| 1. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Swedish long-term low carbon scenario - Exploratory study on opportunities and barriers
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2009, the Swedish government proposed a vision of reaching zero net emissions of greenhouse gases in the year 2050. However, there are few details on concrete actions after 2020. In the light of the long investment cycles associated with energy, housing, transport infrastructure and heavy industry, we believe that the society now needs to start identifying possible pathways for reaching this vision. The pathways also need to be investigated in terms of their feasibility and consequences. The aim of our study has been to develop and elaborate on one potential future energy scenario where Sweden minimises the use of fossil fuels in 2050 and to identify opportunities and barriers. The scenario we present is one of several possible scenarios and is obviously not a forecast. Our purpose is not to show a likely development, but rather to illustrate, by example, a society that is largely independent of fossil fuels and what would be required to get there. In a next step, more detailed scenarios as well as accurate impact assessments are needed. For example, the impact of high bioenergy utilisation needs to be carefully examined. The results also show several cross-sectoral measures and/or effects that need further study. There is also a need for thorough cost analyses as well as analyses of what is required to implement these measures in practice. We have analysed potential fossil fuel reductions in the sectors industry, residential/service, transports and energy conversion. For these sectors, systematic investigations have been made on measures for replacing fossil fuels, improving energy efficiency and applying new technologies and industrial processes. Our scenario is to a great extent based on existing technologies. In addition to sector specific measures, we have applied cross-sectoral measures such as using industrial surplus heat in the residential sector or forest residues for producing heat and power. Furthermore, we have assumed a system change in transportation and limited use of carbon capture and storage (CCS). The applied measures influence the demand for electricity, heat/steam and fuels. The results indicate a very high demand for biofuels in the future.
|
|
| 2. |
- Hagberg, Linus, et al.
(författare)
-
Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.
|
|
| 3. |
- Albertsson, Gustav Sandin, et al.
(författare)
-
Tillgång på skogsråvara – sammanfattning och scenarier
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna förstudie sammanställer kunskap om tillgången på skogsråvara som skulle kunna utgöra råvarubas i ny produktion av kemikalier, material och bränslen i Västsverige. Resultatet indikerar att det med rätt förutsättningar finns goda möjligheter att öka uttaget av flera fraktioner av skogsråvara, exempelvis GROT, i tillräcklig omfattning för att de ska utgöra en relevant, framtida råvarubas. Resultatet synliggör också de osäkerheter som finns på grund av de många faktorer som påverkar framtida tillgång, t.ex. klimatförändringar, politiska beslut och konkurrens om råvaran.
|
|
| 4. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
DiVa - Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år.
|
|
| 5. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Torvutvinningens miljöpåverkan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta arbete har varit att klargöra aktuellt kunskapsläge gällande torvutvinning och dess miljöpåverkan i Sverige, att identifiera brister i underlag som behövs för att ge en bild av de svenska torvtäkternas miljöpåverkan och att föreslå, om möjligt, åtgärder för hur torvtäkters och efterbehandlingsmetoders miljöpåverkan kan minimeras. Torv är en organisk jordart som bildas genom ofullständig nedbrytning av främst växtmaterial i våt, syrefattig miljö. Torven bildas i myrar som antingen uppstått genom igenväxning av sjöar eller genom försumpning av fastmark. Sverige är ett av jordens torvmarkstätaste länder. De vanligaste användningsområdena för torv i Sverige är för energiändamål (energitorv) och som odlingssubstrat (odlingstorv). Dessutom används även torv som stallströ vid djurhållning (strötorv). Miljöpåverkan vid torvtäktverksamhet uppstår vid dikning och utvinning som medför förändrade vattenflöden (mark- och grundvatten) och vattenkemi (suspendering, surhet, näringsämnen och metaller), vilket kan förändra de biologiska förutsättningarna nedströms och bidra till övergödning och förlust av akvatisk biodiversitet. Annan viktig miljöpåverkan vid täktverksamhet är risk för brand, damning samt buller och emissioner till luft från arbetsmaskiner och vid förbränning. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 6. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt - Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Kvicksilverutlakning från växande, avverkad och stormskadad skog
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten från olika mätprogram gällande kvicksilverhalter i avrinningen från växande, slutavverkad och stormskadad skog. Den övergripande målsättningen har varit att besvara frågeställningen om skador orsakade av de senaste årens stormar har bidragit till att öka risken för förekomsten av höga halter av kvicksilver i insjöfisk i södra Sverige
|
|
| 8. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Bäckvattenkemin och avrinningsområdets karaktär i SKOKAL-områden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått.
|
|
| 9. |
- McGivney, Eric, et al.
(författare)
-
Assessing the impact of acid rain and forest harvest intensity with the HD-MINTEQ model - soil chemistry of three Swedish conifer sites from 1880 to 2080
- 2019
-
Ingår i: SOIL. - : COPERNICUS GESELLSCHAFT MBH. - 2199-3971 .- 2199-398X. ; 5:1, s. 63-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forest soils are susceptible to anthropogenic acidification. In the past, acid rain was a major contributor to soil acidification, but, now that atmospheric levels of S have dramatically declined, concern has shifted towards biomass-induced acidification, i.e. decreasing soil solution pH due to tree growth and harvesting events that permanently remove base cations (BCs) from forest stands. We use a novel dynamic model, HD-MINTEQ (Husby Dynamic MINTEQ), to investigate possible long-term impacts of two theoretical future harvesting scenarios in the year 2020, a conventional harvest (CH, which removes stems only), and a whole-tree harvest (WTH, which removes 100 % of the above-ground biomass except for stumps) on soil chemistry and weathering rates at three different Swedish forest sites (Aneboda, Gardsjon, and Kindla). Furthermore, acidification following the harvesting events is compared to the historical acidification that took place during the 20th century due to acid rain. Our results show that historical acidification due to acid rain had a larger impact on pore water chemistry and mineral weathering than tree growth and harvesting, at least if nitrification remained at a low level. However, compared to a no-harvest baseline, WTH and CH significantly impacted soil chemistry. Directly after a harvesting event (CH or WTH), the soil solution pH sharply increased for 5 to 10 years before slowly declining over the remainder of the simulation (until year 2080). WTH acidified soils slightly more than CH, but in certain soil horizons there was practically no difference by the year 2080. Even though the pH in the WTH and CH scenario decreased with time as compared to the no-harvest scenario (NH), they did not drop to the levels observed around the peak of historic acidification (1980-1990), indicating that the pH decrease due to tree growth and harvesting would be less impactful than that of historic atmospheric acidification. Weathering rates differed across locations and horizons in response to historic acidification. In general, the predicted changes in weathering rates were very small, which can be explained by the net effect of decreased pH and increased Al3+, which affected the weathering rate in opposite ways Similarly, weathering rates after the harvesting scenarios in 2020 remained largely unchanged according to the model.
|
|
| 10. |
- Sahlén Zetterberg, Therese, et al.
(författare)
-
Effekter på markvatten vid spridning av aska på skogsmark. Slutredovisning från ett 10-årigt dosförsök
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogsstyrelsen program mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmark bygger i korthet på att behandla avrinningsområden med kalk och aska där den naturliga återhämtningsförmågan bedöms som otillräcklig eller att halten av surt och aluminiumrikt ytvatten är oacceptabelt hög. Inom försöksverksamheten bedrivs ett omfattande effektuppföljningsprogram. Bland annat ingår en specialstudie med syfte att jämföra olika askdoser och sorter med avseende på kort- (0-2.5 år) och långsiktiga (7.5-10 år) effekter på markvattenkemin i mineraljorden. I askförsöket jämförs fem behandlingar med varandra: tre olika doser av krossaska (1.5, 3 och 6 ton/ha), 3 ton/ha finmald aska och en blandning av 3 ton kalk och 3 ton aska/ha. Dessutom ingår två obehandlade referenser. Experimentet är ett parcell-försök i granskog på moränmark som upprättades 1993 i Asa Försökspark i norra Kronobergs län och som avslutades 2003. Behandling med aska och kalk har i de flesta fall tydliga effekter på markvattenkemin. Generellt har behandlingarna långsiktigt minskat surhetsgraden och ökat halten av baskatjoner i markvattnet på 50 cm djup. I de flesta fall har även aluminiumhalten (total) minskat. Initialt ökade väte- och aluminiumhalten, sannolikt på grund av jonbytesreaktioner i de övre marklagren. Behandling med 3 ton finmald aska har däremot orsakat ett surare markvatten. Två försöksled med behandling med samma asktyp (3 ton krossad aska) har i flera fall uppvisat motsägande resultat, vilket ger en stor spridning som i sin tur leder till att få effekter var statistiskt signifikanta och skilda från varandra. Skillnaderna i effekt med samma askdos kan inte enbart förklaras med vissa olikheter i markvattenkemi före behandling i de två försöksleden.
|
|
