SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Söderström Tor 1967 ) "

Sökning: WFRF:(Söderström Tor 1967 )

  • Resultat 1-10 av 43
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Per, 1961-, et al. (författare)
  • Virtuell utbildning på distans : erfarenheter från ledarskaps- och coachingprogrammet
  • 2006
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Pedagogik betraktas som en nyckelfaktor för hur kommunikation utvecklas i online utbildning. Det är emellertid inte bara pedagogik som är av betydelse för interaktions- och kommunikationsmönster. IT-systemen, t.ex. lärplattformar, strukturerar informationen på olika sätt (se t.ex. Kear 2001; Lövheim, 2002) och flera kommunikationskanaler kan också upprätthålla och öka kommunikationen bland studenter (Haythornthwaite et al., 2000). Utgångspunkt för pedagogiska institutionens utveckling av IT-stöd i utbildning bygger på en kombination av ett pedagogiskt förhållningssätt och nya moderna tekniska lösningar. Utifrån den utgångspunkten utvecklas modeller för IT-stöd, som kombinerar och pedagogiska och tekniska aspekter, i både campus- och distansutbildning.Institutionens senaste projekt är ledarskaps- och coachingprogrammet som är en 80-poängs distansutbildning under 3,5 år. Programmet sker i samarbete med flera idrottsförbund. En av ambitionerna med programmet är att försöka utveckla former för IKT-stödd undervisning mot idrottsområdet. T.ex. inom områden som av tradition starkt varit knutna till campus som t.ex. metodikundervisning. En viktig del i projektet är att skapa modeller och riktlinjer för utveckling av flexibla studentanpassade IKT-baserade lärmiljöer, där t.ex teknik som streaming, podcasting, synkrona möten, nätbaserad examination mm. byggs in som, naturliga kursverktyg. Utgångspunkten för den IT-pedagogiska basen i programmet bygger vidare på resultat från tidigare projekt inom pedagogiska institutionen. Dessa projekt är videoanvändning inom VFU för reflektion och diskussion (se t.ex. Söderström et al, 2004) och United Network for Educational Technology (UniNet). I samband med att utbildningen genomförs pågår ett forskningsprojekt om det IT-stödda lärandet inom ledarskaps- och coachingprogrammet.Utgångspunkten för ledarskaps och coachingprogrammet har handlat om att (se t.ex. Davies, 2002; Tolmie & Boyle, 2000):• Ge stöd och support (guider, webbaserade instruktioner mm)• Skapa meningsfulla och stimulerande uppgifter• Som lärare vara synlig• Stimulera samarbete och kollaborationUtbildningens virtuella lärmiljö (Open Source plattform) underlättar för att praktiskt, reflektivt och i interaktion med lärare och andra studenter förena teori och praktik. Miljön stödjer olika typer av digitalt material. T.ex. via synkrona (direkta) möten streamade föreläsningar, ljudfiler, forum för återkoppling och diskussion. Lärmiljön som används bygger på forskning runt lärgemenskaper där ljud och video har stor betydelse och textkommunikationen medvetet tonats ner. Utbildningen är åtkomlig via olika teknologier som mobiltelefoni (wap) och via www och stödjer ljud, bild och text. Programmets ca 60 studenter är för närvarande inne på sitt tredje moment. Vi kan konstatera att vi haft minimala teknikproblem vilket borgar för att vi kan fokusera resurserna mot pedagogiska och innehållsliga frågor. De data som samlats in inom ramen för forskningen om gemenskaper kommer att analyseras under 2006.
  •  
2.
  •  
3.
  • Hamilton, David, 1943-, et al. (författare)
  • When performance is the product - problems in the analysis of online distance education
  • 2004
  • Ingår i: British Educational Research Journal. - : Routledge, Taylor & Francis Group. - 0141-1926 .- 1469-3518. ; 30:6, s. 841-854
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article examines two ideologies that have been prominent in recent, if not current, education thinking. The first is that means can be separated from ends (or processes from products); the second is that learning is merely a process of knowledge acquisition. Attention to these ideologies arises from two projects in the overlapping fields of information and communications technology (ICT) and instructional design. Both projects attend to conversation as an educational resource. They are animated by the questions: should a conversation be regarded as an activity in context or can it be decoupled from the circumstances that define it as a conversation? In other words, does a conversation take place within an environment, or by means of the environment? Relating these questions to the changing view of ICT held within the European Community, the article uses a bricolage of ideas from economic history, communication theory and discourse analysis to summarise how such inherited ideologies might be realigned in the analysis of online conversation.
