| 1. |
- Andersson, Karin M., 1972-, et al.
(författare)
-
Miljödidaktisk lärandeanalys
- 2015
-
Ingår i: Naturmötespraktiker och miljödidaktiskt lärande. - : Uppsala universitet. - 9789155486112 ; , s. 235-254
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 3. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring : ett helhetsperspektiv
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring bygger på flera års praktiknära forskning och annan forskning inom skolutveckling, professionsutveckling och pedagogiskt ledarskap. Den erbjuder pedagogiska teorier, modeller och metoder för kollegialt lärande i ett helhetsperspektiv som stärker alla elever. I boken framträder kollegialt lärande både som ett arbetssätt och ett förhållningssätt, och du som läsare rustas med verktyg för att hantera det kollegiala lärandets möjligheter och utmaningar. Dessa verktyg är vetenskapligt förankrade. Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring vänder sig till lärarstudenter, lärare rektorer, kvalitetsutvecklare och skolchefer inom alla skolformer. Boken är lämplig som litteratur på rektorsprogrammet och för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, framför allt inom områdena utvärdering, utvecklingsarbete och pedagogiskt ledarskap.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
A Transactional Perspective on Meaning-making : Democratic Discussions
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose is to illustrate a method that facilitates investigations of students’ learning processes in classroom discussions through in situ studies. In environmental and sustainability education there has been a shift to more participatory approaches (see Englund, Öhman and Östman 2008; Huckle 2008). Participatory approaches focus on communication in order to stimulate a critical examination of different views in the debate about different questions and problems relating to the environmental issues. This means a relocation of the process of knowledge and value constitution from before to in the educational event. In this way education is expected to become more democratic and pluralistic. This has led to an increasing interest for student discussions and the importance of argumentation in discussions about environmental and socioscientific issues have been highlighted. The method has been developed in order to conduct investigations of, i) student’s learning progress in terms of the way the arguments are constructed and the knowledge content used, ii) the interplay between the intra-personal and inter-personal dimensions of meaning making, and iii) the role of knowledge in students’ argumentative discussions. The method, called transactional argumentation analysis, TAA, combines a transactional perspective on meaning making based on John Dewey’s pragmatic philosophy (1949/1991) and an argument analysis based on Toulmin’s argument pattern (1958/2003) (see further Rudsberg, Öhman & Östman, 2013). The direction of the students’ meaning making is analysed as the relations construed in and by action. Further, a functional interpretation of Toulmin’s argument pattern is used to clarify the meanings in terms of argumentative elements. The investigated conversations are characterised by a participatory educational practice concerning socioscientific issues. The discussions can be said to be open-ended, even though they follow specific rules for the ‘correct’ way of creating meaning, i.e., how to participate in a pluralistic act of communication about value-related issues. In this way the process is an essential part of the learning content and the examined practice can be seen as a way of learning to ‘live democratically’, which from a theoretical perspective relates to a view of democracy as a communicative activity – democracy as a life form.
|
|
| 6. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
Analyzing students' learning in classroom discussions about socioscientific issues
- 2013
-
Ingår i: Science Education. - : Wiley. - 0036-8326 .- 1098-237X. ; 97:4, s. 594-620
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, the purpose is to develop and illustrate a method that facilitates investigations of students' learning processes in classroom discussions about socioscientific issues. The method, called transactional argumentation analysis, combines a transactional perspective on meaning making based on John Dewey's pragmatic philosophy and an argument analysis based on Toulmin's argument pattern. This analytical method consists of three steps. In the first step, we analyze the direction of the students' meaning making, that is, the relations construed in and by action. In the second step, we use a functional interpretation of Toulmin's argument pattern to clarify the meanings in terms of argumentative elements. Finally, we investigate the students' learning progress, both in terms of the way the arguments are constructed and the knowledge content used, by comparing each student's arguments over time. The empirical material consists of a video-recorded lesson in a Swedish upper secondary school. Two examples of learning processes identified during the classroom discussion are described: learning to specify the conditions for one's claim and learning to find new solutions. These examples show that the suggested method can be used to identify the different kinds of learning progressions that take place during students' argumentative discussions.
