| 1. |
|
|
| 2. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1977
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PIXE-analyser kan utföras med utvecklad analysuppställning med noggrannhet och precision av c:a 10 % och med hög analyskapacitet. Ett dataprogram för evaluering av räntgenspektra presenteras. Inverkan av provtjocklek vid PIXE-analys av inhomogena prov har studerats och korrektioner föreslås. Fluorinnehållet i filterprov har bestämts, samtidigt med PIXE-analys, genom utnyttjande av en kärnfysikalisk reaktion som ger resultat med god noggrannhet och precision. Svetsaerosoler har karakteriserats m.h.a. PIXE, ESCA och TEM/EDAX. En uppställning för insamling av svetsaerosoler under utveckling och hittillsvarande resultat indikerar representativ provinsamling med god reproducerbarhet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Föroreningsnedfall från järnvägstrafik
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljö- och hälsorisker orsakade av partikelspridning har uppmärksammats mer och mer de senaste åren. Även järnvägen ger upphov till spridning av partiklar, bland annat har vissa problem med damning påpekats, då främst i samhällen där tågen bromsar in före stationer. Obehaglig lukt och damm som lägger sig över t.ex. parkerade fordon och påverkar lacken är några av de problem som påtalats. Dammet antas härröra från slitage av bromsar, hjul, räls, strömavtagare och strömledning samt uppvirvling av damm på banvallen.På tre lokaler studerades bulkdeposition med trattar och flaskor samt med vertikalt placerade filter i samma mätpunkter för att samla in luftburna partiklar. På en lokal togs även torvprover för att studera eventuell upplagring av föroreningar i järnvägens närhet. Totalt genomfördes nio mätomgångar på vardera ca två veckor.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Inandningsbara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana : egenskaper och inflammatoriska effekter i mänskliga luftvägsceller. utdrag ur WearTox-projektet (VTI rapport 520)
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aims of this project have been to describe PM10 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate "clean" wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. Most of these parts of the project are presented in VTI report 520. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 40-50 times as much PM10 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM10 than the ABS pavement. The size distribution within PM10 has a maximum around 3-4 ?m and more than 95 % of the mass is larger than 1 ?m. PM10 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 30-40 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM10 from Hornsgatan in Stockholm and PM10 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM10 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM10 from the subway. The PM10 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM10 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM10 were the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM10 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM10 from the ABT pavement.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial : slutrapport av WearTox-projektet
- 2005
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The aims of this project have been to describe PM10 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate "clean" wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 40-50 times as much PM10 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM10 than the ABS pavement. The size distribution within PM10 has a maximum around 3-4 ?m and more than 95 % of the mass is larger than 1 ?m. PM10 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 30-40 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. In the experiments using sanding material, the unwashed natural sand caused the highest PM10 concentrations. Friction tyres on natural sand caused higher concentrations than studded tyres on washed crushed stone. Studded tyres generated more PM10 than friction tyres but the difference was not as large as when no sanding material was used. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM10 from Hornsgatan in Stockholm and PM10 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM10 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM10 from the subway. The PM10 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM10 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM10 were the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM10 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM10 from the ABT pavement.
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
WearTox : effekter på alveolmakrofager och epitelceller av slitagepartiklar från vägbana och däck
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under slutet på 90-talet genomfördes mätningar av luften partikelhalter i sex svenska städer där syftet var att studera vilka halter som förekommer i gatu-, respektive taknivå och studera partiklarnas ursprung (Areskoug m. fl. 2001). Något förvånande visade det sig att den tydligt dominerande källan till partiklar i gatunivå under vinterhalvåret då halterna är som högst, inte är avgasrelaterade partiklar utan härrör från slitage av vägbana, däck och bromsar. Slitage av vägbanan orsakad av dubbdäcksanvändning bidrar mycket starkt till partikelhalterna, men även vintersandningen är en bidragande orsak. Den nyvunna kunskapen om slitagepartiklarnas betydelse för partikelhalterna kräver ökad kunskap om vilka faktorer som styr bildningen, om partiklarnas egenskaper, om deras eventuella betydelse för hälsoeffekter och om vilka åtgärder som kan bidra till att sänka bidraget.Projektet WearTox är ett av de första som Vägverket initierade för att fylla dessa kunskapsluckor. Projektet har utförts av VTI i samarbete med Lunds universitet och Linköpings universitet.Syftet med projektet har varit att studera den toxiska potentialen hos slitagepartiklar från beläggning och däck hos exponerade mänskliga luftvägsceller. slitagepartiklarnas fysikaliska, kemiska och morfologiska egenskaper. Under arbetets gång tillkom önskemål om karaktärisering av ytterligare kombinationer av däck vägbana och även från försök med sandad vägbana. Dessa tilläggsbeställningar inkluderade dock inte toxikologiska studier utan begränsade sig till karaktäriseringen av partiklarna.
|
|
| 10. |
- Lannefors, Hans, et al.
(författare)
-
Aerosolsammansättning i ett renluftsområde
- 1979
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerosolsammansättningen i ett renluftsområde i Mellansverige (Velen) har studerats under en årscykel. Aerosolpartiklarna har uppdelats efter aerodynamisk storlek i 7 fraktioner. Varje fraktion från 113 provtagningstillfällen har analyserats m a p svavel och tungmetaller m h a partikelinducerad röntgenstrålning s k PIXE-analys. Resultaten påvisar variationer i ämneskoncentrationer mellan enskilda mättillfällen omspännande två storleks ordningar. Årsmedelkoncentrationerna ligger på samma nivå som i rural miljö i Bolivia, Canada, Norge och Schweiz. Jämfört med motsvarande koncentrationer i urban miljö (Köpenhamn m fl storstäder) är tungmetallkoncentrationerna en till två storleksordningar (svavelkoncentrationen endast en faktor tre) lägre i Velen. Inga påtagliga säsongsvariationer kunder spåras varken för antropogent eller naturligt bildade ämnen. Klassificering av mättillfällena efter luftmassans historia kunde förklara mycket av de stora koncentrationsvariationerna. Grundämneskoncentrationerna var mellan en faktor 2 och 10 högre i luftmassor som kom från den europeiska kontinenten eller Storbritannien jämfört med de som kom norrifrån. Lägst var koncentrationerna i luftmassor som kom från Nordatlanten eller Norska Havet. Svavelkoncentrationerna visade störst beroende av luftmassans historia.
|
|
