fenomen som måttstock kan det vara fruktbart att följa den urbana revolutionen progressivt framåt i tiden från de allra första spåren av kollektiva kulturmönster under stenåldern. Med ett globalt perspektiv kan vi söka de generella rötterna till urbanitet, medan de specifika kronologiska och geografiska förutsättningarna format det sociala och kulturella innehållet. Människans förmåga att skapa materiell mångfald i till synes likartade situationer är inspirerande. Under stenåldern fanns tidpunkter på året då stora ansamlingar av människor skapade förutsättning till social gemenskap, återkoppling och regenerering av kulturell identitet och exogami. Tripoljekulturen i nuvarande Ukraina, Moldavien och Rumänien hade bosättningar på upptill 450 hektar som tidvis hyste 10 000 människor. Men dessa mötesplatser kan inte sägas vara urbana. De kollektiva uttrycken var tillfälliga och fokuserades runt matrika platser som havsvikar eller floder. Ur de första näringsrika områdena längs med artrika flodsystem som gav förutsättning för odling uppstod en mer permanent form av gemenskap. Idag förs också diskussioner om det fanns urbanitet före den agrara revolutionen under stenåldern. Urbana centra växte fram under eran 5000 till 3500 f.Kr. i Levanten och inom rika flodområden i Gamla Världen, som längs Gula floden, Indus, Eufrat och Tigris samt Nilen. Där ackumulerades ett rikt överskott av mat så att möjligheterna för arbetsdelning ökade. Komplexiteten skapade specialiserade livsmiljöer vilka skilde sig från den omgivande jordbrukande och boskapsskötande befolkningens. I Mellanamerika fick samhällen en urban karaktär från ca 1500 till 600 f.Kr inom Tlatilcokulturen i Mexikodalen och Olmeckulturen vid Mexikanska golfen. Monumentala byggnader, skriftspråk och storskaliga ceremonier präglade dessa första centra. Här var det majs och grönsaker som skapade det överskott som behövdes för befolkningsexpansion och ökad arbetsdelning. Sett ur ett globalt perspektiv var Europa, Mellanöstern, Östasien och Mellanamerika de regioner där de tidiga urbana livsmiljöerna först utvecklades. Denna nya form för mänsklig samvaro skapade nya sociala relationer vid sidan om de rent ekonomiska. Hierarkisering och specialisering kom i bebyggelsens spår, liksom komplexa världsbilder burna av religiösa föreställningar. Nya sociala identiteter formades i de nya bosättningarna. De urbana centra som uppstod byggde delvis på en centralisering av makt och naturtillgångar. Därmed fanns förutsättning för ett behov att expandera bortom närområdet för att tillföra mer varor när människorna blev fler. Den politiska och sociala organiseringen av människor, arbete och resurser uttrycktes i överregionala stadsstater, centrerade kring ett maktcentrum. En territoriell expansion med ett rikt permanent centrum blev en viktig mental motvikt gentemot det annars agrara landskapet. En urban värld med gränder, gator, kvarter och dolda platser ställdes mot ett mer öppet livsrum. Människan fick ett nytt kognitivt landskap att förhålla sig till som fortfarande är under utveckling.
|
|
| 6. |
- Roslund, Maria, et al.
(författare)
-
Effekter för jordbruket vid ändrad reglering av Mälaren
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Tyréns AB utvecklat metodik för att kartlägga effekterna av höjt vattenstånd på våren på lantbrukarnas möjligheter att bedriva ett normalt vårbruk på strandnära åkrar. I uppdraget ingick tillämpning av metodiken med avseende på kartläggning av strandlinjen vid högvattennivå samt kartläggning av jordbruksarealer i Mälarens närområde som påverkas av hög markfuktighet vid högvattennivå. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer av markägare och lantbrukare samt satellitbildsanalyser. Eventuella effekter av en ändrad reglering är senareläggning av vårbruket eller en nödvändig uppdelning av åkerfälten i mindre delar, varav vissa delar brukas senare eller inte alls. En sådan delning kan medföra både logistiska problem samt inkomstbortfall. Intervjuer med lantbrukare visar att omfattningen av problemen varierar beroende på de lokala förutsättningarna. De lokala variationerna är spridda över hela Mälarens närområde och är beroende av jordart såväl som terrängförhållanden. Lantbrukarna är positiva till en sänkning av maxinivån men förhåller sig frågande till en höjning av lägstanivån. Det finns en oro bland lantbrukarna att det sistnämnda ska resultera i senareläggning av vårbruket samt ökande växtnäringsläckage. Det är i dagsläget svårt att uttala sig om hur situationen kommer att förändras för lantbrukarna då det ännu inte finns några fastställda vattennivåer för Mälarens framtida reglering. Två satellitbilder, en för östra och en för västra delen av Mälaren, har använts för att utföra en strandlinje- och markfuktighetskartering vid högvatten. Strandlinjekartan från de två satellitbilderna finns därmed tillgänglig för jämförelse med strandlinjen vid normalnivå, eller från existerande kartmaterial. Det bör dock noteras att skillnaderna, d.v.s översvämmade ytor vid högvattennivå, troligen kommer att vara små. Detta på grund av att de ytor som översvämmas framförallt är en smal zon närmast strandlinjen, bevuxen med högt gräs, vass och buskar. Vegetationen döljer helt eller delvis det stående vattnet och gör att området inte, eller till mycket liten del, klassas som vattentäckt yta i satellitbilderna. Endast för små områden, oftast intill diken som ledde förbi denna zon och upp i jordbruksmarken blir också jordbruksmark faktiskt översvämmad. Dock visar fuktighetsklassningen att markfuktigheten ökar över relativt stora arealer, med problem för lantbrukarna som följd...............
|
|
| 7. |
- Ryegård, Annika, et al.