|
|
| 7. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
Classroom discussions : Students’ learning in argumentation about ethical and political aspects of sustainability issues
- 2019
-
Ingår i: Sustainable Development Teaching. - Milton Park and New York : Routledge. - 9780815357537 ; , s. 175-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter focuses on students’ learning in argumentation that takes place in educational practices. The authors first clarify how an argument can be understood as consisting of different elements when it comes to classroom discussions. Drawing on earlier research, they then clarify questions that are important for teachers to think about in relation to students’ learning, their use of knowledge and the importance of peer interactions. They conclude that argumentation can be a fruitful method in the teaching of complex, value-related issues. In argumentation, the students not only learn and use content knowledge, but also learn how to formulate valid arguments in order to participate in deliberative discussions. The findings show that teachers have an important role to play with regard to the quality and diversity of the deliberation.
|
|
| 8. |
- Rudsberg, Karin, 1973-
(författare)
-
Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall ambition with this thesis is to develop knowledge about students’ learning, especially with regard to process and content, when they participate in argumentation. Students’ learning is investigated through in situ studies of classroom practices. The theoretical point of departure is a pragmatic perspective in which learning is understood and investigated in terms of concrete actions. The empirical material consists of video recorded lessons at secondary and upper secondary schools in Sweden. The content of the lessons is argumentative discussions about sustainable development and socioscientific issues. In the first study, the functions that teachers’ actions have for students’ learning processes are investigated using Epistemological Move Analysis. In the second study, an approach is developed and illustrated that facilitates investigations into students’ learning processes in terms of knowledge content and argument construction in argumentation. The method, called Transactional Argumentation Analysis, combines a pragmatic perspective of learning with an argument analysis based on Toulmin’s Argument Pattern. In the third study, the functions that knowledge have when used by students in argumentative discussions are examined. The fourth study investigates the role of peers for students’ learning and how students influence the argumentation at a collective level. Here Transactional Argumentation Analysis is developed further in order to facilitate investigations of the dynamic interplay between the intra-personal and the inter-personal dimensions of learning and the result of this interplay in terms of the knowledge content and arguments that are constructed. The thesis shows how students’ learning can be investigated through in situ studies of educational practices. The methodological contribution of the thesis consists of the development and further elaboration of Transactional Argumentation Analysis. The thesis also contributes with substantial knowledge about students’ learning processes with regard to knowledge content and argument construction when participating in argumentation. Another contribution concerns the functions of knowledge when used by students in argumentation. Finally, the studies show how peers and teachers influence students’ learning, and how students contribute to the shared argumentation in the classroom.
|
|
| 9. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
Investigating the relation between teachers’ actions and students’ meaning making of mathematics
- 2019
-
Ingår i: Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education. - Utrecht, Netherlands : Creme. ; , s. 3746-3753
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we present and illustrate a framework for analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making in mathematics. We adopt a pragmatic perspective on learning, and a methodological approach using already analyzed material, to see whether and how the framework of epistemological move analysis can contribute when analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making. The results suggest that epistemological move analysis can be used to identify teachers’ purpose in students meaning making in mathematics, by analyzing students’ responses. Further, it makes it possible to identify what earlier knowledge students use, and how they use it, to re-actualize mathematical objects, relations and concepts.
|
|
| 10. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
Pluralism in practice : experiences from Swedish evaluation, school development and research
- 2010
-
Ingår i: Environmental Education Research. - : Informa UK Limited. - 1350-4622 .- 1469-5871. ; 16:1, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the international policy debate, environmental education and education for sustainable development seem to be moving away from a focus on behavioural modifications to more pluralistic approaches. This article illuminates a Swedish example of a strategic interplay between evaluation, development and research that relates to this shift, involving actors from schools, governmental agencies and researchers. The specific purpose of the research was to analyse and describe teachers' attempts to stimulate a pluralistic meaning-making process among their students in the context of education for sustainable development. The empirical material consisted of video-recorded lessons in secondary and upper secondary schools. In the analysis we used a methodological approach based on John Dewey's pragmatic philosophy and Ludwig Wittgenstein's first-person perspective on language. A concept called 'epistemological moves' has been used to clarify the actions that teachers perform in order to guide students in procedures of meaning-making. The analysis shows that the teachers perform a number of actions that make pluralistic meaning-making possible: encouraging the students to compare, specify, generalise and test their arguments under different circumstances. The teachers also encouraged the students to examine and evaluate different alternatives and be critical of their own statements. Finally, the findings are related to a perspective of democracy as a form of life.
|
|
