| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Asberg, Marie, et al.
(författare)
-
Novel biochemical markers of psychosocial stress in women.
- 2009
-
Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Prolonged psychosocial stress is a condition assessed through self-reports. Here we aimed to identify biochemical markers for screening and early intervention in women. METHODS: Plasma concentrations of interleukin (IL) 1-alpha, IL1-beta, IL-2, IL-4, IL-6, IL-8, IL-10, interferon-gamma (INF-gamma), tumor necrosis factor-alpha (TNF-alpha), monocyte chemotactic protein-1 (MCP-1), epidermal growth factor (EGF), vascular endothelial growth factor (VEGF), thyroid stimulating hormone (TSH), total tri-iodothyronine (TT3), total thyroxine (TT4), prolactin, and testosterone were measured in: 195 women on long-term sick-leave for a stress-related affective disorder, 45 women at risk for professional burnout, and 84 healthy women. RESULTS: We found significantly increased levels of MCP-1, VEGF and EGF in women exposed to prolonged psychosocial stress. Statistical analysis indicates that they independently associate with a significant risk for being classified as ill. CONCLUSIONS: MCP-1, EGF, and VEGF are potential markers for screening and early intervention in women under prolonged psychosocial stress.
|
|
| 4. |
- Bengtsson, A A, et al.
(författare)
-
Risk factors for developing systemic lupus erythematosus: a case-control study in southern Sweden.
- 2002
-
Ingår i: Rheumatology. - : Oxford University Press (OUP). - 1462-0332 .- 1460-2172. ; 41:5, s. 563-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To explore the risk factors that have been suggested to be associated with the development of SLE. METHODS: A case-control study was performed and a questionnaire was developed to obtain the data. Consecutive female incident cases diagnosed between 1981 and 1999 in a defined geographical area in southern Sweden were included. Controls, matched for calendar year of birth, were selected randomly from the same area. In total, 85 cases and 205 controls agreed to participate. The questionnaire included questions about formal education, body weight and height, medical history, family history of autoimmune diseases, exposure to ultraviolet radiation, animals, hair-colouring dyes, alfalfa (lucerne) sprouts, smoking and alcohol habits, history of physical traumata, blood transfusion, silicone breast implants, exogenous oestrogens, other medication, and significant negative life events. RESULTS: Using a multivariate model, a history of hypertension [odds ratio (OR)=3.7, 95% confidence interval (CI) 1.4-9.8], drug allergy (OR=3.6, 95% CI 1.4-9.5), a type I/II sun-reactive skin type (OR=2.3, 95% CI 1.1-4.8) and a family history of SLE (OR=6.8, 95% CI 1.4-32) were all significantly associated with an increased risk of developing SLE, whereas consumption of alcohol was inversely associated with the risk of SLE (use of alcohol very seldom, OR=1.0; 1-150 g/month, OR=0.4, 95% CI 0.2-1.0; >150 g/month, OR=0.2, 95% CI 0.1-0.5). A suggested association with increased SLE risk was seen for smoking (OR=1.8, 95% CI 0.9-3.6) and blood transfusions (OR=2.3, 95% CI 0.9-5.8). Neither exposure to exogenous oestrogen nor exposure to hair-colouring dyes was associated with SLE. CONCLUSIONS: Risk factors of both exogenous and endogenous origin were identified in this population-based series of SLE patients.
|
|
| 5. |
- Bonde, Jens Peter, et al.
(författare)
-
Fertility and markers of male reproductive function in Inuit and European populations spanning large contrasts in blood levels of persistent organochlorines
- 2008
-
Ingår i: Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 1552-9924 .- 0091-6765. ; 116:3, s. 269-277
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: We synthesized the main findings from an international epidemiologic study on the impact of biopersistent organic pollutants (POPs) on human reproductive function. DATA SOURCES AND EXTRACTION: We used a database with interview and biological data from 2,269 women and their spouses, and 18 published core papers. DATA SYNTHESIS: The study did not provide direct evidence of hormone-like activity of the polychlorinated biphenyl (PCB) congener CB-153 and the main dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT) metabolite, 1 1 1 -dichloro-2,2-bis (p-chlorophenyl) ethylene (p,p'-DDE), as serum concentrations of these compounds were not consistently related to either endogenous or exogenous hormone activity in serum. Nevertheless several links bewteen POP exposure and biomarkers of male reproductive function were identified. First, an association between high CB-153 serum levels and low sperm counts was detected within a subgroup of men with short androgen receptor CAG repeat length. Second, a relationship between increased CB-153 serum concentrations and decreased sperm motility was seen in all four studied regions, and indications of reduced neutral alpha-glucosidase activity in seminal plasma point to a post-testicular effect. Third, damage of sperm chromatin integrity was considerably less frequent in Greenlandic Inuits compared with that in European groups, and only in the latter was impairment of sperm chromatin integrity related to POPs. Despite these effects, fertility in terms of time taken to conceive was not related to POPs except in Inuits. A likely explanation of the latter was not identified. CONCLUSIONS: POPs may interfere with male reproductive function without major impact on fertility. The data do not provide direct evidence for endocrine disruption, hence other mechanisms should also be considered.
|
|
| 6. |
- Bonde, Jens Peter, et al.
(författare)
-
The epidemiologic evidence linking prenatal and postnatal exposure to endocrine disrupting chemicals with male reproductive disorders : A systematic review and meta-analysis
- 2016
-
Ingår i: Human Reproduction Update. - 1355-4786. ; 23:1, s. 104-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: More than 20 years ago, it was hypothesized that exposure to prenatal and early postnatal environmental xenobiotics with the potential to disrupt endogenous hormone signaling might be on the causal path to cryptorchidism, hypospadias, low sperm count and testicular cancer. Several consensus statements and narrative reviews in recent years have divided the scientific community and have elicited a call for systematic transparent reviews. We aimed to fill this gap in knowledge in the field of male reproductive disorders. OBJECTIVE AND RATIONALE: The aim of this study was to systematically synthesize published data on the risk of cryptorchidism, hypospadias, low sperm counts and testicular cancer following in utero or infant exposure to chemicals that have been included on the European Commission's list of Category 1 endocrine disrupting chemicals defined as having documented adverse effects due to endocrine disruption in at least one intact organism. SEARCH METHODS: A systematic literature search for original peer reviewed papers was performed in the databases PubMed and Embase to identify epidemiological studies reporting associations between the outcomes of interest and exposures documented by biochemical analyses of biospecimens including maternal blood or urine, placenta or fat tissue as well as amnion fluid, cord blood or breast milk; this was followed by meta-analysis of quantitative data. OUTCOMES: The literature search resulted in 1314 references among which we identified 33 papers(28 study populations) fulfilling the eligibility criteria. These provided 85 risk estimates of links between persistent organic pollutants and rapidly metabolized compounds (phthalates and Bisphenol A) and male reproductive disorders. The overall odds ratio (OR) across all exposures and outcomes was 1.11 (95% CI 0.91-1.35). When assessing four specific chemical subgroups with sufficient data for meta-analysis for all outcomes, we found that exposure to one of the four compounds, p,p'-DDE, was related to an elevated risk: OR 1.35 (95% CI 1.04-1.74). The data did not indicate that this increased risk was driven by any specific disorder. WIDER IMPLICATIONS: The current epidemiological evidence is compatible with a small increased risk of male reproductive disorders following prenatal and postnatal exposure to some persistent environmental chemicals classified as endocrine disruptors but the evidence is limited. Future epidemiological studies may change the weight of the evidence in either direction. No evidence of distortion due to publication bias was found, but exposure-response relationships are not evident. There are insufficient data on rapidly metabolized endocrine disruptors and on specific exposure-outcome relations. A particular data gap is evident with respect to delayed effects on semen quality and testicular cancer. Although high quality epidemiological studies are still sparse, future systematic and transparent reviews may provide pieces of evidence contributing to the narrative and weight of the evidence assessments in the field.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Giwercman, Aleksander, et al.
(författare)
-
Androgen receptor gene CAG repeat length as a modifier of the association between persistent organohalogen pollutant exposure markers and semen characteristics
- 2007
-
Ingår i: Pharmacogenetics & Genomics. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 1744-6872. ; 17:6, s. 391-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives Exposure to persistent organohalogen pollutants was suggested to impair male reproductive function. A gene-environment interaction has been proposed. No genes modifying the effect of persistent organohalogen pollutants on reproductive organs have yet been identified. We aimed to investigate whether the CAG and GGN polymorphisms in the androgen receptor gene modify the effect of persistent organohalogen pollutant exposure on human sperm characteristics. Methods Semen and blood from 680 men [mean (SD) age 34 (10) years] from Greenland, Sweden, Warsaw (Poland) and Kharkiv (Ukraine) were collected. Persistent organohalogen pollutant exposure was assessed by measuring serum levels of 2,2,4,4,5,5'-hexachlorobiphenyl (CB-153) and dichlorodiphenyl dichloroethene (p,p'-DDE). Semen characteristics (volume, sperm concentration, total count proportion of progressively motile and morphology) and DNA fragmentation index (DFI) were determined. CAG and GGN repeat lengths were determined by direct sequencing of leukocyte DNA. Results A statistically significant interaction was found between the CB-153 group and CAG repeat category in relation to sperm concentration and total sperm count (P=0.03 and 0.01, respectively). For p,p'-DDE, in the European cohorts a significant interaction was found in relation to DFI (P=0.01). For CAG<20, sperm concentration and total sperm count were 35 and 42% lower, respectively, when the group with CB-153 exposure above median was compared with that below the median. DF1 was 40% higher in the high p,p'-DDE exposure group for CAG < 21. Conclusions This study indicated that the androgen receptor CAG repeat length might modify the susceptibility of an individual to the adverse effects of persistent organohalogen pollutant exposure on semen quality. Other studies regarding this matter are warranted.
|
|