(författare)
-
Förbättring av dagvattenberäkningar Annika
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har genomförts i syfte att förbättra metodiken för beräkning av kväve- och fosforbelastning från tätorter och vägar. Projektet inleddes med en enkätstudie där landets 22 största kommuner lämnade uppgifter angående hur stor del av dag-vattnet som går till recipient, reningsverk, dagvattendammar, våtmarker eller annan dagvattenrening. För övriga kommuner skattades dessa uppgifter utifrån svaren från de mindre kommunerna i enkäten.En litteraturstudie genomfördes därefter för att sammanställa kunskap angående reningsgraden av näringsämnen i dagvattendammar och våtmarker för framtagande av reningsschabloner.Geografiskt minsta enhet (HRU-Hydrologic Response Unit) för beräkning av be-lastning från dagvatten i tätort bestämdes genom GIS-analys av kartskikten: Svens-ka Marktäckedata (SMD), Översiktskartans tätortsavgränsning, SMEDs delavrin-ningsområden och depositionskarta från Matchmodellen. Denna analys gav upphov till 142 803 HRUer.Beräkningar har även genomförts i syfte att uppskatta näringsbelastning från vägar utanför tätorter. För detta ändamål har Vägverkets nationella databas använts. Minsta geografiska beräkningsenhet var i detta fall en vägsträcka. En vägsträcka utgör enligt Vägverket en väglänk mellan två vägnoder och det finns i Sverige 132 113 väglänkar utom tätort. För varje vägsträcka finns ÅDT (antal fordon per årsmedeldygn), vägbredd och längd angiven.De avrinningskoefficienter och läckageschabloner för kväve och fosforbelastning som använts har hämtats från dagvattenmodellen StormTac.Med hjälp av dessa ingångsdata och uppgifter om nederbörd per kommun har brut-tobelastning för N-tot och P-tot beräknats.Därefter har belastning som går till reningsverk och de fraktioner som renas i dag-vattenrening dragits bort och en utgående nettobelastning till recipient har erhållits.Resultaten visar att den totala kvävebelastningen från tätorter beräknats till 1 740 ton per år, medan vägar utanför tätorter bidrar med 480 ton per år.Fosforbelastningen har beräknats till ca 200 ton per år från tätorter och 50 ton per år från vägar.Rening genom dammar, våtmarker och andra åtgärder inom tätort beräknas uppgå till ca 30 ton kväve och 5 ton fosfor per år. Rening i Vägverkets ca 400 dammar har inte kunnat uppskattas inom projektet.De nu framräknade belastningssiffrorna ligger något över de som redovisats i den nationella miljömålsuppföljningen (Ejhed et al., 2007). Där angavs kvävebelast-ningen från tätort till 1 540 ton/år och fosforbelastningen till 240 ton/år. Även om detta projekt tagit hänsyn till dagvattenrening i tätort har belastningen ökat. Detta kan förklaras genom den förbättrade markanvändningsinformationen och uppdate-rade statistiken från kommunerna. Övriga parametrar har endast ändrats marginellt sedan förra beräkningen.
|
|
| 8. |
- Schad, Elinor, et al.
(författare)
-
School Psychologists’ Assessment of the Use of Psychological Knowledge in Schools: Development of the Use of Psychological Constructs in Schools
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Teaching and learning could be guided by psychological knowledge to a larger extent. The aims of this study were to examine school psychologists’ (N = 117) assessments of how psychological constructs related to learning are being used by teachers in Swedish schools. In addition, we aimed to evaluate school psychologists’ awareness of teachers’ implementation of psychological knowledge. A theoretically driven survey was designed for the purpose of this study where we used as a base the theoretical framework suggested by the APA Coalition for Psychology in Schools and Education. In this framework divided into five domains: thinking and learning, motivation, social emotional factors, classroom Management, and assessment, twenty central principles from psychology important for learning are constructed constituting a foundation for the survey design. The results, as measured with the instrument Use of Psychological Constructs in Schools (UPCS), revealed three main findings: (a) social and emotional factors were rated as less practiced than other investigated areas, with the principle of social context being especially low, (b) traditional teaching techniques were seen as being more present than psychological concepts such as emotion regulation and positive reinforcement, and (c) school psychologists perceived themselves as having a fair insight into teachers’ educational practice. The study contributes to the literature by providing a school psychologist perspective on the use of psychological knowledge in schools.
|
|
