| 2. |
- Larsson, Johan, et al.
(författare)
-
Organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer inom gruvbranschen
- 2022
-
Ingår i: Framtidens arbete - arbetets framtid. - Luleå : Luleå tekniska universitet. ; , s. 17-18
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syfte: FoU-projektet OSA för chefer genomförs för att få ökad kunskap om chefers arbetsmiljö inom LKAB isyfte att bidra till fortsatta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Forskningsfrågorna i studien handlar om chefers arbetsmiljö, ledarskapsbeteenden, arbetsaktiviteter, hälsa, och nöjdhet med sin chefsroll. Huvudvariabler som jämförs är yngre/äldre chefer och chefer verksamma i Sverige/utomlands med en fördjupning runt unga chefer (35 år eller yngre). Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att sammanfatta kunskapsläget runt dessaforskningsfrågor inom gruvindustrin, tyngre industri samt andra sektorer och branscher. Enkät till samtliga chefer inom koncernen. Slumpmässigt urval av 10 unga chefer som djupintervjuats. Slumpmässigt urval av 60 chefer till en fördjupad delstudie som innefattar arbetsaktivitetsmätningar utifrån Mintzbergs kategorier, intervjuer med 10 slumpvist utvalda chefer om arbetsaktiviteter samt att medarbetarna och ovanstående chef svarat på en enkät om chefens ledarskapsbeteenden. Dessa cheferfår en individuell återkopplingsrapport och erbjuds dialogstöd för att utveckla sin arbetsmiljö och sitt ledarskap. Det utvecklade verktyget för att följa chefers arbetsaktiviteter kommer erbjudas till samtliga av LKAB:s chefer för de som vill följa vad de använder sin tid på. Resultat och slutsatser: Litteraturstudien identifierar endast nio studier inom gruvindustrin som har anknytning till studiens forskningsfrågor. Samtliga av dessa studier är genomförda i en utomeuropeisk kontext. Det existerar dock en generell kunskap inom forskningsområdet från andra sektorer och branscher som är relevant. Totalt har 238 chefer i Sverige/utomlands besvarat enkäten. För chefer i Sverige är den självskattade ledarskapsbeteendeprofilen i medeltal att relationsorientering skattas högst med 49,07, följt av struktur med 45 och sedan förändring med 43,07. Maximalt värde för samtliga tre dimensioner är 60. Beteendeprofilen för chefer verksamma utomlands skiljer sig där struktur skattas högst med 49,48 (signifikant skillnad jämfört med chefer i Sverige), följt av relation 48,31 och sedan förändring 45,15. Äldre chefer skattar signifikant högre än yngre chefer avseende struktur- och förändringsdimensionen. Samtliga tre dimensioner behövs i ett framgångsrikt ledarskap. Hög relationsorientering är en central del av LKAB:s ledarvision och studier under många år har visat att relationsorientering är viktigt förbåde hälso- och effektivitetsutfall. För hälsofrämjande och effektiva ledarskapsbeteenden (HEL) anger chefer i Sverige 148,76 och chefer verksamma utomlands 150,15 på en skala mellan 0–180. Skillnaderna mellan yngre och äldre chefer är ej signifikanta. Nivån är relativt hög och kan fortsätta att utvecklas. HEL är baserad på gemensamma faktorer hos framgångsrika organisationer och tolkningen av skalan blir därmed att ju högre desto bättre. Chefer i Sverige lägger cirka två och en halv dag i medeltal på planerade möten och en dag p åadministrativa arbetsuppgifter. Drygt tre procent av arbetstiden läggs på spontana vandringar som i tidigare studier visat sig vara ett viktigt arbetssätt hos framgångsrika organisationer. Det är en statistiskt signifikant relation mellan planerade möten och strukturorienterade ledarskapsbeteenden,där ju fler timmar en chef lägger på planerade möten desto högre är självskattningen av de strukturorienterade ledarskapsbeteendena. Den självskattade hälsan hos chefer är på en godkänd nivå där 80,1 procent av cheferna som ärverksamma i Sverige och 81 procent av chefer verksamma utomlands skattar sin hälsa som god/mycket god. Däremot visar resultatet på påtagliga skillnader utifrån variablerna kön och utbildningsnivå. 78,1 procent av männen skattar sin hälsa som god jämfört med 84,6 procent av kvinnorna. Avseende utbildningsnivå skattar 84,3 procent av cheferna som har universitetsutbildning god hälsa medan motsvarande procent för chefer utan universitetsutbildning är 74,7 procent. Avseende nöjdhet med sin chefsroll är procentandelen chefer i Sverige som är nöjda/ganska nöjda 86 procent, för chefer verksamma utomlands är motsvarande siffra 77 procent. Resultat rörande arbetsbelastning pekar på att den är hög för många chefer och resultat gällande arbetstid tyder på att de är på en långsiktig hållbar nivå. Arbetstid, chefers hälsa och nöjdhet med sin chefsroll skiljer sig inte signifikant mellan chefer utomlands och chefer i Sverige eller mellan yngre/äldre chefer. De intervjuade unga cheferna mår över lag bra och trivs i sitt arbete. Den generella uppfattningen är att arbetet är roligt, varierat och utmanande, men det finns också aspekter som kan förbättras. Förbättringar berör en mer systematisk introduktion, utbildning och mentorskap/chefsstöd i en längre introduktionsperiod. Även förbättringar rörande stödfunktioner för att minska på administrationen inom chefsrollen efterfrågas. De unga cheferna beskriver sitt ledarskap i stor utsträckning som relationsinriktat. Resultatet från intervjuerna beskrivs i fem övergripande teman, i sin tur innefattande 26 underteman. Projektet fortlöper med fördjupade analyser som framöver även baseras på resultat från enkäter till medarbetare och ovanstående chef. Under 2022 kommer vetenskapliga artiklar att skrivas och en uppföljande datainsamling att genomföras under hösten/vintern.
|
|
