| 1. |
- Andersen, Paul Krüger, et al.
(författare)
-
Response to the Proposal for a Directive on Corporate Sustainability Due Diligence by Nordic and Baltic Company Law Scholars
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On February 23, 2022, The EU Commission published its Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Corporate Sustainability Due Diligence and amending Directive (EU) 2019/1937 (“CSDDD” or “the Proposal”). The purpose of the Proposal, to further the “Union’s transition to a climate-neutral and green economy in line with the European Green Deal and in delivering on the UN Sustainable Development Goals”, is of great importance, and the Commission’s initiative is therefore commendable. However, it is our firm opinion that the Proposal should not be enacted in its present form, and that if it were to be, it would not only damage European businesses but also run the risk of having an adverse effect on both the transition to a climate-neutral economy as well as the goal of delivering on the UN Sustainable Development Goals. This is to a large extent because many of the Proposal’s provisions are excessive, unfounded and disproportionate and as such in violation of the fundamental principles of subsidiarity and proportionality safeguarded by Art. 5 TEU as well as having a questionable basis in Art. 50 TFEU. Furthermore and in regard of procedure, we find that the presentation of the Proposal by the Commission represents a disregard for the principles of better regulation that should not pass unnoticed and must be observed in the future to maintain trust in the legislative process of the Union.In this response to the consultation, we have presented an analysis of the key issues of the Proposal from a corporate governance perspective. We have divided the response into two parts: one on the pure corporate governance parts of the Proposal (article 15, 25 and 26) and one of the due diligence parts of the Proposal. With regards to the corporate governance parts of the Proposal, our conclusion is that they, by and large, should not be included in the proposed directive at all. Including them would in several ways be in breach of the EU principles on subsidiarity and proportionality, but perhaps more importantly, they are not only unsubstantiated by available empirical evidence on corporate behaviour, but also refuted by what we know. There is also good reason to believe that the proposed rules on director’s duties and environmental remuneration would risk decreasing the effectiveness of the stock markets within the EU contrary to the goal of a Capital Market Union, which also risk slowing down the necessary transition to a green economy and the goals of the EU Green Deal. The regulation necessary for the Capital Market Union and the EU Green Deal should complement each other, not collide as would be the outcome if the Proposal is adopted in its present form.With regards to the due diligence parts of the Proposal, our criticism is limited to corporate governance aspects and far less fundamental. We primarily believe that grounds for harmonisation needs further consideration in the present very challenging times, that Article 22 on Civil Liability might in several ways be counter-productive to the goals of the Proposal, that the effects on SMEs as well as for the financial companies included covered by the Proposal warrants further analysis, that the choice to focus the Proposal on individual companies instead of company groups needs to be reviewed, and that a risk based approach should be taken rather than an approach were companies are unable to focus their efforts to where they can be most effective. Overall, these issues can be worked out, but if they are not, then the proposed directive would not only have a severe adverse impact on EU companies and possibly capital markets, but might actually hinder EU companies from acting in the way that the Proposal aims for them to do.This joint response to the public consultation is made by a group of Nordic and Baltic company law scholars who, although we may not agree on every detail, do share the main arguments and grave concerns expressed here.
|
|
| 2. |
- Elliot, Viktor, et al.
(författare)
-
Anti-Money Laundering Regulation and Supply Chain Trade Finance
- 2020
-
Ingår i: International Trade Law & Regulation. - 1357-3136. ; 26:4, s. 246-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- New, and stricter, Anti-Money Laundering (AML) and Counter the Financing of Terrorism (CFT) regulations are under progress. This article discusses potential unintended consequences for supply chain trade finance. We elaborate on how banks in the Nordic region have adapted in light of the recent AML scandals and the new regulatory regime.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Elliot, Viktor, et al.
(författare)
-
Bankboken: hur banker fungerar, drivs och regleras
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att kanalisera pengar mellan de som har pengar att avvara och de som behöver låna har varit en nyckelfunktion för banker i många hundra år och kommer sannolikt att förbli så under en överskådlig framtid. I Bankboken behandlas hur moderna banker styrs och regleras, vilka rapportkrav de omfattas av och hur riskhanteringen organiseras och utformas. Boken innehåller utförliga beskrivningar av de många bankspecifika begrepp som förekommer inom bankbranschen och sätter dem i sitt sammanhang. Med avstamp i bankens historia åskådliggörs hur banker omformats från små, enkla företag till stora finansiella varuhus som idag utmanas av digitalisering och en allt striktare reglering. Andra områden som diskuteras är bland annat: • hur den tekniska utvecklingen inverkar på banker och vilka effekter den kan tänkas ha på bankernas roll i framtiden • vikten av att särskilja mellan banker och de människor som arbetar där • bankernas roll i samhället och varför de behövs som ett smörjmedel i ekonomin. Bankboken är avsedd för dig som vill skaffa dig en bättre förståelse för varför banker finns, hur de fungerar och hur modern bankverksamhet organiseras, styrs och regleras.
|
|
| 5. |
- Elliot, Viktor, et al.