  •  
4.
  • Hult, Agneta, 1952-, et al. (författare)
  • Teachers' invisible presence in net-based distance education
  • 2005
  • Ingår i: International Review of Research in Open and Distance Learning. - 1492-3831. ; 6:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Conferencing – or dialogue – has always been a core activity in liberal adult education. More recently, attempts have been made to transfer such conversations online in the form of computer-mediated conferencing. This transfer has raised a range of pedagogical questions, most notably “Can established practices be continued? Or must new forms of participation and group management be established? This paper addresses these questions. It is based on two sources: (1) 3,700 online postings from a variety of Net-based adult education courses in Sweden; and (2) interviews with participants and course-leaders. It comprises a discussion of online conversational activity and, in particular, the absent presence and pedagogic orientation of teachers who steer learners towards explicit and implicit course goals. In other words, it is a reminder that adult education is not a free-floating form of self instruction but, rather, operates within boundaries created and managed by other human beings.
  •  
5.
  • Häll, Lars O., 1981-, et al. (författare)
  • Designing for learning in computer-assisted health care simulations
  • 2012
  • Ingår i: Informed design of educational technologies in higher education. - Hershey, PA : Information Science Reference. - 9781613500804 - 9781613500828 - 9781613500811 ; , s. 167-192
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • This chapter is about designing for learning in educational computer-assisted simulations (ECAS) in health care education (HCE). This is an area in need of an informed educational framework for analysis and design, on a research level as well as on a practice level. Drawing upon the works of Luckin (2008, 2010), an Ecology of Resources framework is proposed, which, informed by experiences from the research field (Gaba, 2004; Issenberg et al., 2005), can support researchers as well as practitioners in analyzing and designing health care simulations. Using this framework, we will discuss original empirical data from two studies from the Learning Radiology in Simulated Environments project, and more specifically how changes in design, or adjustments to the Ecology of Resources, impact the simulation process. Data include video-recorded observations of collaborative simulation training, a student questionnaire directly after training and later follow-up interviews. We will illustrate the usefulness of the framework and point out some challenges and suggestions for future development and research.
  •  
6.
  • Lund, Stefan, 1966-, et al. (författare)
  • Fotbollens talangsystem : En genomlysning av Sveriges fotbollsdistrikt
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med projektet fotbollens talangssystem var att undersöka hur specialdistriktsförbunden arbetar och organiserar talangverksamheten för flickor och pojkar. En huvudfråga som projektet belyser är om och på vilket sätt specialdistriktsförbundens organisation av sin talangverksamhet kan ses vara relaterad till idrottslig framgång. Två frågor har varit centrala.Hur organiserar specialdistriktsförbunden sin talangidentifikation och talangutveckling? Finns det skillnader mellan distrikten, och hur kan dessa eventuella skillnader förstås i förhållande till idrottslig framgång?Föreligger det skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller specialdistriktsförbundens arbete och organisering av talangidentifikation och talangutveckling?Projektet har tagit hänsyn till en aktuell bild av samtliga 24 distrikts verksamhet. Det material som analyserna bygger på är:Distriktens matchresultat under perioden 2001-2010 vid elitlägret (15 år) och cupspelet (distriktsturneringen) 2002-2011.Strukturella data för varje distrikt som antal licensierade spelare (15-åringar), geografisk plats och antal elitlag.Organisation och upplägg från 13 års ålder till elitlägret i Halmstad och cupspeletAnalyser av spelartrupper vid elitlägret perioden 2001-2011 för samtliga distrikt.Intervjuer med fyra distrikts zonledare och distriktsförbundskaptenerUppföljning av årgång 1987-1991 avseende fotbollsspel i vuxen ålderUppföljning av årgång 1993-1995 avseende spelartrupper mellan elitlägret och cupspelAnalyserna visar att det finns ett antal framgångsrika distrikt och ett antal distrikt som inte lyckas lika bra. Här föreligger det emellertid skillnader mellan kön då ett framgångsrikt distrikt på pojksidan inte alltid följs av framgångsrika flickor i samma distrikt. Analyserna visar också att det i vissa fall sker stora skiftningar mellan elitlägrets matcher och de matcher som spelas i distriktscuperna året efter. Distrikt som varit framgångsrika tappar sin konkurrenskraft markant och vice versa. Distriktens riktlinjer och upplägg för verksamheten har analyserats utifrån de strukturella dimensionerna specialisering (roller i relation till uppgifter som ska genomföras), standardisering (måldokument, kriterier mm) och centralisering (var beslut fattas och av vem) (Kikulis et al., 1989). Analysen av styrdokumenten visar att alla distrikt arbetar efter samma modell oavsett kön men att det förekommer vissa variationer mellan distrikten. Det går inte att dra några säkra slutsatser avseende distriktens framgångar och organisering. Resultaten antyder emellertid att distrikt med relativt hög specialisering (tydliga roller och ansvar) och standardisering (principer och riktlinjer) kombinerat med lägre centralisering (kollektiva beslut) har större framgång vid elitlägret (15 år) och cupspel (16-17 år) för pojkar, men för flickor endast vid cupspel.Resultaten visar också att det är ett fåtal distrikt som i högre grad öppnar upp för fler spelare som får delta i verksamheten mellan elitlägret och cuper (breddar) och att dessa är bland de högst rangordnade vid cupspelet. Ytterligare en sak som framkom var att den totala tiden för träning och matcher från det att verksamheten startar vid 13 års ålder till distriktscupen (16-17 år) korrelerar till hur framgångsrika distrikten är för flickor men inte för pojkar. Det mönster som framträder tydligast är att det för pojkar finns ett signifikant samband mellan strukturella faktorer som antal licensierade fotbollsspelare samt hur många lag som finns på elitnivå och resultat på elitlägret och cupmatcher. För flickorna återfinns det sambandet enbart i de äldre åldrarna (cupmatcher) medan prestation på elitlägret för flickorna inte uppvisar något samband med antal licensierade eller antal elitlag i ett distrikt.Intervjuerna med de fyra distrikten visar att distriktens talangidentifikation är starkt relaterad till instruktörernas praktiska erfarenheter och att dessa erfarenheter strukturerar uttagningsprocessen. Talangidentifikationen beskrivs som en svår och osäker process. De är relativt säkra på att de har förmåga att välja ut de absolut bästa spelarna givet de bedömningskriterier som de själva har skapat, men kring truppens utfyllnadsspelare finns en stor osäkerhet. Karaktär nämns här som en särskilt viktig spelaregenskap. Varför spelarnas personliga karaktär tillskrivs ha en så avgörande betydelse vid uttagningarna tolkar vi som ett utfall av den osäkra och komplicerade praktik som instruktörerna verkar inom. Karaktär tillsammans med spelförståelse beskrivs som fasta eller statiska egenskaper. Egenskaper som individen har eller inte har och därför är svåra att påverka genom träning. Vi ställer oss frågan om detta har med instruktörernas kompetens att göra. Det är kanske enklare att se hur en spelares teknik, spänst, explosivitet, kondition och förfining av en spetskompetens kan utvecklas i jämförelse med att förändra en individs motivation och personliga förhållningssätt till sin fotboll. En annan rimlig tolkning är naturligtvis att instruktörerna har rätt i sin bedömning av att dessa karaktärer och spelförståelse är grundläggande kvalitéer som måste ”finnas där” från början och att ungdomar som saknar dessa egenskaper har svårare att utvecklas till elitfotbollsspelare i jämförelse med de som vid 15 års ålder har dessa egenskaper.Analysen av de spelare som mellan 2001-2011 deltagit på elitlägret vid 15 års ålder visar att pojkar och flickor födda de första kvartalen tillhörande både elit- och breddföreningar dominerar distriktslagen. Med andra ord föreligger det en relativ ålderseffekt i relation till alla 15-åriga fotbollsspelande pojkar och flickor. För pojkar visas också att distrikt belägna i södra delen av landet har fler spelare födda de första kvartalen än Norrlandsdistrikten. Utifrån födelsekvartal har ett relativt åldersindex (RAE-index) räknats ut för varje distrikt och där siffran 4 innebär att 100 % av spelarna är födda första kvartalet. För flickorna varierar det mellan 2.6 och 3.0 och för pojkarna mellan 2.8 och 3.3. Analysen av RAE-index visar att det föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan det relativa åldersindexet och matchresultat på elitlägret för pojkar men inte för flickor. Trots att pojkdistriktslag med spelare födda tidigt på året presterar bättre visar analysen att inom samtliga distrikt, både flickor och pojkar, premieras spelare som är födda tidigt på året. De skillnader som existerar mellan flickor och pojkar kan delvis bero på att flickornas tidigare biologiska och mentala mognadsprocesser bidrar till att det vid uttagningarna (14 års ålder) är fler som konkurrerar på jämbördiga fysiska villkor (cf. Romann & Fuchlosher, 2011). Denna tidigare mognadsprocess kan också vara en anledning till att flickors prestationer vid elitlägret inte korrelerar till det relativa åldersindexet för distriktslagen.Analysen av årgång 1993-1995 visar också att den relativa åldersfördelningen för truppen vid cuperna är signifikant lägre jämfört med elitlägret för pojkarna men inte för flickorna. Resultaten visar att det varierar mellan distrikten avseende hur många nya spelare som tillkommer i cuperna. I det distrikt där det tillkommer flest spelare för både pojkar och flickor är det drygt hälften av laget som byts ut till cupspelet i Stockholm medan det i Småland är mindre än en tredjedel. I 7 av 15 distrikt är ca 40 % eller mer av laget som byts ut. Det indikerar att det är svårt för distrikten att redan vid 15 års ålder identifiera spelare som ska bygga svensk fotbolls framtid. Analysen av spelarsammansättning visar också att för flickorna är det betydligt vanligare att yngre spelare finns med i truppen till cupspelet än för pojkarna. En orsak till detta kan bero på att det fler flickor som slutar och spelarunderlaget är mer begränsat än för pojkarna. Sammanfattningsvis visar analysen att antalet nya spelare till cuperna inte påverkar resultaten i cupspelet.Uppföljningen av årgång 1987-1991 visar att det är 64.5 % av pojkarna och 41 % av flickorna som är aktiva i vuxen ålder. En klar majoritet av dem nådde de inte elitnivån. Av de pojkar och flickor som är aktiva idag är det 6.7 % av pojkarna och 7.3 % av flickorna som tillhör en trupp i de två högsta serierna. När det gäller landslagsspel för de som är aktiva idag är det ca 1 % av pojkarna och 1.5 % av flickorna som varit med i A-landslaget. Vad gäller de pojkar och flickor som tillhörde en elit- respektive breddförening vid elitlägret så visar analysen att för pojkarna som fortfarande är aktiva är det en större andel av de spelare som tillhörde en elitförening som nått toppen (ca 20 %) jämfört med breddspelarna (7.5 %). Detta kan tolkas som att elitföreningarna producerar fler elitspelare. Om man däremot studerar antalet individer är det fler individer (54) som tillhört en breddförening som spelar i det högsta serierna jämfört med de som tillhörde en elitförening (46). Utifrån detta skulle man istället kunna säga att breddföreningarna producerar fler elitspelare. När det gäller flickorna upprepas samma mönster som för pojkarna. Av de flickor som fortfarande är aktiva som vuxna är det en större andel av de spelare som tillhörde en elitförening som nått toppen (ca 17 %) jämfört med breddspelarna (6.5 %). På samma sätt som för killarna så producerar elitföreningar en procentuellt högre andel elitspelare men om antalet individer beaktas producerar breddföreningarna fler elitspelare (35 jämfört med 7 från elitföreningar). När det gäller deltagande i ungdomslandslagen är det fler spelare som tillhört en breddförening som får chansen i landslagssammanhang ända fram till A-landslaget där relation
  •  
7.
  • Lund, Stefan, 1966-, et al. (författare)
  • To see or not to see : talent identification in the Swedish Football Association
  • 2019
  • Ingår i: Journal of Beijing Sport University. - 1007-3612. ; :7, s. 53-64
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    •  The purpose of this article is to explore whether context and coaching cultures influence coaches’ practical experience and their unarticulated and embodied knowledge, and thus their different ways of seeing and defining talent. Using a cultural sociological perspective, we challenge the commonly held assumption that talent identification is, or can be made into, a rational and objective process. Our interpretations and analyses are based upon interviews with 15 soccer coaches in four districts within the Swedish Football Association’s talent organization program. The results imply that coaches’ talent identification is guided by what feels “right in the heart and stomach”; but what feels right is greatly influenced by their experience of previous identifications, interpretations of what elite soccer entails, and the coaching culture in which they find themselves.
