SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Runmark Sten) "

Sökning: WFRF:(Runmark Sten)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Antonsson, Ann-Beth, et al. (författare)
  • Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning. Kompletterande arbetsmiljömätningar av dioxiner och kolmonoxid.
  • 1988
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Som en uppföljning till en tidigare undersökning om kemiska hälsorisker vid skrotsmältning, har en undersökning av dioxin- och kolmonoxidhalter i arbetsmiljön genomförts. Mätningar i fyra stålverk visar att veckodosen av dioxiner från arbetsmiljön är högst cirka 10% av den högre gränsen för maximalt intag, 35 pg/kg*vecka, som föreslagits av Nordiska Expertgruppen. Dioxinhalterna är högst uppe på höga nivåer i ugnshallen och något lägre inuti travershytter. På ugnsplan, där personalen vistas den största delen av tiden, är halterna lägre än på traversplan. Den personalkategori som sannolikt är mest exponerad för dioxiner är traversförare, som sitter hela eller en stor del av arbetsdagen i travershytter, som ventileras med lokalluft, som renats i ett partikelfilter. Uppskattningsvis skiljs 50-75% av dioxinerna av i filtret. Kolmonoxidhalter har mätts på traversplan. Korta perioder med förhöjda halter förekommer. Utandningsprover som tagits på traversförare och analyserats med avseende på kolmonoxid, visar ingen ökning av kolmonoxidhalten över arbetsdagen, vilket tyder på att traversförarna i liten utsträckning påverkas av de korta perioderna med förhöjda kolmonoxidhalter som förekommer.
  •  
2.
  • Antonsson, Ann-Beth, et al. (författare)
  • Recirkulering av transportluft från pneumatiska transportörer. En granskning av luftkvalité och energiekonomi.
  • 1986
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Mätningar har gjorts på 23 pneumatiska transportörer i bruk i industrin, för att kartlägga hur höga halterna av damm var i den renade transportluften. Mätningarna visade att det förekom höga halter i tranportluften från några transportörer.Tre olika faktorer identifierades, som hade en klar koppling till de höga dammhalterna. - vacuumtransportörer med oljedimsmord vacuumpump (4 st) - trycklufttransport (4 st) - trasiga transportörer (2 st) I rapporten beskrivs även lämpliga underhållsrutiner. En ekonomisk kalkyl för olika sätt att behandla transportluften (utventilering, värmeväxling, extra rening, varningsinstrument) presenteras.
  •  
3.
  • Bachs, Albert, et al. (författare)
  • Förekomst av metyletylketonperoxid i arbetsmiljön vid företag som tillverkar produkter i armerad plast
  • 1986
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Halterna av MEKP i arbetsmiljön vid fem företag med armerad esterplasttillverkning har undersökts. Resultaten visar att halter av MEKP i närheten av det hygieniska takgränsvärdet kunde uppmätas under plastsprutningsmomentet. De högre halterna av MEKP kan sättas i samband med spruttekniken, där plast och härdare blandas efter sprutmunstycket samt vid manuell blandning av härdare och plast. Vid plastsprutning bör personal som sprutar eller uppehåller sig i närheten använda andningsskydd.
  •  
4.
  • Eriksson, Birgitta, et al. (författare)
  • Arbetsmiljö och industrisanering. En granskning av risker och förslag till åtgärder.
  • 1988
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Arbetsmiljön vid industrisanering har studerats. De arbetsmoment som ingått i studierna är: - rengöring av cisterner för bl.a. avfall och kemikalier - rengöring av processutrustning - städning (grovrengöring) av industrilokaler - slamsugning - rivning - färgborttagning. I rapporten beskrivs hur dessa arbeten normalt görs och vilka arbetsmiljöriskerna är vid dem. Generellt sett exponeras sanerarna för olika kemiska ämnen, bl.a. damm, natriumhydroxid-aerosol och lösningsmedel. Dessutom är höga bullernivåer, vibrationer, tungt arbete i besvärliga arbetsställningar och dålig belysning vanligt. I rapporten ges förslag till åtgärder både av teknisk och organisatorisk natur för att förbättra sanerarnas arbetsmiljö.
  •  
5.
  • Runmark, Sten (författare)
  • Kartläggning av arbetsmiljön och arbetsskador i samband med asbestsanering
  • 1986
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Arbetsmiljön har studerats vid 7 arbetsplatser där asbestsanering utförts. Följande punkter har kontrollerats: Asbestutbildning, saneringsområdets utformning, arbetsmetodik vid sanering, personlig skyddsutrustning, dammsugarutrustning, skötsel av damm- och undertrycksutrustning, medicinsk uppföljning. Följande behov av forskning och utveckling i samband med asbestsanering har identifierats: * Ett lätt monter- och demonterbart slussystem med duschmöjlighet. * Ett tillförlitligt sätt att kontrollera om flödet över filtret till ansiktsmask är tillräckligt. * Skötsel och handhavande av damm- och undertrycksutrustning efter avslutat saneringsarbete bör undersökas. * En säck avsedd för asbestavfall. * Ett containersystem till stordammsugarna som undviker frysning av det blöta asbestavfallet vid temperaturer under 0 C. *Ett system som garanterar att det i containern lösdeponerade asbestavfallet ej dammar vid deponering. I rapporten anges detaljerat hur asbestsanering bör utföras och vad utbildning etc bör innehålla.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5
Typ av publikation
rapport (5)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (5)
Författare/redaktör
Runmark, Sten (5)
Antonsson, Ann-Beth (3)
Andersson, Kent (1)
Bachs, Albert (1)
Eriksson, Birgitta (1)
Lärosäte
IVL Svenska Miljöinstitutet (5)
Språk
Svenska (5)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy