| 1. |
- Johansson, Gunn, et al.
(författare)
-
Att köra buss i storstad : en internationell modell för forskning om stress och hälsa
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Stockholm : Arbetsmarknadsstyrelsen. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:4, s. 27-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetet som bussförare i citytrafik har under lång tid utgjort en ändamålsenlig modell för forskning om stressrelaterad ohälsa. Artikeln beskriver orsaker till detta, ger en kort översikt över forskningen samt presenterar åtgärder som vidtagits utifrån forskningsresultaten. Gunnar Aronsson genomförde tidigt studier av lokaltrafikens psykosociala arbetsmiljö och skapade på så sätt ett förtroende inom branschen för de kunskaper och insikter stressforskningen kunde bidra med för att förbättra arbetsförhållandena.
|
|
| 2. |
- Johansson, Gunn, et al.
(författare)
-
The Effects of Urban Bus Driving on Blood Pressure and Musculoskeletal Problems : A Quasi-Experimental Study
- 2012
-
Ingår i: Psychosomatic Medicine. - 0033-3174 .- 1534-7796. ; 74:1, s. 89-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Work settings with high levels of stress are consistently associated with poor health outcomes. This study examines the longitudinal relationships between the number of hours of driving a bus in a city and blood pressure and musculoskeletal problems. Methods: A prospective longitudinal design coupled with multilevel random coefficient modeling was used to examine the relationship among exposure to a job with high level of stress, urban bus driving, blood pressure, and musculoskeletal problems. Baseline blood pressure and musculoskeletal symptoms of men and women (n = 88) were assessed before they began driving a bus in central Stockholm. The number of hours of driving per week, blood pressure, and musculoskeletal symptoms were tracked for a period of 5 years. Multilevel random coefficient modeling techniques were used to model how individual trajectories of health effects were affected by the number of hours of driving, after statistically controlling for baseline preworking health measures. Results: Controlling for sex and baseline health outcomes, the average number of hours of bus driving per week predicted higher diastolic blood pressure (B = 0.069, standard error = 0.034, p =.042) and more frequent musculoskeletal symptoms (B = 0.013, standard error = 0.003, p < .001). Conclusions: The findings provide evidence for a positive association between the number of hours of bus driving and blood pressure and musculoskeletal problems. These findings are discussed in exposures to potentially toxic physical and psychosocial work-related factors.
|
|
| 3. |
- Ericsson, Ulf, 1978-, et al.
(författare)
-
Arbete, familjeliv och återhämtning : en explorativ studie om "tredje skiftet"
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad och arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; 25:3-4, s. 90-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra - hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.
|
|
| 4. |
- Ericsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Arbete, familjeliv och återhämtning: En explorativ studie om ”tredje skiftet”
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:3-4, s. 89-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra - hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.
|
|
| 5. |
- Ericsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Work, family life and recovery : An exploratory study of 'the third shift'
- 2021
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815. ; 70:4, s. 1131-1140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using 24-hour narratives as a starting-point, the present study examines conditions for recovery from work. The third shift concept forms the explorative starting point for highlighting the interplay between work, family responsibilities, leisure time and recovery. OBJECTIVE: The aim of the study is to explore how the third shift affects possibilities for recovery. METHOD: The material was gathered by group interviews and diaries. Thirty employees participated in the study. Ten participants where women between 30 and 45 years of age with children living at home. RESULTS: Being solely responsible for the third shift reduced the chances of recovery during work-free time. The material showed that women aged 30-45 years had to a greater extent than others the main responsibility in a complex third shift. CONCLUSION: As a precondition for external recovery, this study show how theoretically beneficial the breakdown of the second shift and development of the third shift is for understanding different preconditions and the way they affect the possibility of recovery.
|
|
| 6. |
- Ericsson, Ulf, 1978-, et al.
(författare)
-
Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare : om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse
- 2016
-
Ingår i: Arbetsliv i Omvandling. - 1404-8426. ; :2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.
|
|
| 7. |
- Ericsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare – om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek – en dygnsberättelse
- 2016
-
Ingår i: Arbetsliv i omvandling. - 1404-8426. ; :2, s. 7-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.
|
|
| 8. |
- Hibbs, Johanna, et al.
(författare)
-
Arbetsförhållanden och välbefinnande i arbetet inom den svenska Försvarsmakten
- 2024
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 30:1, s. 25-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna survey-studie med tvärsnitts-design var att belysa hur arbetskrav, stöd och resurser, samt konflikter mellan arbete – övrigt liv relaterade till välbefinnande i arbetet för svenska miliärer. Undersökningsgruppen bestod av 1002 svenska anställda officerare och specialistofficerare (ålder m=41; 90procent män/ 10 procent kvinnor). För den statistiska analysen användes hierarkisk multipel regressionsanalys. Efter kontroll för demografiska bakgrundsfaktorer introducerades arbetsinnehållet, där upplevt höga arbetskravrelaterade starkt negativt - medan resurser och stöd från organisationen/närmaste chef relaterade starkt positivt – till arbetsrelaterat välbefinnande. Slutligen introducerades konflikter mellan arbete och övrigt liv, vilket relaterade signifikant negativt till rapporterat arbetsrelaterat välbefinnande.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Rydstedt, Leif W., et al.
(författare)
-
Comparing and combining the demand-control-support model and the effort-reward imbalance model to predict long-term mental strain
- 2007
-
Ingår i: European Journal of Work and Organizational Psychology. - : Informa UK Limited. - 1359-432X .- 1464-0643. ; 16:3, s. 261-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A first purpose of this prospective study was to investigate whether the levels of mental strain and the working conditions included in the Effort-Reward Imbalance (ERI) model and the Demand-Control-Support (DCS) model differed for managers/professionals (n = 658) and manual workers (n = 343). An additional purpose was to compare the predictive power of the DCS and ERI models in the regard to long-term mental strain for these two groups. The study further aimed to investigate whether combining the models would improve the predictive power of long-term mental strain. Managers/professionals reported higher job demands and intrinsic efforts than did the manual workers, as well as slightly higher mental strain, but also higher decision latitude, social support, and rewards from work. Both models explained small albeit significant proportions of variance in mental strain for both occupational groups. A tentative conclusion from the study is that combining the two models may slightly increase the explanatory power to predict work-related mental strain.
|
|