  •  
8.
  • McPhee, Iain, et al. (författare)
  • Distance, online and campus higher education : reflections on learning outcomes and teaching conditions
  • 2011
  • Ingår i: Education and Technology: Innovation and Research. Proceedings of ICICTE 2011. - Rhodes, Greece : ICICTE 2011. ; , s. 521-534
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The paper draws on empirical data from Scotland and Sweden. The empirical setting from Scotland builds on an evaluation of online and on-campus study groups with exactly the same module syllabus. The Swedish setting is also based on an evaluation of distance and on-campus study groups with exactly the same module syllabus. The data compiled in both countries arise from performance measures comparing online and on campus study modes, interviews with teachers and Lecturer field notes. The results indicate that students in both countries foremost use the Virtual Learning Environment (VLE) as a forum for accessing information, to access asynchronous postings in the forums and access synchronous online lectures which are also accessed asynchronously in the VLE. The results in the online and campus modes in Scotland and Sweden indicated no significant differences in grades scores. In the paper we will discuss some reasons why study modes do not appear to influence grades.
  •  
9.
  • Nilsson, Leif, et al. (författare)
  • Magkänslan styr i fotbollens talangjakt
  • 2016
  • Ingår i: Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning (CIF). - 2002-3944. ; :22 juni
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • När coacher inom Svenska fotbollförbundets distriktslagsverksamhet identifierar talang handlar det i låg grad om en objektiv och rationell bedömning av spelarna. Istället är det magkänslan som i hög grad avgör vilka spelare som betraktas vara svensk fotbolls framtid.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 43
Typ av publikation
tidskriftsartikel (22)
konferensbidrag (16)
rapport (2)
proceedings (redaktörskap) (1)
bokkapitel (1)
recension (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (37)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (6)
Författare/redaktör
Söderström, Tor, 196 ... (43)
Hult, Agneta, 1952- (5)
Hamilton, David, 194 ... (5)
Lund, Stefan, 1966- (4)
Brusvik, Peter (4)
Dahlgren, Ethel, 194 ... (4)
visa fler...
Olofsson, Anders D., ... (3)
Lindgren, Carina (3)
Ljungberg, Christina ... (2)
Stödberg, Ulf, 1977- (2)
Neely, Gregory, Prof ... (2)
Lund, Stefan (2)
Eliasson, Inger, 196 ... (2)
Roos, Bertil, 1952- (2)
Sjöberg, David, 1971 ... (2)
Häll, Lars O, 1981- (2)
Pettersson, Fanny L. ... (2)
Sandlund, Stefan (2)
Forssblad, Magnus (1)
From, Jörgen, 1966- (1)
Nilsson, Leif (1)
Ahlqvist, Jan (1)
Westerberg, Pernilla (1)
Åström, Elisabeth (1)
Wickman, Kim, 1970- (1)
Karp, Staffan, 1958- (1)
Andersson, Per, 1961 ... (1)
Redelius, Karin (1)
Stenling, Andreas, 1 ... (1)
Persson, Emil (1)
Fahlén, Josef, 1974- (1)
Bäck, Thomas (1)
Ferry, Magnus (1)
Ferry, Magnus, 1972- (1)
Ferry, B. Magnus (1)
Garn, Alex C. (1)
Guerrero, Esteban (1)
Nilsson, Tore (1)
Widing, Mats (1)
Söderlund, Roger (1)
Shun-hong, Q. I. (1)
Åström, Jan (1)
McPhee, Iain (1)
Pavlogiannis, Georgi ... (1)
Sandon, Alexander (1)
Anderson, Greg (1)
Bowles, Ron (1)
Dahlgen, Ethel, 1941 ... (1)
Törnquist, Anette (1)
Lövqvist, Jeanette (1)
visa färre...
Lärosäte
Umeå universitet (39)
Linnéuniversitetet (4)
Mittuniversitetet (2)
Stockholms universitet (1)
Södertörns högskola (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
visa fler...
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (35)
Svenska (7)
Kinesiska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (34)
Medicin och hälsovetenskap (9)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy