| 1. |
- Hedström, Karin, 1967-, et al.
(författare)
-
Challenges of introducing a professional eID card within health care
- 2016
-
Ingår i: Transforming Government. - Bingley, United Kingdom : Emerald Group Publishing Limited. - 1750-6166 .- 1750-6174. ; 10:1, s. 22-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to examine the challenges that arise when introducing an electronic identification (eID) card for professional use in a health-care setting.Design/methodology/approach: This is a case study of an eID implementation project in healthcare. Data were collected through interviews with key actors in a project team and with eID end users. The authors viewed the eID card as a boundary object intersecting social worlds. For this analysis, the authors combined this with an electronic government initiative challenge framework.Findings: The findings of this paper illustrate the interpretative flexibility of eID cards and how eID cards as boundary objects intersect social worlds. The main challenges of implementing and using eID cards in healthcare are usability, user behaviour and privacy. However, the way in which these challenges are interpreted varies between different social worlds.Practical implications: One of the implications for future practice is to increase our understanding of the eID card as a socio-technical artefact, where the social and technical is intertwined, at the same time as the eID card affects the social as well as the technical. By using a socio-technical perspective, it is possible to minimise the potential problems related to the implementation and use of eID.Originality/value: Previous research has highlighted the need for more empirical research on identity management. The authors contextualise and analyse the implementation and use of eID cards within healthcare. By viewing the eID card as a boundary object, the authors have unveiled its interpretative flexibility and how it is translated across different social worlds.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Privatiseringens gränser : perspektiv på välfärdspolitiken
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar marknadens möjligheter och begränsningar inom välfärdsområdet både vad gäller finansiering och produktion. Finansieringsaspekten handlar om möjligheterna till ökat inslag av försäkringar avseende t.ex. sjukfrånvaro, arbetslöshet, sjukvård och äldreomsorg. Produktionsaspekten handlar om möjligheterna att intensifiera konkurrensen inom en rad områden som exempelvis skola, vård, omsorg och arbetsförmedling. Det finns ingen enkel formel för privatisering. På vilket sätt privatiseringen kan ske och hur långt man kan gå beror på omständigheterna i varje särskilt fall.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ask, Andreas, 1977-
(författare)
-
The Role of Enterprise Architecture in Local eGovernment Adoption
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor.Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur.Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt.Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Karin, 1968-, et al.
(författare)
-
Analyzing best practice and critical success factors in a health information system case : Are there any shortcuts to successful IT implementation?
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of the 19th European Conference on Information Systems - ECIS 2011. - : European Conference on Information Systems (ECIS) and Association for Information Systems AIS Electronic Library (AISeL). - 9789526035741 ; , s. 2157-2168
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discusses critical success factors (CSF) and best practice in relation to IT implementation in the health sector. We have studied a University Hospital’s implementation of a health information system (HIS) and particularly one clinic which implementation process was described as very successful compared to other units at this hospital. The purpose of the paper is to gain further understanding of if and how well CSFs and best practice solutions can explain this successful case. We do this in order to explore if CSFs and best practice offer any shortcuts to successful IT implementation. By understanding the reasons behind this case’s success we can identify if CSFs and best practice potentially can explain the success, or if there are other explanations in this case. Based on our findings we discuss and question the sometimes overestimated belief in CSFs and best practice as shortcuts to success performance. An important contribution from this study is that situational and contextual factors are very critical to understand and acknowledge during HIS implementations.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergström, Erik, 1976-
(författare)
-
Supporting Information Security Management : Developing a Method for Information Classification
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the highly digitalised world in which we live today, information and information systems have become critical assets to organisations, and hence need to be safeguarded accordingly. In order to implement and work with information security in a structured way, an Information Security Management System (ISMS) can be implemented. Asset management is a central activity in ISMS that aims at identifying, assigning ownership and adding protection to information assets. One activity within asset management is information classification that has the objective to ensure that the information receives an appropriate level of protection in accordance with its importance to the organisation. Information classification is a well-known practice for all kinds of organisations, both in the private and public sector, and is included in different variants in standards such as ISO/IEC 27002, COBIT and NIST-SP800.However, information classification has received little attention from academia, and many organisations are struggling with the implementation. The reasons behind why it is problematic, and how to address such issues, are largely unknown. Furthermore, existing approaches, described in, for example, standards and national recommendations, do not provide a coherent and systematic approach to information classification. The short descriptions in standards, and literature alike, leave out essential aspects needed for many organisations to adopt and implement information classification. There is, for instance, a lack of detailed descriptions regarding (1) procedures and concepts, (2) how to tailor the approach for different situations, (3) a framework that structures and guides the classification, (4) what roles should be involved in the classification, and (5) how information with different granularity is handled.This thesis aims to increase the applicability of information classification by developing a method for information classification in ISMS that draws from established standards and practice. In order to address this aim, a Design Science Research (DSR) study was performed in three cycles. A wide range of data was collected, including a series of interviews with experts and novices on information classification, a survey, most of the Swedish public sector information classification policies, and observations. There are three main contributions made by this thesis (1) the identification of issues and enablers for information classification, (2) the design principles underpinning the development of a method for information classification, and (3) the method for information classification itself. Contributions have also been made to the context around information classification, such as, for example, 20 practical suggestions for how to meet documented challenges in practice.
|
|
| 9. |
- Bybrant, Mara Cerqueiro, et al.
(författare)
-
The prevalence of having coeliac disease in children with type 1 diabetes was not significantly higher during the Swedish coeliac epidemic
- 2023
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : John Wiley & Sons. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 112:10, s. 2175-2181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: From 1986 to 1996, there was a four-fold increase in coeliac disease among young Swedish children, known as the Swedish coeliac epidemic. Children with type 1 diabetes have an increased risk of developing coeliac disease. We studied whether the prevalence of coeliac disease differed in children with type 1 diabetes born during and after this epidemic.Methods: We compared national birth cohorts of 240 844 children born in 1992–1993 during the coeliac disease epidemic and 179 530 children born in 1997–1998 after the epidemic. Children diagnosed with both type 1 diabetes and coeliac disease were identified by merging information from five national registers.Results: There was no statistically significant difference in the prevalence of coeliac disease among children with type 1 diabetes between the two cohorts: 176/1642 (10.7%, 95% confidence interval 9.2%–12.2%) in the cohort born during the coeliac disease epidemic versus 161/1380 (11.7%, 95% confidence interval 10.0%–13.5%) in the post-epidemic cohort.Conclusion: The prevalence of having both coeliac disease and type 1 diabetes was not significantly higher in children born during, than after, the Swedish coeliac epidemic. This may support a stronger genetic disposition in children who develop both conditions.
|
|
| 10. |
- Crusoe, Jonathan, 1991-
(författare)
-
Why is it so challenging to cultivate open government data? : Understanding impediments from an ecosystem perspective
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: This compilation licentiate thesis focuses on open government data (OGD). The thesis is based on three papers. OGD is a system that is organized when publishers collect and share data with users, who can unrestrictedly reuse the data. In my research, I have explored why it can be challenging to cultivate OGD. Cultivation is human activities that change, encourage, or guide human organizations towards a higher purpose by changing, introducing, managing, or removing conditions. Here, the higher purpose is OGD to realize believed benefits. Thus, OGD cultivation is an attempt to stimulate actors into organizing as OGD.Problem and Purpose: OGD is believed to lead to several benefits. However, the worldwide OGD movement has slowed down, and researchers have noted a lack of use. Publishers and users are experiencing a set of different impediments that are challenging to solve. In previous research, there is a need for more knowledge about what can impede the OGD organization, cause non-valuable organizing, or even collapse the organization. At the same time, there is a lack of knowledge about how impediments shape the organization of OGD. This gap can make it hard to solve and overcome the impediments experienced by publishers and users. The sought-after knowledge can bring some understanding of the current situation of OGD. In this research, I have viewed the organization of OGD as an ecosystem. The purpose of this thesis is to draw lessons about why it can be challenging to cultivate OGD ecosystems by understanding OGD impediments from an ecosystem perspective.Research Design: I set out to explore OGD through qualitative research from 2016 to 2018. My research started with a pilot case study that led to three studies. The studies are each reported in a paper and the papers form the base of this thesis. The first paper aims to stimulate the conceptually oriented discussion about actors’ roles in OGD by developing a framework that was tested on a Swedish public agency. The second paper has the purpose of expanding the scope surrounding impediments and was based in a review and systematization of previous research about OGD impediments. The third paper presents an exploration of impediments experienced by publishers, users, and cultivators in the Swedish national OGD ecosystem to identify faults. From the three papers, lessons were drawn in turn and together, that are presented in this thesis.Findings: Cultivators when cultivating OGD ecosystems are facing towering challenges. The following three main challenges are identified in this thesis: (1) to cultivate a system that can manage stability by itself without constant involvement, (2) to cultivate a system that is capable of evolving towards a “greater good” by itself, and (3) to have an up-to-date precise vocabulary for a self-evolving system that enables inter-subjective understand for coordinating problem-solving.Contribution: The theoretical contribution of this thesis is that OGD ecosystems can be viewed as a public utility. Moreover, I recommend that researchers approach the organizing of OGD as the cultivation of evolution, rather than the construction of a structure; to consider the stability of the system in growth, value, and participation; and to be cautious with how they label and describe OGD actors. For actors that are cultivating OGD, I recommend that they guide the OGD actors to help them organize; view OGD cultivation as the management of evolution (growth) towards a purpose; and view cultivation as a collaborative effort where they can supply ideas, technologies, practices, and expertise.
|
|