(författare)
-
National implications of EU harmonization - The case of banks' reporting requirements in Sweden
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to discuss how internationally formulated policies and regulation of banks affect national supervisory practices and what consequences this may have on the form and quality of banking supervision conducted on the national level. Using the case of Swedish banks’ reporting requirements, we argue that the last decade of EU level regulatory reforms are motivated by a different “regulatory agreement” (Young 2016) than the Swedish one. In the decade since the global financial crisis 2007-2009, banking regulation reforms appear to be shaped by a view that all financial institutions are more or less immoral and cannot be trusted to self-regulate. The development can be characterized as a move from a dialogue based relationship between the supervisor and the supervised (Roberts, 2009) and being based on fairly high levels of trust (Tomkins, 2001), to a more quantitative and centralized supervision based on collection and comparison of large amounts of standardized quantitative data. We argue that Swedish financial regulation and supervision traditionally were based on the notion of dialogue and mutual trust and less on extensive reporting requirements. Thus, for Sweden to conform to the post-crisis international regulatory framework, this means abandoning what appears to be a fairly well-functioning national arrangement.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hartmann, Berit, et al.
(författare)
-
The Improbability of Fraud in Accounting for Derivatives : A Case Study on the Boundaries of Financial Reporting Compliance
- 2018
-
Ingår i: The European Accounting Review. - : Informa UK Limited. - 0963-8180 .- 1468-4497. ; 27:5, s. 845-873
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study responds to recent calls in the literature to examine fraud using detailed case studies, extending knowledge beyond individual incentives and capital market reactions towards a more contextualized understanding of the concept and its social construction. We use an institutional logics perspective to challenge existing assumptions about a universally valid meaning of the central accounting concepts of compliance, fraud, and faithful representation. Presenting the case of the Swedish bank HQ, we show how the interpretation of an accounting standard for option measurement varies because the meaning of compliant practice is socially negotiated across the contradictory institutional logics of markets, financial regulation, and law. The variation of rationales drawn upon in this negotiation makes it difficult to define the boundaries of compliance using a standard across these logics, and thus, to distinguish between fraud and allowable managerial discretion. Faithful representation becomes a complex matter because it can neither be understood as financial statements reflecting a correct value nor as financial statements being prepared in accordance with acceptable practice, as suggested in earlier literature. Instead, faithful representation itself becomes a contextually bound concept.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Annika, et al.
(författare)
-
HFD 2022 ref. 23. Fråga om det finns skäl att avstå från ingripande genom beslut om sanktionsavgift enligt lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och, om så inte är fallet, hur storleken på sanktionsavgiften ska bestämmas.
- 2023
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 3, s. 351-361
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 8 juni 2022 meddelande Högsta förvaltningsdomstolen dom i frågor som sällan prövas i högre instanser i Sverige. Målet gällde hur sanktionsavgifter ska beslutas och hur storleken på avgiftsbelopp ska bestämmas. Ämnet är ofta oklart och det finns inte mycket av allmän systematik eller teoribildning att falla tillbaka på, varför prejudikat på området är välkommet.1 Mer specifikt handlade prövningen om Finansinspektionens (FI) sanktionsbeslut avseende felaktig transaktionsanmälan från insynspersoner.I målet behandlades huvudsakligen två centrala rättsfrågor: 1) frågan om ifall FI bort avstå från ingripande genom sanktionsavgifter när den aktuella informationen meddelats marknaden på annat sätt än den föreskrivna, 2) hur annars sanktionsavgifterna skulle beräknas enligt EU:s marknadsmissbrukförordning (MAR) och i enlighet med proportionalitetsprincipen. I praktiken tenderar bedömningarna att styras av myndighetspraxis, vilket väcker flera kritiska konstitutionellrättsligt präglade frågor.2 I detta mål behandlas därmed också 3) frågan om vilken roll och status som FI:s vägledande schablontabeller bör ha när sanktionsavgifterna bestäms och beräknas.
|
|
| 9. |
- Stattin, Daniel, et al.
(författare)
-
Tillsyn på den europeiska finansmarknaden efter finanskrisen : Några implikationer för Sverige
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 451-461
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom EU bedrivs ett arbete med att skapa en inre gemensam marknad för finansiella tjänster som är harmoniserad, välfungerande och effektiv. Målsättningen är tydlig: att skapa en integrerad, europeisk finansmarknad. Detta innebär stora fördelar för alla medlemsstater och även i ett globalt samhällsekonomiskt perspektiv, men det medför samtidigt utmaningar för de myndigheter som ansvarar för stabiliteten i det finansiella systemet. Finanskrisen har visat att det är svårt att upprätthålla en tillräcklig kontroll över finansmarknaderna. De åtgärder som genomförts på EU-nivå efter krisen, och som i skrivande stund genomförs, syftar till att förbättra kontrollen över finansmarknaderna, bland annat genom att tillsätta nya tillsynsmyndigheter. Tillsyn har hittills varit en nationell sak att utforma och det är därför intressant att analysera vilka konsekvenser de åtgärder som vidtas inom EU på området kommer att leda till för Sveriges och de övriga medlemsstaternas del.
|
|
| 10. |
- Stockenstrand, Anna-Karin, 1977-, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2019. - 1:1
-
Ingår i: Finansiell reglering och tillsyn. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144131757 ; , s. 305-311
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
