| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jones, Frida, et al.
(författare)
-
Förekomstformer av bly, koppar och zink i askor från avfallsförbränningsanläggningar
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2014 reviderades den europeiska lagstiftningen avseende klassning av farligt avfall vilket också påverkar klassificeringen av askor från avfallsförbränning, framförallt bottenaskor. Den klassningsmetodik som främst används för askor i Sverige idag har behov av stöd för att motivera valen av referenssubstanser. Detta föranledde föreliggande projekt med syftet att göra en genomgång av förekomstformer för bly, koppar och zink i flygaskor och bottenaskor, som rapporterats i vetenskaplig litteratur. Till detta kommer också en diskussion om lakning baserad på ett antal rapporter valda i samråd med referensgruppen till projektet.Litteraturstudien har undersökt ca 150 publikationer totalt. Genomgången visar att det för bottenaskor finns väldigt lite publicerat kring förekomstformer av bly, koppar och zink. För flygaskor finns det däremot fler publikationer. De artiklar och rapporter som har identifierats visar stor spridning av olika förekomstformer. Dock är det sällan många forskare/forskargrupper som hittat samma mineral/kemiska föreningar. Om detta beror på skillnad mellan vilka föreningar man letat efter (vilket är en begränsning i analysmetoderna) eller om det beror på skillnader i askans sammansättning är svårt att svara på. Det finns heller ingen enighet om hur de resultat som finns rapporteras; detta gäller både för val/användande av analysmetod och på vilken bas koncentrationer rapporteras. Nästan varje ny, för projektet relevant referens, rapporterar om en eller flera mineralformer som inte fanns i tidigare referenser. Detta har gjort att antalet förekomstformer rapporterade i denna litteraturstudie är relativt stort men att det oftast är en eller ett par olika askor som de rapporteras för. Även detaljnivån på bakgrundsdata som från vilket bränsle eller panntyp som askorna härstammar skiljer sig mycket åt mellan publikationerna. Det gör det svårt att bedöma relevansen av resultaten i de olika publikationerna. De kvantifierade förekomster som finns är nästan helt uteslutande framtagna på olika typer av flygaskor.Vid en jämförelse mellan resultaten av projektet och de referenssubstanser som används i den tidigare nämnda beräkningsmodellen rekommenderar projektet:• Ett tillägg av metalliskt bly som referenssubstans för blyföreningar• att koppar(II)oxid byts mot koppar(II)hydroxid för flygaska (kvarstår som koppar(II)oxid för bottenaska)• att zink(II)oxid byts mot zink(II)klorid för flygaskor (kvarstår som zink (II)oxid för bottenaskor)Däremot anser projektet inte att det finns tillräckligt underlag för att rekommendera en generell fördelning mellan referenssubstanserna.Projektet visar alltså att det finns relativt lite material i litteraturen kring förekomstformerna i aska. För att öka kunskapen inom området och komma framåt avseende klassificeringsfrågan finns det olika vägar att gå. Generellt är det ett väldigt komplext område och rekommendationen är att gå vidare med en kombination av lakningsstudier, beräkningsmetoder och analyser av förekomstformer med specialiserade tekniker, som till exempel kan göras vid Max IV i Lund.
|
|
| 4. |
- Lundqvist, Anders, et al.
(författare)
-
Altering the biochemical state of individual cultured cells and organelles with ultramicroelectrodes.
- 1998
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - Univ Goteborg, Dept Chem, SE-41296 Goteborg, Sweden. Sahlgrens Univ Hosp, Inst Clin Neurosci, Dept Neurol, SE-41345 Goteborg, Sweden. : NATL ACAD SCIENCES. - 0027-8424 .- 1091-6490. ; 95:18, s. 10356-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We describe an efficient technique for the selective chemical and biological manipulation of the contents of individual cells. This technique is based on the electric-field-induced permeabilization (electroporation) in biological membranes using a low-voltage pulse generator and microelectrodes. A spatially highly focused electric field allows introduction of polar cell-impermeant solutes such as fluorescent dyes, fluorogenic reagents, and DNA into single cells. The high spatial resolution of the technique allows for design of, for example, cellular network constructions in which cells in close contact with each other can be made to possess different biochemical, biophysical, and morphological properties. Fluorescein, and fluo-3 (a calcium-sensitive fluorophore), are electroporated into the soma of cultured single progenitor cells derived from adult rat hippocampus. Fluo-3 also is introduced into individual submicrometer diameter processes of thapsigargin-treated progenitor cells, and a plasmid vector cDNA construct (pRAY 1), expressing the green fluorescent protein, is electroporated into cultured single COS 7 cells. At high electric field strengths, observations of dye-transfer into organelles are proposed.
|
|
| 5. |
- Sahlin, Charlotte, et al.
(författare)
-
Docosahexaenoic acid stimulates non-amyloidogenic APP processing resulting in reduced Aβ levels in cellular models of Alzheimer's disease
- 2007
-
Ingår i: European Journal of Neuroscience. - : Wiley. - 0953-816X .- 1460-9568. ; 26:4, s. 882-889
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Epidemiological studies suggest that a high intake of polyunsaturated fatty acids, such as docosahexaenoic acid (DHA), is associated with a reduced risk of Alzheimer's disease. Here, we examined the effects of DHA on amyloid precursor protein (APP) processing in cellular models of Alzheimer's disease by analysing levels of different APP fragments, including amyloid-β (Aβ). DHA administration stimulated non-amyloidogenic APP processing and reduced levels of Aβ, providing a mechanism for the reported beneficial effects of DHA in vivo. However, an increased level of APP intracellular domain was also observed, highlighting the need to increase our knowledge about the relevance of this fragment in Alzheimer's disease pathogenesis. In conclusion, our results suggest that the proposed protective role of DHA in Alzheimer's disease pathogenesis might be mediated by altered APP processing and Aβ production.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sahlin Lilja, Hanna, et al.
(författare)
-
(O)trygghet i Göteborg? : Från kust till inland
- 2021
-
Ingår i: Hög tid för Göteborg : SOM-undersökningens i Göteborg 2016-2020 - SOM-undersökningens i Göteborg 2016-2020. - 9789189673502 ; Rapport 79, s. 131-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tiden för Göteborgs 400-årsjubileum var ordet trygghet på många av göteborgarnas läppar. Göteborgs Stad hade sedan några år inlett ett tydligt fokus på att försöka öka invånarnas trygghet genom projekt som ”Trygg i Göteborg” och genom polisiära insatser för att minska den organiserade brottsligheten. Med tanke på sådana insatser tedde det sig kanske inte underligt att hela 15 procent av de svarande i SOM-undersökningen i Göteborg mellan åren 2018 och 2020 skrev ordet trygghet när de tillfrågades om vilket samhällsproblem eller fråga de tyckte var viktigast för Göteborg. I detta kapitel avhandlas ordet trygghet, dess etymologi (ursprung) och utvecklade betydelse under de senaste århundradena i Sverige. Vidare undersöks vilka faktorer som hänger samman med att känna sig trygg, dels i sitt bostadsområde och dels i staden Göteborg. Genom analyserna framkommer att Göteborgs områden är segregerade i var och vem som känner sig trygg. Personer som bor i områden där andelen med hög utbildning är stor och i områden med en hög andel utrikesfödd befolkning sticker ut som särskilt otrygga. Samtidigt visar analyserna att personer som bor i Göteborgs mer välbärgade områden ofta känner sig väldigt trygga i sitt bostadsområde men upplever staden Göteborg som en relativt otrygg plats.
|
|
| 8. |
- Sahlin Lilja, Hanna, 1989-, et al.
(författare)
-
(O) trygghet i Göteborg? Från kust till inland
- 2022. - 1
-
Ingår i: Hög tid för Göteborg. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 131-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tiden för Göteborgs 400-årsjubileum var ordet trygghet på många av göteborgarnas läppar. Göteborgs Stad hade sedan några år inlett ett tydligt fokus på att försöka öka invånarnas trygghet genom projekt som” Trygg i Göteborg” och genom polisiära insatser för att minska den organiserade brottsligheten. Med tanke på sådana insatser tedde det sig kanske inte underligt att hela 15 procent av de svarande i SOM-undersökningen i Göteborg mellan åren 2018 och 2020 skrev ordet trygghet när de tillfrågades om vilket samhällsproblem eller fråga de tyckte var viktigast för Göteborg. I detta kapitel avhandlas ordet trygghet, dess etymologi (ursprung) och utvecklade betydelse under de senaste århundradena i Sverige. Vidare undersöks vilka faktorer som hänger samman med att känna sig trygg, dels i sitt bostadsområde och dels i staden Göteborg. Genom analyserna framkommer att Göteborgs områden är segregerade i var och vem som känner sig trygg. Personer som bor i områden där andelen med hög utbildning är stor och i områden med en hög andel utrikesfödd befolkning sticker ut som särskilt otrygga. Samtidigt visar analyserna att personer som bor i Göteborgs mer välbärgade områden ofta känner sig väldigt trygga i sitt bostadsområde men upplever staden Göteborg som en relativt otrygg plats.
|
|
