| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Balfors, Berit, et al.
(författare)
-
Strategisk miljöbedömning för hållbar samhällsplanering : Slutrapport från forskningsprogrammet SPEAK
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strategisk miljöbedömning är en process som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas.Lagstiftningen om strategisk miljöbedömning har funnits i Sverige i snart 15 år. Men hur fungerar miljöbedömning i planeringen? Det var en av frågorna i forskningsprogrammet SPEAK. Syftet med SPEAK har varit att bidra med kunskap för att stärka miljöbedömningens roll som ett verktyg i samhällsplaneringen för att uppnå miljökvalitetsmålen och främja hållbar utveckling.I Sverige har det saknats en övergripande kartläggning över de planer och miljöbedömningar som genomförts. Därför har SPEAK utvecklat, en för Sverige unik, databas med kommunala planer och tillhörande dokument såsom samrådshandlingar, SEA-dokument och särskilda sammanställningar. Baserat på en analys av miljöbedömningspraktiken har förslag på åtgärder tagits fram för att stärka miljöbedömningen som ett verkningsfullt verktyg i planeringen för hållbar utveckling.
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blyh, Kerstin, et al.
(författare)
-
Värdet av en friskare Östersjö
- 2012
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789198064612 - 9789187025129 ; , s. 17-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt är Östersjöborna villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie där befolkningen i alla nio länder runt Östersjön tillfrågats om vad de är villiga att betala för att minska övergödningen i havet. Studien visar att det finns ett stöd hos befolkningen runt Östersjön för att satsa resurser på åtgärder.
|
|
| 7. |
- Cole, Scott, et al.
(författare)
-
Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing
- 2021
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
|
|
| 8. |
- Gärtner, Nadine, 1990, et al.
(författare)
-
Integrating Ecosystem Services into Risk Assessments for Drinking Water Protection
- 2022
-
Ingår i: Water (Switzerland). - : MDPI AG. - 2073-4441 .- 2073-4441. ; 14:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water protection is a widely supported goal in society, but competing interests often complicate the implementation of water protection measures. Moreover, the benefits of protection efforts are typically underestimated as risk assessments focus on the provision of drinking water and neglect the additional services provided by a clean drinking water source. We developed a list of water system services (WSS) that allows assessment of all biotic and abiotic services provided by a drinking water source. The WSS were derived from the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES). The objectives of this paper are to (i) introduce the concept of WSS, (ii) describe a procedure on how to develop a region-specific list of WSS and present a list of WSS specifically tailored to Sweden, (iii) present how to integrate WSS into a risk assessment for drinking water, and (iv) illustrate a practical application on a Swedish case study. The results, presented as an assessment matrix, show the provided services and contrast the hazard sources with their impact on all services. The WSS assessment can be used to communicate and negotiate the extent of water protection measures with relevant stakeholders and illustrate synergies and trade-offs of protective measures beyond drinking water protection.
|
|
| 9. |
- Hammer, Monica, et al.
(författare)
-
Enhancing transdisciplinary dialogue in curricula development
- 2001
-
Ingår i: Ecological Economics. - : Elsevier. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 38, s. 1-5
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A crucial step towards realizing transdisciplinary understanding is to address transdisciplinary issues in university curricula, and to train students in critically analyzing and understanding disciplinary metaphors. We present an experimental exercise at Stockholm University with the aim of finding a constructive way to introduce transdisciplinary elements in disciplinary courses and thus increase student awareness of disciplinary metaphors. The exercise required a minimum of formal university decision procedures and thus circumvented the institutional barriers that tend to obstruct the establishment of full transdisciplinary programs.
|
|
| 10. |
|
|
